Guidad Stockholmsvandring med kvinnliga förtecken! Gratis för Gilletmedlemmar!

Varje lördag kl. 14 leder Ingrid Svensson, styrelseledamot i Haninge hembygdsgille och auktoriserad stockholmsguide, vandringar i Stockholm.
Som medlem är du välkommen att i mån av plats följa med utan kostnad.

Ingrid Svensson

Två vandringar finns att välja på: ”Kraftfulla kvinnor” från Slussen till Fjällgatan på Södermalm, och ”Hundra år av kvinnlig rösträtt” som börjar vid Riddarhustorget och avslutas vid Sergels torg.

Deltagarantalet är, på grund av covid-19, begränsat till 16 personer och därför krävs förhandsanmälan. Ibland blir en vandring inställd, så också av det skälet måste ni som vill gå med kontakta Ingrid på telefon 073-8903709.

”Hundra år av kvinnlig rösträtt” tar 1,5 timme, och ”Kraftfulla kvinnor” är något längre.

Schemat för de närmaste månaderna ser ut så här:

19 september   Kraftfulla kvinnor
26 september   Hundra år av kvinnlig rösträtt
3 oktober   Kraftfulla kvinnor
10 oktober    Hundra år av kvinnlig rösträtt
17 oktober   Kraftfulla kvinnor
31 oktober   Kraftfulla kvinnor
7 november   Hundra år av kvinnlig rösträtt
14 november   Kraftfulla kvinnor
21 november   Hundra år av kvinnlig rösträtt
28 november   Kraftfulla kvinnor




Marielund i Jordbro

Marielund, Kalvsvik 3:7 efter Nynäsvägen i Jordbro. Okänt år.

För några veckor sedan lade jag ut ovanstående lite misshandlade bild på FB för att få lite fakta om den.
Byggnaden låg på östra sidan av Nynäsvägen mellan järnvägsviadukten i Jordbro och Janstorp (numera flyttat till Tingshustomten i Västerhaninge).
Personligen minns jag huset mycket väl, fanns på 60-talet ett staket mot vägen och ofta satt en man på trappan och kollade trafiken.

Ganska snabbt fick vi klarhet i att detta var Marielund, Kalvsvik 3:7!



Vår man i Handen, Mauritz Henriksson, kunde ganska omgående presentera en kortberättelse som lyder:

Första innevånaren var byggnadsarbetaren Ernst Vilhelm Pettersson som var född 1883 i Kvarntorp, Handen. Han var gift med Engla Maria Vesterlund. De hade tre döttrar, och flyttade dit 1911.

Närmast före hyrde de bostad på Jordbro. Namnet Marielund har inte funnits i området innan, vilket betyder att det troligtvis är Pettersson som byggde huset. Troligen är det Engla Maria som fått ge namn till huset.
Pettersson med familj bodde där till 1918.

In flyttade, och troligtvis köpte, Karl Otto Åsberg, född i Örebro 1866. Han var gift med Klara Sofia Andersson, född 1879 i Södermanland.
De hade gift sig 1901 när de bodde på Vendelsö.

De fick sönerna Karl Holger 1902, Sven Erik 1903 och Gustaf Edvin 1905. Alla tre föddes på Vendelsö.

1905 hade familjen flyttat till Strömslund, tillhörande Kalvsvik, nära Jordbro. Men bodde där bara två år, och flyttade 1907 till Söderhagstorp i Vega-Söderhagen.

Fam. Åsberg kom alltså till Marielund 1918. Fadern Karl Otto avled 1929, hans hustru Klara Sofia avled 1940.
Mellansonen Sven Erik, som hade gift sig 1936 med Astrid Elisabet Vård, flyttade in där 1941. De hade fått sonen Sven Arne 1936.
Hur länge de blev kvar på Marielund kan jag inte se, men 1946 bodde de på Bergsvägen, som ligger strax intill bensinmacken vid Jordbrorondellen.

Kvar på Marielund blev de båda ogifta sönerna Karl Holger och Gustaf Edvin. Gustaf Edvin bodde där till han avled 1978.
Karl Holger flyttade till Midgårdsvägen i Handen, där han bodde när han avled 1981.
Några kvarlevande anhöriga till fam Åsberg finns inte. Enda barnet, Sven Arne, som föddes 1936 var ogift och bodde på Sleipnervägen i Handen när han avled 2011.

Ekonomiska kartan 1951 visar trakten.

(Söder om fastigheten 3:7 finns 3:15! Kallades även den för Marielund? Och vem bodde där?)

Marielund var ett vanligt namn på hus och platser ”förr i tiden”, ibland var det hustrun i familjen som fick bidra med sitt förnamn som följdes av en lämplig ändelse, i detta fall -lund men -berg, -dal, -borg och -hill var vanligt.
Oftast var det dock byggherren själv som ville stoltsera med sitt förnamn i inledningen.
Märkligt nog är det i ortsnamnsregistret sällsynt med originalnamnet ”Maria” i dessa sammanhang, kanske handlar det om smidigheten i uttalet?

Slutligen, en helt annan fråga!

Mitt emot Marielund, ner mot järnvägen, fanns redan på 1950-talet en vit verkstadsbyggnad som i folkmun, åtminstone på senare tid, kallades Indikator. Den är sedan länge borta, mitt minne säger att det var en plåt- och ventilationsfirma men var den verkligen ursprungligen byggd för det ändamålet? Var det kanske en fabrik, vissa påstår det?
Vad tillverkade man i så fall?

