haninge.org

Hembygd i Haninge

Lennart Hagelins tredje och sista (?) artikel om Handen

image_pdfimage_print
Här på bloggen försöker vi reda ut samhället Handens ursprung och det något märkliga ortsnamnet.
Finns många motsägande uppgifter, är läsaren intresserad bör man kanske läsa föregående inlägg:
  1. Handen, var ifrån kommer namnet, Sven Klasenius151220
  2. Mera om Handen, Lennart Hagelin 160104
  3. Handen igen, Lennart Hagelin 160113
  4. Handens ursprungliga fastigheter, Sune Nilsson 160116
1949

Tomtkarta från 1949.

Artikel 3, införd i Glimtar 2:14

VÄGVISAREN MOT DALARÖ I VÄGSKÄLET HANDEN
av Lennart Hagelin

Då har vi kommit till den tredje artikeln om namnet Handen…..

Förklaringen att Hanveden skulle var grund till namnet håller inte, som visades i förra artikeln. Förklaringen att vägvisaren som pekade mot Dalarö skulle vara grund håller inte heller, och jag skall förklara varför. Historien om vägvisaren och min släkts anknytning till denna blir det jag kommer att skriva om, samt lägga fram en teori om var namnet uppstod och företeelse som inspirerade till namnet.

Rättaren på Söderby Gård satte ut en ny vägskylt i järn och i form av en hand som pekade mot Dalarö, mellan 1876-79. I en matrikel från Svartbäckens skola förekommer namnet då smedsdottern Elin Maria skrivs in 1874 med hemvist Handen. Namnet Handen är därmed äldre än Rättarens vägskylt. Han fick sin inspiration till vägskyltens utformning från ett på orten befintligt namn. När ”Landshövdinge Embetet” använde namnet i en resolution 1894 uppläst i kyrkan, fick namnet Handen indirekt ”officiell status” för att skrivas in i vägskälet på Häradskartan 1906.

Men först lite arkivfakta från väghandlingarna. I det gamla bondesamhället var de jordägande bönderna ansvariga för vägunderhållet. År 1628 fick det nyinrättade Lantmäteriet i uppgift att göra s.k. väglotts-indelningar. I 1764 års lag stadgas om uppsättning av vägvisare. I en dombok från 1769 omnämns ”Landsortsvägen, som börjar vid vägskillnaden eller vägvisaren, wid pass 1¾ mil ifrån Stockholm …”, och det är just avståndet mellan Stockholm och vägskälet Handen.

Så här har från åtminstone 1769 funnits en vägvisare. Utformningen är dock okänd. Den 23 oktober 1891 fick Sverige sin första särskilda väglag som trädde i kraft 1895. I den stadgades att vid ”ändpunkterna af hvarje till underhåll indelt vägstycke skola väghållaren anbringa tydliga märken, angifande den fastighet, som har vägstyckets underhåll sig ålagdt”.
Det stadgades dock ingenting om hur dessa vägmärken skulle se ut, så väghållarna utformade dem efter eget tycke. De flesta var av trä men ibland av sten eller järn. De väglotter som efter väglagen tilldelats Söderby gård 1891– 95 slogs ihop tillsammans med övriga väglotter och delades ut igen enligt en vägåtgärd från 1923. Söderby Gård hade både vägunderhållet och skyltningsplikt i det viktiga vägskälet.

I en resolution från 1879 angående vägunderhåll står det ”vägar som skall underhållas är” bland annat ”Stora Dalarövägen som börjar vid Söderhagstorp och slutar vid vägskillnaden vid Handen”.

732

Lägenheten Handen.

Så lite arkivfakta från Kungl. Majt. angående namnbyte på järnvägsstationen. Ibland läser man att namnet Handen hade dåligt rykte för att det hade anknytning till en krog. Från Kronofogdekontoret skriver man att ”uppgiften att torpstället Handen i forna tider varit krog äger sin riktighet och antagligt är att oordning då förekom därstädes, liksom vid varje annat krogställe”. ”Krogar fanns det gott om inom orten, liknande minnen äro fästade vid mer än en af namnen å de övriga stationerna vid Nynäsbanan.”

”Den gjorda framställningen föranledes antagligen af enskilda önskemål och är skäligen obefogad.” I Civildepartementets yttrande står: ”Utredningen finner att namnet Handen numer inte är illa känt”. ”Utredningen giver ej heller stöd däråt, att det skulle råda någon allmän motvilja mot detta namn bland ortsbefolkningen.” Vidare skriver man: ”Framställningen är gjord av några få personer och på den extra kommunalstämman fanns endast 3 röstberättigade sockenbor”.

