haninge.org

Hembygd i Haninge

Goda nyheter för oss släktforskare!

image_pdfimage_print

Riksdagen har nu beslutat att Riksarkivet får 10 miljoner för att ge fri tillgång till sin digitala information från den 1 februari 2018.

Då kan alla intresserade släktforska gratis från sin hemmadator!

Läs nedan deras pressinfo.

Fri tillgång till digital arkivinformation den 1 februari 2018

2017-12-08

Riksdagen beslutade den 6 december om budgeten och därmed är det klart att Riksarkivet får 10 miljoner kronor för att kunna göra digital arkivinformation fritt tillgänglig, i enlighet med regeringens förslag. Fortsätt läsa

Ung i Handen på 50- och 60-talen

image_pdfimage_print
av Åke Andersson
Född 1943, kom till Handen 1947, gick i Runstensskolan 1950-58, flyttade till Stockholm 1988-2016, flyttade åter till Handen, bor i gamla kommunhuset i Haninge Centrum.
Gift med Maj-Britt, född Öjelind, född på Västerhaninge BB 1946.
Morfar och mormor kom till Handen 1921 och var tvättare.
Jobbat på Securitas i 41 år, senast som Marknads- och Informationschef för Sverige.

           Den 20 december 1943 föddes ett efterlängtat barn av två för den tiden ganska gamla föräldrar. Båda var över 40 år. Den efterlängtade var jag och vi bodde då i egenbyggt småhus i Enskede. Under trettiotalet växte det upp hela förorter med SMÅA-hus, både söder och norr om staden. Man fick bygga själv och staden arrenderade ut tomtmarken.

Fortsätt läsa

Handenbagarna, Bak-Axel och Bagar-Olle

image_pdfimage_print

Axel Ericsson 1895-1965

(Denna artikel finns i förkortat skick publicerad i Haningegillets nu aktuella tidning Glimtar nr 4/2017).

När Gillets Olle Flodby bad om hjälp att få fram bilder ur arkivet inför sitt kåseri på Kulturhuset  senare i höst, ”Mina 60 år i Handen”, hade han ett antal önskemål under rubriken ”Handenprofiler från förr”.

En bland de första han sökte var bagarmästare Axel Ericsson, Bak-Axel kallad. Varken Gillet eller nätet kunde erbjuda någon bra bild på honom så det fick bli en efterlysning på Facebook.
Vi fick ganska omgående kontakt med två av Axels sondöttrar som försåg oss med både bilder och övrig information i sammanhanget.

Det visade sig då att Axel kanske inte var så mycket bagare som vi trodde, det var sonen Olle, Bagar-Olle, som stod för det verkliga yrkeskunnandet, han var utbildad konditor.

Fortsätt läsa

Hilding Karlsson, välkänd Västerhaningeprofil

image_pdfimage_print

Hilding Karlsson

Vi lite till åren komna Västerhaningebor har ju naturligtvis våra minnen från vår uppväxt av ett antal profiler i samhället.
Vi minns den prydlige stinsen  Nils Huge med signalspaden under armen, vi minns den ambulerande fiskförsäljaren Tippen Cederblad med sin trehjuling och den kringlallande, oftast lite påverkade, konstnären Gidde med sin plywoodportfölj.

Men det fanns många, många fler. Som kanske inte av olika anledningar är lika mycket uppmärksammade av eftervärlden.

En av dom var Hilding Karlsson från Krigslida!

Fortsätt läsa

Gagnefkullan som var trädgårdskulla vid Vendelsö.

image_pdfimage_print

Denna artikel var införd i Haninge Hembygdsgilles tidning Glimtar hösten 2009.
Den är skriven av Vendelsökännaren och hembygdsforskaren Henry Hall.

 

Anna Persdotter Wiklund i Gagnefdräkt 1940. Foto tillhörigt Åke Östlund.

Dalkullan Anna Persdotter Wiklund från Gagnef i Dalarna var trädgårdskulla i Vendelsö under åren 1925–1935. Förutom vid Vendelsö var hon på flera andra ställen, bl. a. i Nacka och Ängelsberg under de här tio åren.