Du som vet något, skriv en kommentar här i artikeln (nedan) eller maila:

nils.sune.nilsson@gmail.com




Nybyggnation vid Åbyinfarten

Lite i skuggan av den lite kontroversiella planen för Västerhaninge centrum pågår sedan hösten 2013 en detaljplanering av (del av) Åby 1:27, Åby Entré.
Detaljplanen berör området norr om korsningen Tungelstavägen/Åbyvägen/Nynäsvägen, man skulle kunna kalla det ”norr om Åbyplan”!
Under många år fanns här en ljusreglerad korsning för infart till Åbyområdet, den försvann när den stora rondellen stod klar.
Området ägs av Haninge kommun. Gotska Fastighets AB har blivit tilldelad markanvisning.

Under 2016 var detaljplanen ute på samråd och just nu uppdateras utredningar för att kunna besvara inkomna samrådssynpunkter. Granskning av detaljplanen förväntas ske januari 2021. När detaljplanen går ut på granskning finns det möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget.

Man kan tycka att det är en lång handläggningstid på en ganska enkel detaljplan som troligen inte engagerat allmänheten i nån större omfattning.
Om planen i bästa fall vinner laga kraft i slutet på 2021 innebär det nio till tio år mellan uppdraget och byggstart!
Om man flyttar över den proceduren till den nya centrumplanen hamnar byggstarten där först 2027!

Förslaget Åby 1;27 innefattar ny bebyggelse om cirka 250 bostäder, minst 220 m² lokalyta för centrumändamål samt en möjlig förskola i delar av bottenvåningarna. Bebyggelsen delas in i två kvarter med underjordiska garage under delar av marken samt bibehållen naturmark med befintliga träd på resterande del av gården. Kvarteren delas upp i mindre byggnadsvolymer vars höjder varierar
mellan två och sex våningar.

Du kan läsa hela planförslaget här på kommunens hemsida;

https://www.haninge.se/bygga-bo-och-miljo/oversiktsplanering-och-detaljplaner/detaljplaner/vasterhaninge-arsta-havsbad/abyentre/




Nån koppling mellan Edvard Persson och Tungelsta?

Ja, möjligtvis en ganska långsökt sådan!
Jag har genom åren fått mej berättat att det fanns en kringvandrande profil i Tungelsta för så där en 50-60 år sedan som i folkmun kallades ”Stinsen på Lyckås”.
Välkänd på byn med sin lilla vita hund, tillrättavisande alla, ung som gammal, som avvek mot hans syn på hur man skulle uppträda.
Några av sagesmännen säger att det var den pensionerade stationsföreståndaren på Hemfosa med det ståtliga namnet Johan Georg Gustaf Natanael Engelhart.
Kanske kan denna lite kåserande artikel hjälpa oss att få klarhet i frågan, det måste finnas tungelstabor som har minnen av denne märklige man.



Edvard Persson då?
Jo, år 1942 gjorde han filmen Stinsen på Lyckås, inte nån av hans mest minnesvärda produktioner. Den spelades in på en privatägd lokaljärnväg i Halland, Halmstad – Bolmens Järnväg, i närheten av Simlångsdalen.

Det som förvirrar i tidslinjen är att Engelhart inte kom till Tungelsta förrän tretton år senare… om nu den koppling jag och andra gjort mellan Edvard, Engelhart och filmen är riktig?
Men kanske rullade filmen i mitten på 50-talet på Folkets Hus och folkhumorn slog till?
Andra fakta som talar mot mitt resonemang är ju den totala olikheten mellan de båda personerna, Engelhart beskrivs som en lång, smal, rakryggad karl, motsatsen till den överviktige skåningen Persson.
Mera förvirring, även västerhaningebor berättar om Stinsen på Lyckås men då fanns han i Västerhaninge.

Nåja, kanske kan vi reda ut detta med hjälp av våra läsare?
Var det den f.d. stinsen på Hemfosa som fick detta tillmäle?

Johan Georg Gustaf Natanael Engelhart var född på Hammersta gård i Ösmo 1886 och son till arrendatorn där Karl Edvard E. och dennes hustru Edit född Helèn. Farfadern, Johan Julius, var yrkes militär och dennes far var professor i Lund, livmedikus och erkänd medicinforskare.
Denna Hammerstagård ägdes av friherre August Löwen på Häringe. Den andra gården ägdes delvis och brukades av den enligt Ivar Lo-Johansson brutala sektern Otto Trotz.

Georg, som han ofta själv använde, gick i farfaderns spår och tog tidigt värvning och fick majors avsked 1932.
Han flyttade tidigt hemifrån men bodde under sin militära bana kvar i trakten, på Fållnäs, Ristomta, Väggarö och Åby.
År 1933 fick han tjänsten som stationsföreståndare på Hemfosa där han blev kvar till 1955. Vid den privata SNJ-järnvägen fanns inga stationsinspektörer men i dagligt tal kallades dessa föreståndare oftast stins!

Efter sin pensionering kommer han till Tungelsta år 1955 , Mariedal på Södertäljevägen, men flyttar några år senare in i gårdshuset på Ålstalund där han avlider som ogift 1967.