Kronolänsman Emil Wahlroth skriver i ett remissvar: ”Jag har under de sju år jag härstädes tjänstgjort som kronolänsman ej hört att namnet ej skulle vara välkändt i orten”, år 1912 skriver han ”namnet används ännu såsom benämning å ett vägskäl, där Dalarövägen skiljer sig från Westerhaninge och Sorundavägen, för egen del har jag inget att erinra mot namnet Handen.”
Kommunalstämmans ordförande skriver i ansökan: ”Vi tillåta oss att i underdånighet hemställa att Kungl. Maj:t, behaga i nåder föreskriva att namnet Österhaninge utbytes mot Handen, ett i orten mycket kändt namn på en plats, där vägarna till Dalarö och Landsort skiljas åt, hvilket och, var ett i gamla tider brukadt namn på en station å gångpostiljonen,

Kronolänsman Hjalmar Fahlborg nämner 1891 angående vägbredden att den skall vara ”Handen-Söderhagstorp utlägges till 20 fot, Handen-Dalarö Sockengräns 4,16 m, 14 fot och Handen-W.haninge Sockengräns 6 m”. Han beskriver gränspunkter och väglotternas Stockholm–Dalarö och Stockholm–Landsort”. Detta ställe ”Wreten uti Ängen”, ”station å gångpostiljonen”, ”Krogen Torpstället Handen”, ”Nya Vreten” samt prakttomten ”Handen nr 1” var samma plats, med olika namn olika epoker.

Min mor berättade om en smed som hade satt upp en vägvisare i järn som pekade mot Dalarö i vägskälet där Stockholmsvägen delar sig i Dalarövägen, Nynäsvägen och Kolartorpsvägen. Jag är född i Kolartorp 1945, men flyttade därifrån 1955 och kom tillbaks hit för något år sedan. Då frågade jag mina kusiner, vad de visste om vägvisaren och smeden.

Den ena svarade att han nedtecknat vad vår morbror Hjalmar berättade: ”Morfar var rättare på Söderby, han hade lägenheten Handen”. Enligt Hjalmar ”så hade hans morfar tillverkat en hand som vägvisare”. En av mina andra kusiner berättade: ”Det kom till smedjan många vägfarare och frågade efter vägen till Dalarö. Därför gjordes skylten”. Jag har också en syssling som bekräftat att rättaren bodde i smedsstugan lägenheten Handen. Hjalmar var 16 år då hans morfar gick bort 1920, de levde alltså samtida.

Denna rättare hette Carl August Carlsson och var född 1835 i Fliseryd, Småland och kom till Söderby Gård som rättare 1876. Han följde med då den småländske godsägaren och rusthållarsonen Karl Gustaf Nilsson köpte Söderby Gård. Patron hade ett stort följe med sig till Söderby Gård. Med följde också bokhållare, trädgårdsmästare, snickare, drängar och pigor. Carl A. Carlsson var den ende rättaren på Söderby 1876–96, men han var också rättare på Mölstad 1871–76 på en av patron Nilssons tre gårdar i Mönsterås i Småland.
Han var rättare åt familjen Nilsson i 26 år. Åren 1876-82 var han rättare under ”Patron”, som dog i en skogsbrand han själv orsakat. Åren 1882-96 skötte han Söderby Gård åt änkan, tills ”Patrons” son Carl E. A 21 år gammal tog över som nyutbildad Agronom.

År 1876 el. 1896 flyttade Rättaren till smedstugan under Nya Vreten. I rättarens bouppteckning 1920 finner man att han efterlämnade tillräckligt med möbler, husgeråd, sängkläder, väggur, linne och dyl. för att fullt ut möblera en stuga. Bouppteckningen avslutas: ”Sålunda förrättat betyga, Söderby som ofvan”. Han var skriven under Nya Vreten men hade ”egen debitering”.

Karta1

Författarens egna karta ur artikeln i Glimtar 2014.

Ovanstående visar att rättaren hade både lägenheten och smedjan. Stugan vid smedjan måste kallas för något i församlingsboken 1921 när Nya Wreten ”blef till det allmänna avsatt”, och då valde prästen namnet ”lägenheten Handen”. Gränsen mot tomtområdet gick vid smedjetomtens södra gräns. Söderby ville ha kvar sin smedja, vid huvudgården fanns endast en klensmedja.

Nyvreten

Nyvreten eller Nya Wreten

I november 1921, då rättaren var död och Handens tomtområde avsöndrat, flyttade trädgårdsmästare Knut Karlsson till lägenheten Handen, som den kallades i församlingsboken, i ca 8 månader, tills snickaren Karl Stenfeldt flyttar till stugan i juli 1922, då den istället kallas Gamla Handen.