Det är tyvärr inte känt exakt när och hur många somrar hon var här. Fyra trädgårdsmästerier fanns vid den här tiden i Vendelsö. Det var Gistedts, Göranssons, Hallgrens och det vid Grindstugan.
Gistedts låg österut och Göranssons söderut från Vendelsö f.d. gård. Vendelsö gård hade ju som bekant upphört som gård långt tidigare, nämligen 1907.

Vem var då denna Anna från Gagnef?
Fortsätt läsa

Varg i Haninge förr i tiden…

image_pdfimage_print

Denna artikel är skriven av hembygdsforskaren Anders Numan och införd i Haningegillets tidning Glimtar hösten 2016.
Vi brukar inte lägga ut så ”färska” artiklar här men gör ett undantag med tanke på det aktuella ämnet.

Vargjakt och varggropar i Österhaninges skogar!

Artikelförfattaren i en nästan helt bortglömd varggrop i Ösbyskogen. Foto: Lars Numan

Vargen var förr något som enade folket, som gick man ur huse för att kämpa mot det hatade djuret. Efter ca 150 års frånvaro är vargarna tillbaka, men forna tiders vargskall och varggropar är nog ändå helt bortglömda. Anders Numan har letat fram uppgifter ur arkiven.

 

Under många år har jag sökt information om en varggrop i Ösby skog, som återkommer flera gånger i Österhaninge sockenstämmoprotokoll angående utbetalningar av ”skottpengar”.

Fortsätt läsa

Resan till Vendelsö förr i tiden, i betydelsen ”att åka till landet”.

image_pdfimage_print

Denna artikel av vendelsöbon Tord Bolander har varit publicerad i VF-bladet år 2009.
Läs en kort presentation av författaren i slutet på artikeln.

Ånglok på Nynäsbanan.

Det var sommargästerna och deras vänner och bekanta som helt dominerade veckoslutstrafiken till och från Vendelsö under 1920-, 30- och 40-talen.

Med en uppväxt i Stockholm, närmare bestämt i Gamla stan, blev jag en del av veckoslutstrafiken på tre olika sätt. Det lustbetonade var att färdas med tåg väster om sjön Drevviken och sedan med båt över den södra delen av sjön.

Fortsätt läsa

Ett skolminne från Runstensskolan på 40-talet.

image_pdfimage_print

Regina Engström 1891-1972

Ur Glimtar 2007:
”Här ett skolminne där ni får möta Regina Engström. som var min lärarinna 1947-48, tredje klass i Runstensskolan”
Ruth Östlund Eliasson

 

..som att hälla vatten på en gås…

…dessa ord uttalade min fröken i årskurs 3, Regina Engström, till min mor.

Ett skolminne från en matematiklektion med Regina:
Jag stod vid hennes kateder för att få ett tal rättat. Hon bad mig räkna ut i huvudet. Jag blev helt nollställd. Plötsligt gav hon mig en örfil varefter hon bad mig sitta ner.

Två frågor kvarstår, varför gjorde hon så och vad blev svaret på talet?

Men hon skrev också en fin dikt till mig som jag sparat i alla år. På den tiden hette jag Rut Östlund, boende på Gålö.

Nostalgi, Västerhaninge på sent 50-tal

image_pdfimage_print

Åbygårdarna. här Ringvägen 48-50 år 2017. Foto från Fastighetsbyrån.

Jag ser på nätet att min ”förstalägenhet” på Ringvägen 50 är till salu!

Väcker naturligtvis många minnen!

Kvarteret Ringvägen/Åbyvägen, Ringvägen 48 till 70  byggdes 1958-59 av Byggnadsfirman Gottfrid Lindgren från Uppsala.
Det var den den första bebyggelsen öster om Åbyvägen, resten ner till Nytorpsån var bara skog.
Västerhaninge kommun hade fyra år tidigare påbörjat produktionen av flerfamiljshus via Stiftelsen Västerhaninge Bostäder intill Landstingets Sjukhem efter Ringvägen och de så kallade ”trädstigarna” var färdigbyggda 1958 av Byggnadsfirman Carl A. Lilliesköld som då påbörjade det s.k. affärshuset, numera Åbyplan.