”Stinsarna” på Nynäsbanan var på den tiden oftast besvärliga att ha att göra med för ortsbefolkningen. De hade ju också tjänsten som postmästare. Vissa visade riktiga översittarfasoner, stinsen Dahlin i Tungelsta var en av dom, om man får tro ovan nämnde Ivar Lo.
Han fick åtskilliga gånger vända hem till Djurgårdsgrind när han som ombud för mormodern skulle kvittera ut hennes folkpension då postmästaren inte godkände hennes bomärke, ett kryss!
— Såg inte likadant ut som förra gången!

Stinsen på Hemfosa hade liknande tendenser, detta har berättats oss!

Bilden från Nynäshamns Järnvägsförening.

En bonde från Österby som hade nära till Hemfosa kommer in på expeditionen för att hämta ut ett kolli med ett dussin harvpinnar mot efterkrav. Klockan är vid pass tio minuter i tolv men under försöket att lösa den besvärliga administrationen inkommer middagståget från Nynäshamn på perrongen och stinsen stänger luckan för att ta hand om avgångsvinkningen och klareringen.
När detta är avklarat öppnar han åter luckan, pekar bestämt på klockan i väntsalen som nu var två minuter över tolv!

Expeditionen stänger för dagen klockan 12, ni får komma igen i morron!!

Bonden som var en lugn och jovialisk typ behärskade sin ilska och körde hem. När han kom hem till byn träffade han på några av sina grannar vid mjölkpallen och berättade om den odräglige stinsen.
Nu beslöt man sig för att ge igen med samma mynt, faktiskt rent bokstavligt!
På eftermiddagen samlade bönderna ihop den ganska stora efterkravssumman i ett- och tvåöringar som lades i en liten linnesäck.

Förmiddagen därefter bar det iväg till stationen igen, nu hade han uppbådat grannen att följa med. Den stora väntsalen var tom på folk så de båda bönderna går direkt fram till den stängda glasluckan och knackar på. Som vanligt ignorerar stinsen inledningsvis sina besökare men kommer till sist fram och öppnar luckan på glänt och tar emot fraktsedeln utan ett ord och efter några bestämda markerande dunkar med stora stationsstämpeln tar han till orda:

— Det blir 30 kronor och 50 öre, lägg pengarna i lådan så jag kan räkna dom!

För att nu förstå den komiska situationen som snart uppstår måste man veta hur tekniken på expeditionsluckan på Nynäsbanans stationer var konstruerad.

Under själva luckan fanns två skjutbara trälådor som var sammankopplade på ett sådant sätt att när den ena var på utsidan var den andra på insidan.
När stinsen går och hämtar paketet och lägger ut det på godsbryggan på baksidan tömmer bönderna med viss försiktighet den lilla linnesäckens innehåll i lådan men skjuter inte in den till expeditionen.

När han kommer tillbaka till luckan och finner att lådan med betalningen inte skjutits in blir han mäkta irriterad och skjuter ut sin låda med full kraft med resultat att lådan med småmynten med samma kraft slår i stoppet på insidan med en duktig smäll och resultatet är lätt att förstå, mynten sprids ut i expeditionen med ett duktigt skramlande !
De båda, nu ganska nöjda, österbybönderna får nu bråttom att komma ut runt hörnet, lasta paketet och komma iväg!

Sanning, nja kanske inte, men ingen rök utan eld!
Om den är sann kan vi nog räkna ut att den aktuelle österbybonden efter denna händelse beställde sitt fraktgods till Tungelsta station.

Några ord om Edvard Persson.

En inte alltför ovanlig sysselsättning både framför och vid sidan om kameran.

Folkkär skådespelare, född 1888, aktiv i filmbranschen i drygt 30 år, avled 1957.
Medverkade i hela 45 långfilmer och gjorde 226 inspelningar på 78-varvare.

Han var dock inte lika populär bland kollegor och filmfolk, han krävde att allt skulle kretsa runt honom, han hade ett stort ego. De kvinnliga motspelarna skämtade om att när man spelade mot Edvard behövde man ”bara sminka nacken”!

Han hade uppenbara alkoholproblem.
Så här skriver redaktören Jan Alvhult på HBJ:s hemsida om inspelningen av Stinsen på Lyckås år 1942:

Edvard Persson var full varje dag och elak som själva f-n. Han skickade hem huvudskådisbruden – hon var inte ”snygg nog” – och krävde fram Kollbergskan som dög. Han låg i en ständig, nästan mördande dispyt med regissören Lingheim. Filmgänget disponerade ettan med tåg plus en rälsbuss att åka med för att partaja på Simlångsdalens gästgivaregård, som levde gott på filmgänget. Att Edvard Persson verkligen uppskattade gästgivargårdens mat & dryck uttryckte han med följande ord i gästboken: ”Om det är sant att det finns oaser i livets öken, så måste denna gästgivargård vara en av dem. – Här vill jag alltid vattna mina kameler!”

Slutligen en liten kul knorr!

Detta är garanterat ett par äkta Edvard Persson-trätofflor som användes i ett stort antal av hans inspelningar!
Dom finns i en villa i Krigslida!
Varför och hos vem får ni fundera på!




Gillets svar på förslaget på plan för Västerhaninge centrum.

Översiktsplan enligt förslaget.