Samhället har övertagit namnet. Man kan nog säga att vägskylten i vägskälet var katalysatorn för namnets utbredning utanför ”Kilen”.  Carls hustru Gustava födde sju barn, tre av dem fick egna barn: hushållerskan Anna, tvätterskan Emilia och torparhustrun Maria.

Döttrarna Emilia, Hilma och Maria gick i Svartbäcksskolan, inskrivna 1877, 1879 och 1882. Min mor Märta berättade, att när hon, hennes syskon och mor en sen vinterkväll 1920 satt i dagsverkstorpet Svensro (nu Handens museum) kom en stor svart hund från ytterdörren, fast den var stängd, gick över rummet till motstående vägg, där den försvann i tomma intet.
De frågade förskräckta sin mor vad det var för hund. ”Den hunden kom med dödsbud”, svarade mor Maria. På våren samma år dog deras morfar, rättaren från Söderby gård, av ålderdomssvaghet 85 år gammal, men också deras farfar arrendatorn och bygdespelmannen Anders G. Jansson, 83 år gammal från Lännåker.

Torpet Nya Vreten fanns redan 1638 och hette då ”Wreten uti ängen”. När torpverksamheten upphörde så blev torpet ett skjutsställe och krog, där kärrposten från stan till Dalarö och Landsort lämnade över post till byarnas gångpostiljoner. Krogen fick namnet Handen.

Det framgår av det som kommunstämmans ordförande och Kronofogdekontoret skriver i dokumenten angående namnändringen av stationen. Närhet fanns till en vattenkälla och platsen låg vid 5-vägs-korsningen, (inspirationskälla till namnet) Stockholmsvägen, vägen mot Ösmo, vägen mot Dalarövägen, vägen ner till Rudan och vägen till vattenkällan (Källvägen). Torpet Wreten återuppstod 1786 som Nya Vreten, men gångpostiljonen och krogen kan ha funnits kvar en tid.

Sedan överfördes namnet på Smedsstugan före 1874, vägskälet 1879, stationen 1913, lägenheten Handen 1920 och när Handens tomtområde avsöndrades och Olga Säfström 1920 köpte prakttomten på 5.140 kvm där torpet Nya Vreten låg, fick platsen tillbaks sitt gamla namn, nu som Handen nr 1.
Smedsstugan blev Lägenheten Handen, som när samhället fick namnet, ändrades till Gamla Handen.
Namnet har vandrat runt lite i ”Kilen”. Som Kronolänsman Emil Wahlroth skriver i sitt remissvar: ”namnet används ännu såsom benämning å ett vägskäl”.

En utmärkt dag för samhället Handens 100-årsjubilem är den 1 juni 2021, 100 år efter tomtområdets Handens överlämnande!

 

PS

Har förgäves sökt om det fanns någon byggnad på Handen 1 innan den såldes och bebyggdes i början på 20-talet med det vi lite slarvigt kallar Hörncaféet.
Någon som vet?

DS

 

3 kommentarer

  1. Lennart Hagelin

    2018-03-01 at 17:33

    Hej!
    På min karta från 1910 finns Olga Amanda Säfströms blivande tomt söder om kilen tomtnummer 319 och 918. Kartan kan hittas hos Lantmäteriet under historiska kartor med nr 01-ÖSR-131 Laga skifte 1910. Där finns mycket att läsa om vad de tomter, jordmån, skog o.s.v. Där Hörnkafeét låg var Skogsmark, blandad skog och åker mylla på sandbotten som tillhörde Nya Vreten, Ingen byggnad är inritad på tomten. Kontraktet när hon köpte tomten 1920 heter 01-ÖSR-AVS163, 1921. Där står inget om någon byggnad. På karta 01-ÖSR-AVS164 finns handens 7 olika tomtområden. Sen hade Olga 2 tomter tvärs över Nynäsvägen sen ytterligare minst 4 stycken. Kanske detta kan var till hjälp.
    Hälsningar
    Lennart Hagelin

  2. Sune Nilsson

    2018-03-02 at 13:49

    Lennart
    Vet du något om Handens Tjärfabrik?

  3. Sune Nilsson

    2018-03-02 at 13:50

    Detta svar kom från Lennart på mail:
    Vet egentligen ingenting om Tjärfabriken, men en del om Olga och Emil Säfström.

    Olga var förtjust i namnet Handen. Handens Tjärfabrik, Handens Centerborg, Lägenheten Handen nr 1. och detta var innan tomtområdet var överlämnat.

    Kanske låg tjärfabriken på Söderby tomt 1:28 det som Broman köpte och som blev Handens Nöjespark.

    Dessa tomter ligger i det som jag beskrivit som namnet Handens ursprung, femvägskorsningen.

    Handen skulle då vara ett likhetsnamn ungefär som elefantberget är ett likhetsnamn.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2018 haninge.org

Tema av Anders NorenUpp ↑