Fortsätt läsa

Årsta 1954, arrendatorn Fröstad intervjuas.

image_pdfimage_print

Under 1950-talet fanns lokaltidningen Haningebladet. Den gavs ut av vendelsöbon Börje Carlsson som i detta sammanhang skrev sina artiklar under signaturen Bese.
Här en artikel från nummer 10 1954 med mycket fakta om ett storjordbruk på 50-talet, kanske intresserar det någon?

Artikeln inleds med att gården gästas av prominenta personer däribland Carl Sundelius Husby, för demonstration av en ny jordbruksmaskin.

Vi var intresserade av allt som hörde till gården i övrigt och fick därefter en trevlig pratstund med arrendatorn Herbert Fröstad.

– Hur stora är ägorna, frågar vi.

– Hela åkerarealen är 800 tunnland, fortätter hr Fröstad.
Därav brukas under huvudgården 640 tunnland, varav 113 td i beten och övriga 160 td brukas av fem arrendegårdar.
Skogen består av 1.500 tunnland. Åkern är ungefär 6 km lång och 500 m bred.

– Årsta är inte kreaturslöst, vad vi kunnat konstatera?

– Här finns sex arbetshästar, två stamtjurar, 145 andra nötkreatur varav 70 mjölkkor och 25 gödstutar samt 50 kvigor och kalvar. Boskapen år av S.R.B.-ras vilket betyder Svensk Rödbrokig Boskap. Medelavkastningen pr är ar 3.850 kg mjölk varur tas 4 procent smörfett vilket blir ca 154 kg.
Varje morgon går mjölken till Mjölkcentralen på Torsgatan.

– Jorden, är den bra?
– Den består till större delen av godartad mellanlera s.k. ”Svänlera” och en mindre del moränlera (sandblandad). Växtodlingen bedrives allsidigt. Höstvetet, som går på alla godsets jordar, odlas i år på 126 td. Oljeväxterna raps och ryps odlas på en areal motsvarande en fjärdedel av vetearealen, ungefär 43 td.
Dessutom odlas vithavre, korn, blandsäd, ärter, Solhavre 2, Drott och Rivalvårvete.
Torsdags- ärt odlas som kontrollodlingar till utsäde. Utan skryt kan sägas att vårt utsäde är av mycket hög kvalitet.

– Driften är förstås mekaniserad?
– Ja, till största möjliga utsträckning, säger hr Fröstad. Vi har tre större traktorer och två mindre transporttraktorer. Två skördetröskor, en självgående 8,5 fot med tank och en bogserad 6 fot med tank. Skörden sköter fyra man om. En man på varje tröska, en chaufför på bilen för transport från fälten till magasinet där befallningsman tar emot.
Magasinet sköter sig praktiskt taget självt utan manuell arbetskraft. Det som inte går ut till utsäde går till kvarnen. Ekonomikomplexet är 180 m långt och 20 m brett. Tegeltaket är ett tunnland stort.

– Hur stor personal har hr Fröstad till hjälp?

– Tretton man. Det är befallningsman, bokhållare, ladugårdsförman, maskinist, traktorförare, stalldräng, ladugårdskarlar och tre övriga, ofta utländska praktikanter.
För 25 år sedan var personalen över 30 personer. Den totala avlöningssumman om året var precis lika stor då som idag.

– Hur har skörden varit i år?
– Kvaliteten är genomgående mycket god. Frånsett vårvetet, som under en regnperiod de sista dagarna i september lönnmältade på rot. Men i stort sett är vi här i våra bygder fullt nöjda med 1954 års skörd, slutar hr Fröstad.

« Äldre inlägg

© 2017 haninge.org

Tema av Anders NorenUpp ↑