Under corona- och semestertider och en anmärkningsvärt kort remisstid har det inte varit helt enkelt att sätta sig in i det mycket avancerade planförslaget.
På grund av de rådande restriktionerna har vi heller inte haft möjlighet att kalla medlemmarna till möten för att känna av deras synpunkter och diskutera förslaget.
Vi har istället försökt få in enskilda åsikter via nätet, vår hemsida, vår FB och via mail vilket tyvärr är begränsat då våra medlemmar har relativt låg datanivå.

Under ledning av vår ordförande Per Stavfors har en mindre grupp ur styrelsen sammanfattat det inkomna materialet och har tillställt kommunen följande remissvar:



Till
Haninge kommun

Stadsbyggnadsförvaltningen, Planavdelningen
Yttrande samråd om Detaljplan för Västerhaninge Centrum, Åby 1:31 med flera (Dnr PLAN2016.21)

Illa vald period för samråd

Vi protesterar inledningsvis mot att samrådstiden ligger på sommaren och under en rådande pandemi. Det har medfört att föreningen inte har kunnat genomföra några medlemsmöten, någon studiecirkel etc. rörande denna för oss och hela Västerhaninge viktiga fråga. Det har hell er inte kunnat hållas några möten med representanter för kommunen. Vi hade gärna velat komma med alternativa lösningar på hur bostäder, simhall och parkeringar skulle kunna lokaliseras men av ovan nämnda orsaker har detta inte varit möjligt.

Omdaningen av centrum borde inte hanteras som en detaljplan

Vi protesterar också mot att den totala omdaningen av Västerhaninge centrum läggs fram som en detaljplan. Då förändringen är så genomgripande och inte ens följer andan i gällande översiktsplan anser vi att ett nytt program för hela Västerhaninge tätort först måste tas fram.

I Översiktsplan 2030, antagen 2016, sidan 35 står:

Centrumnära bostäder och utvecklad service

I Västerhaninge centrum ska småstadskaraktären förstärkas genom att bygga tät stadsbygd. Området ska kompletteras med flerbostadshus, verksamheter, parker och torg. För de centrala delarna av Västerhaninge finns sedan tidigare ett utvecklingsprogram som mer detaljerat beskriver delar av den föreslagna utvecklingen…

Det refererade utvecklingsprogrammet antogs 2012 och på sidan 12 står:

Centrumanläggningen
Centrumanläggningen kan byggas på med flera våningar. Det kan skapa förutsättningar för både bostäder och verksamheter, t ex verksamheter som i dag finns i andra delar av Västerhaninge.
Det kollektivtrafiknära läget gör området lättillgängligt såväl för boende som för besökare. För att handeln ska uppfattas som attraktiv bör också behov av tillfartsvägar och parkeringsplatser tillgodoses. Centrum måste som helhet vara ett fungerande och inbjudande centrum där man kan lösa flera vardagliga ärenden på en gång. Bostäder och/eller verksamheter ovanpå centrum gör området mer levande och attraktivt samt ökar förutsättningarna för service och mötesplatser.
Byggnader på upp till åtta våningar med 1000 lägenheter passar så illa in i denna beskrivning att det visar att planen som togs i god demokratisk anda totalt nonchalerats.

Bra modell saknas

Vi saknar någon bra fysisk och digital modell över området. Den digitala modell som finns i form av Cityplanner visar endast husen som vita lådor utan minsta antydan till hur gatubilden i det nya centrumet är tänkt att se ut.

Området blir för kompakt

Anledningen till formuleringarna i de tidigare planerna för Västerhaninge centrum är att man velat behålla karaktären med låg bebyggelse på två och tre våningar. Vi är medvetna om behovet av lägenheter med närhet till bra kollektivtrafik och motsätter oss inte att det skapas ett något tätare och något högre centrum än dagens men 1000 lägenheter blir alldeles för kompakt. Vi anser att höjden maximeras till fyra våningar och att husen mot kyrkogården är två våningar. De reaktioner vi fått från våra medlemmar är också för framför allt en upprördhet över områdets höjd. Det kom som en överraskning för alla, även dem som varit insatta i tidigare planer för Västerhaninge.

Området Klockargården – Åbygården

Det är glädjande att det gamla området med Klockargården, Åbygården, Lillebo och “Åby lada”samt allén mot kyrkan lämnas kvar. Vi anser att gångvägar i detta parkområde inte skall asfalteras.

Förskolan

Att det placeras en förskola mellan Åbygården och kyrkans tomt tycker vi också är bra. Det knyter an till platsens historia. Vi förutsätter att exteriören på byggnaderna anpassas till miljön.

Simhallen

Simhallens placering i centrum (som vållat mycket debatt) tar vi inte ställning till. Däremot reagerar vi naturligtvis, som tidigare nämnts, på den höga fasaden mot sydväst.

Parkeringar

Parkeringshuset mellan Klockargården och järnvägen anser vi skall i största möjliga mån läggas under marknivå så att inte Klockargården med en vägghöjd på drygt 4 meter möts av en 15 meter hög ful vägg på andra sidan om infarten mot centrum.
Den med underlaget bifogade trafikutredningen visar på ett behov av ca 200-800 nya platser (förutom de 200 platser som försvinner) för infartsparkering men det redovisas inte i planen hur dessa behov skall täckas.

Västerhaninge 2020-07-16

Per Stavfors
Ordförande i Haninge Hembygdsgille,
tel 072 7340803




Centrumplanen, nytt inlägg!

Anita och Bosse Stjernström, mångårigt engagerade Gilletmedlemar.

1. Järnvägen/stationen. 2. Biblioteket. 3. Gång- galleri-affärer-banker. 4. Bostäder och service.
5. Bostäder, och servering med uteplats på taket,

I Västerhaninge pågår byggnation på flera platser. En anpassning av centrumanläggningen är sedan länge önskvärd och nödvändig. Efter stängningsdags är Västerhaninge centrum en död plats, som många upplever är obehaglig att passera. För att få ett levande centrum dygnet runt behöver det kombineras med bostäder. Det är önskvärt och viktigt att samtidigt bevara såväl natur som kultur och skapa ett väl avvägt område kring den gamla kyrkan.

Redan för 10 år sedan lämnade vi in ett medborgarförslag med skisser där vi förslog en utbyggnad på höjden med nuvarande centrumbyggnader som bas. Vi hänvisade till Alléplan i Tyresö, som vi inspirerats av, där man med utmärkt resultat smidigt åstadkommit ett kombinerat bostads- och affärscentrum. Det vi föreslog för Västerhaninge var byggnader 3-4 våningar höga med möjlighet att ordna en takterrass för servering till exempel. Ingen tände då på idén och tyvärr stämmer dagens planförslag illa med vad vi då och fortfarande önskar.

Här kommer ett sammandrag av de synpunkter vi framförde 2010 i den sk Västerhaningeutredningen under mottot ”Förnyat centrum”. (se bilden ovan).

I Västerhaninge pågår byggnation på flera platser. Just nu pågår ett slags samråd med invånarna om hur samhället ska utvecklas. Helt klart har Västerhaninge kommit i skymundan efter kommunsammanslagningen 1971. Utvecklingen har i viss mån vänt (med Systembolaget?!), men efter stängningsdags är Centrum en död plats, som många upplever som obehaglig att passera på väg från pendeltågsstationen. Byggnationen öster om kyrkan fortsätter på båda sidorna om Österhaningevägen. Prästallén har blivit ett vackert och populärt område. Nu fortsätter man med villabebyggelse på andra sidan Prästgården. Meningen är också att Ribby allé ska få en fortsättning. På andra sidan “byn”, mot uppfarten till motorvägen, växer hus upp på ängen mot Skarplöt. Området ska så småningom kopp-las ihop med den nya bebyggelsen vid Nedersta. “BO-smart” står det på reklamen- kanske är det så. Det är önskvärt att samtidigt bevara grön-områden, att bygga bostäder och affärer centralt och skapa trivsel och trygghet. Det kan man klara genom att förverkliga det medborgarförslag som vi lämnade våren 2010. Som teckningen visar går det att ovanpå de nuvarande affärsbyggnaderna bygga bostäder utformade så här eller på annat sätt. De nya delarna vilar då på pelare, en metod som man använt sig av vid Alléplan i Tyresö.




Västerhaninge Centrum, synpunkter på planen

Från vår medlem Anders Numan har inkommit en väl genomarbetad inlaga under rubriken:
Min högst personliga betraktelser över detaljplanen för Västerhaninge centrum.”

Det är en bra idé att hålla isär det gamla kärnområdet med all nybyggnation. Att den gamla trädallén blir en naturlig begränsning. Denna avgränsning bör fortsätta förbi Klockargården fram till järnvägen. Därigenom kan man få ett sammanhängande område med den äldre kärnan och även bevara ett antal skyddsvärda träd.

Därför känns det olämpligt att lägga ett parkeringshus i 3-4 våningar alldeles intill den äldsta byggnaden Klockargården. Det första skolhuset är inbyggt i den nuvarande klockargårdens och härrör från den första skolbyggnaden som uppfördes redan 1834 och 8 år innan den lagstadgade folkskolestadgan.
Denna byggnad var inte den första som lokaliserades i området. Det första huset var en klockarstuga som byggdes år 1814, bredvid den nuvarande Klockargården.

Därefter utlokaliserades på 1860-talet följande inrättningar från kyrkbacken.
År 1866 flyttades fattigstugan från kyrkbacken och byggs då ihop med den gamla Klockargården från 1814. Därigenom skapas en utökad fattigstuga. Till barnmorskan inreds ett vindsrum i det nya skolhuset.

Här finns även en föregångare till den kommande förskolan. Ytterligare en moder hade kommit till fattigstugan med 6 små barn år 1868. Det uppstod platsbrist och då iordningställdes en barnkrubba i den gamla smedjan.

Till vänster den nya utökade fattigstugan, i mitten skolan och till höger barnkrubban.



Under senare delen av 1800-talet så sker många förändringar, flyttningar och omdisponeringar av olika hus.

Under årens lopp så har jag skrivit artiklar såsom, ”Striden om klockaren och kaplanens villkor i det gamla Västerhaninge” och en artikel om ”Klockargårdens äldsta historia”.
Dessutom höll jag ett fördrag om ”Fattiga och fattigvård i Västerhaninge i äldre tider”.
Därigenom så har jag skaffat mig mycket information genom domböcker, sockenstämmoprotokoll, kommunalprotokoll och andra handlingar från olika arkiv. Dessa har inte sammanställts till en helhet vilken kanske borde göras. Kanske att tid och lust kommer.

Parkeringshus

Något som inte framgår av planerna är parkeringsbehov och tillfartsvägar. Om parkering sägs:

Parkeringshuset storlek ska utredas vidare i den kommande byggprocessen.
Av illustrationsritningarna framgår vilken okänslig kulturkrock som uppstår enligt urspungsförslaget mellan det gamla och nya.
Parkeringshuset är den stora klossen mittemot Klockargården.

Från norr.

Från öster.

Om det nu inte finns någon annan lokalitet för parkering så borde man kunna mildra kulturkrocken genom att gräva ner 1 eller 2 våningsplan av parkeringshuset och nöja sig med ett gatuplan. Om man nödvändigtvis måste bygga på höjden så borde höjden vara max 1 våning och man skulle kunna ”klä in” de fasaddelar som blir synliga och vetter mot det gamla kärnområdet. Med klä in så menar jag att fylla upp fasadväggen (betongvägg) på parkeringshuset med jord och skapa en utdragen backe och förse den med passande växtlighet.
På detta sätt så kan man skapa en mjukare övergång mellan det nya och det gamla.
En duktig landskapsarkitekt kan säkert hitta ett bra sätt att trolla bort parkeringshuset. Parkeringshus är till sin natur aldrig vackra och borde med alla medel döljas.

Vilka vägar som ska vara öppna bilvägar kan jag inte utläsa av ritningarna?

Hur ska alla boenden komma till de underjordiska garagen under husen? Ska det vara en gemensam infart till alla fastigheterna eller en infart till varje fastighet. Svaret avgör ju hur mycket och var biltrafiken ska vara?

Alla varutransporter till butikerna som finns i entréplanet. Var ska de levereras någonstans? I garageplan eller gatuplanet?

Svaret avgör ju var och hur mycket trafik det blir i området?

Ska man som kund till butikerna kunna parkera i garaget och ta hiss upp till butiken?

Eller förväntas man som kund att dra kundvagnar flera hundra meter i gatuplanet (sommar som vinter) till parkeringshuset som ska vara i 3-4 våningar?

Hur stora kommersiella ytor planeras? Vilken typ av butiker förväntas att etablera sig i centrum?

Antar att butiksägarna har stora krav på tillgänglighet till butikerna för deras kunder. Att parkera på våning 3 i parkeringshuset en snöig och kall vinter för att gå flera hundra meter utomhus och sedan tillbaka med fylld kundvagn. Det kan inte vara särskilt attraktivt varken för en butikskund eller butiksägare.

Frågan är om det är kommersiellt gångbart i dagens konkurrens att i ett köpcentrum ha fristående parkeringshus så långt bort från butiker och serviceinrättningar. Det kan nog fungera för de boende i citykärnan men andra lär nog ta bilen till Handens Centrum eller Port 73.

Någonstans så läste jag att det bara ska gå att åka bil på vägarna runt detaljplaneområdet. Innanför området ska endast vara cykel och gångvägar? Det låter ju bra men kanske att konsekvenserna blir det mindre miljömässigt bra, att folk tar bilen till de stora köpcentren?

Det var nog inte grundtanken. Men om man kan åka in i ett underjordiskt garage med gratis reserverade kundplatser, där man ta hiss upp till butikerna så blir det säkert en succé.

Förskolan

Att inrätta en förskola i området är en bra idé. Men man bör vara försiktig med den nya förskolan och dess arkitektur. Använd gärna gamla byggnader som förlaga och modernisera dem så att de anpassas till nutida byggnormer och funktioner. Kanske att man ska fundera på grusparkering till förskolan för bibehålla lite lantlig parkkänsla.

Det är svårt att utläsa hur det kommer att se ut i färdigt skick.

Varje barn behöver 30 kvm utomhusyta att vara på och för 150 barn blir det
4400 kvm!

Därutöver krävs bullervall längs Nynäsvägen.

Dessutom behövs parkering vid förskolan som inte är utritad. Lämning och hämtning av 150 barn som kommer och går, ungefär på samma tider. Flertalet lär nog levereras och hämtas av stressade småbarnsföräldrar per bil. Antar att även personalen ska ha några platser och lastbrygga för leveranser till förskolan. Det känns som om den stora fina ”Parken” sakta krymper. I en park med äldre byggnader känns trä och grus att föredra före asfalt och betong.

Kanske att man kan hitta en annan in-utfart till förskolan?

Anders Numan, mångårig medlem i Gillet med rötter i Västerhaninge.

Källor:
Striden om klockaren och kaplanens villkor i det gamla Västerhaninge (Innehåller bl.a. historik över framväxten av det nya centrumet).

Klockargårdens historik, hur den gamla skolan blev inbyggd i nya skolan år 1860.Källor:

Striden om klockaren och kaplanens villkor i det gamla Västerhaninge (Innehåller bl.a. historik över framväxten av det nya centrumet).

Klockarstugans historik. Hur den gamla skolan blev inbyggd i nya skolan år 1860.

Manuskript till föredrag om ”Fattiga och fattigvård i Haninge”.

Som lite kuriosa i sammanhanget, Kyrkskoletomten från 1923!




Okänd utombordsmotor skulle tillverkas i Vendelsö.

Kanske såg den ut så här?

Haningegillet fick tidigare i våras ett mail från journalisten Christina Berglund som i en redaktionsgrupp arbetar med att skriva en bok med arbetsnamnet ”Svenska Utombordsmotorer”.
Enligt hennes forskning var planerna att en utombordare med namnet Teness skulle tillverkas i Vendelsö på 1950-talet av fabrikören Thore Ahlén men det blev en kort historia med endast några fåtal tillverkade motorer och utan någon kommersiell framgång.

Vi efterlyser nu personer som har kännedom om denna verksamhet och kan bidra med fakta.



1954 bestod styrelsen i bolaget av Thore Nils Konrad Ahlén och Nils Edvard Thörnwall, suppleant Sigfrid Johnsson, alla i Vendelsö. Den 4 juni samma år blev det nyval i styrelsen, då ingenjör Lennart Lundström i Stockholm invaldes, och som suppleant nyvaldes fru Naemi Ahlén i Vendelsö. Aktieägare var fortfarande Thore Ahlén med 35 aktier och Nils Thörnwall med 15 aktier.  
1953 var företaget auktoriserad Volvoverkstad.

Thore Nils Konrad Ahlén, föddes 1917 i Nacka, och dog 2004 i Tyresö.
Bostadsort 1950 Björkhaga, 1970 Esplanaden 24 Vendelsö.
Nils Edvard Törnvall, föddes 1921 i Norrköpings och han dog 2002 i Skarpnäck.
Styrelsen med säte i Österhaninge socken, postadressen var Box 20062 Stockholm 20.

Teness utombordare var en kopia av den mera kända Graver konstruerad av Gottfried Darck, en välkänd svensk konstruktör i dessa sammanhang.
Detta var sannolikt den sista motorn i Greiz-Darax/Svedax-Graver-serien, alla konstruerade av Darck.

Motorn fanns med utan modellbeteckning i tidningen Teknikens Världs uppräkning av båtmotorer år 1954, dock saknades en bild på motorn.

Teness
Cylinder antal: 1.
Motoreffekt i hk: 2½.
Varvtal rpm: 4000.
Cylinder diameter x slagl. i mm: 42×43.
Cylinder volym i cm³: 60. Vikt i kg: 15.
Pris i kr: 690.

 Motorn annonserades ett flertal gånger kring år 1954 i olika tidningar.

Något exemplar av Teness utombordare har inte påträffat under källforskningen.
Den 5 april 1955 försattes Teness Mekaniska Industri Aktiebolag i konkurs.

I en intervju med Thore Ahléns sonhustru berättade hon om sin svärfar bl.a. följande: Thore var bosatt på Vendelsö, och han hade under sin livstid många olika firmor/företag. Han var lite av en all fixare och hade många projekt han sysslade med. Bland annat höll han på med bilar och lånade ut en av sina bilar till en Åsa Nisse film. När Inga-Lill gifte sig in i familjen Ahlén på 1960-talet, sysslade Thore Ahlén med bageri/konditori verksamhet, sista åren av hans arbetsliv arbetade han på kontor. Han avled 2004 av en hjärtinfarkt 87 år gammal.

Enligt obekräftade uppgifter samarbetade Thore Ahlén även med Olov Ekengård i Handen (Carmi AB) och byggde bärgningsbilar i början på 60-talet.

Någon som vet något?

Skriv en kommentar här på sidan i fältet längst ner eller maila:

nils.sune.nilsson@gmail,com




Västerhaninge Centrum i framtiden!? Tyck till!

Hallå alla Gilletmedlemmar, kanske framför allt Västerhaningebor!

Vi hoppas att alla har hälsan och tillvaron under god kontroll och följer de rekommendationer som gäller. Verksamheten i Gillet går ju tomgång pga den uppkomna situationen och kommer ju att så göra ännu en tid, ingen vet hur länge.

Vi har nu fått ett akut ärende att hantera nämligen att svara på samrådshandlingarna för den framlagda detaljplanen för Västerhaninge Centrum.
Ni som inte tagit del av förslaget kan studera det genom att fortsätta läsa här.

En 3D bild över området

På nedanstående länk finns det totala planförslaget, en mycket omfattande akt!

https://www.haninge.se/bygga-bo-och-miljo/oversiktsplanering-och-detaljplaner/detaljplaner/vasterhaninge-arsta-havsbad/vasterhaninge-centrum/



Den finns också utställd på Biblioteket i Västerhaninge och i Kommunhuset i Handen där man dessutom kan hämta en tryckt version av handlingarna.
Synpunkter på förslaget skall vara inne senast den 20 juli, en kort tid i vanliga fall men speciellt under rådande omständigheter varför vi nu ber er om hjälp att få fram synpunkter.
Det bör påpekas att alla enskilda kommunbor naturligtvis kan framföra individuella synpunkter direkt till kommunen.

Att läsa in sig på förslaget är sannerligen inte lätt men i inledningen till planförslaget finns en 3D vision som ger en bra allmänbild: 
https://cityplanneronline.com/Haningekommun/vhc

Som bilaga finns Planbeskrivning som ger goda beskrivningar på detaljnivå:
https://www.haninge.se/siteassets/bygga-bo-och-miljo/oversiktsplanering-och-detaljplaner/detaljplaner/vasterhaninge-arsta-havsbad/vasterhaninge-centrum/samrad/planbeskrivning_samrad_slutversionen.pdf

SKOLOMRÅDET.
Haningegillet har sedan många år tillbaka arbetat för att det s.k. skolområdet skulle bevaras och vi tror nog att vi till stor del haft påverkan på den delen av planen. Alla byggnader, Klockargården, Åbygården, Lillebo och ”antikladan” föreslås bli kvar. På detta område planeras en förskola i två våningar, ungefär där Västergården tidigare låg, numera en spontan infartsparkering. Även Lillebo som skall ingå i förskoleverksamheten.
Vi har nog inte någon anledning att framföra större synpunkter på denna del av planen men kommer att framhålla att förskolan anpassas stilmässigt och byggnadstekniskt till de äldre byggnaderna som blir kvar.

CENTRUMOMRÅDET.
Det nuvarande kommersiella centrumet kommer att ersättas av ett antal byggnader med upp till åtta våningar som till största delen bebyggs i kvarter runt innergårdar. Höjden på husen varierar en hel del. Högst kommer en del av simhallen att sticka upp med 8 våningar.
På området som idag begränsas av Kyrkvägen-Nya Kyrkogården-Klockargatan-Bussgatan kommer 1000 lägenheter att byggas. Där blir ju Bibliotekshuset kvar och en simhall med 25 meters bassäng att uppföras.
En första reflexion är att området blir mycket komprimerat men lägenheterna är ju naturligtvis välkomna.

Ett parkeringshus föreslås på den lilla skogstomt där gångvägen till Åbyplan idag finns. Parkeringsutrymmen finns även i husens källarplan. I planbeskrivningen framgår att i området totalt finns parkeringsutrymmen både för boende, besökare och infartsparkerare enl. beräknat behov.

Tidplan
Om detaljplanen antas kvartal 1 2021 beräknas byggstart till kvartal 3 2021.  Preliminär byggtid är cirka 6 år från laga kraft. Butiker och övrig service utlovas att fungera under byggtiden.

Tyck till!
Förslaget är naturligtvis kontroversiellt, här finns plats för synpunkter, vi vill gärna ha era så snabbt som möjligt via mail till ordföranden i Dokumentationsgruppen, nils.sune.nilsson@gmail.com .

Det går också att kommentera texten som ligger här på haninge.org (efter artikeln) eller på FB, då kan alla läsa ditt bidrag i ärendet.

Se här ett väl genomarbetat inlägg från Gillets Anders Numan.

Haninge Hembygdsgille




Mårtensberg, gård, trädgårdsmästeri och tvätteri.

Mårtensbergs gård c:a 1967, fastigheten Klena 2:10

Under coronavåren 2020 uppmärksammade Gillet via en tidningsartikel att den anrika Mårtensbergsskolan hotas av rivning. Skolan är uppförd 1895 och en av kommunens äldsta. Dock återstår troligen inte så mycket från den tiden.
Skolan har fått sitt namn efter gården Mårtensberg, ursprungligen ett torp under Söderby från 1700-talet men senare friköpt.
I Sven Erik Edbergs skrift Vendelsöbilder fann vi denna kortartikel.
Bilder Kjell Olsson.

Gården låg vid brofästet som numera leder över Gudöbroleden.
Här fanns flera byggnader och en torklada. Vägen som går längs husen är densamma idag.



Barnen Jonas Olsson och Pia Johnson blåser maskrosor en vacker sommardag
på ängen som gränsar till Söderby Gårds stora fält.

Från samma plats som föregående bild. Här sågs Nordenskiölds på Söderby stora skördemaskiner komma från platsen för blivande Port 73 och hit upp till Mårtensberg. 
I bakgrunden på det vidsträckta fältet går idag Gudöbroleden bort mot Handen.

Mårtensbergs jordkällare

En rejäl jordkällare finns ännu kvar; här finns ett gjutet stort kar som
 fylldes med isvatten för nymjölkat som skulle hämtas. Berättade
Sven-Olof Johnson, grannpojke som ofta var med på gården.
Han fick  en liten teg att odla och sköta tillsammans med sonen Åke.
Idag är tegen ett mindre skogsparti bakom Mårtensbergsskolan.

Mårtensbergs ägare från 1925 till 1980:
Bror Anders Jansson f 1895, hustrun Astrid Linnea Vilhelmina f 1906,
sonen Åke och dottern Astrid
Haninge Kommun köpte fastigheten år 1986 av barnen Åke
och Astrid Jansson.


Trädgårdsmästeriet  Mårtensberg

Från samma plats som föregående bild. Här sågs Nordenskiölds på Söderby stora skördemaskiner komma från platsen för kommande OBS och hit upp till Mårtensberg. 
I bakgrunden på det vidsträckta fältet går idag Gudöbroleden bort mot Handen.

Här rinner bäcken fortfarande längs Gudöbroleden som nu går hitom
växthuset. Troligen odlades lök enär S-O Johnson verksamhet benämndes som ”Purjos”.
Och dagens gångbro går över platsen för växthuset. En liten stuga invid hyrdes ut på sommaren. En liten väderkvarn var inredd som dass.

Tvättlada Mårtensberg

En ganska stor byggnad med passligt läge vid bäcken. Borta sedan länge.
Drevs av Erik Berglund, granne till Mårtensbergs gård. Det var många i Vendelsö som tvättade åt stockholmarna.

Mårtensbergs skola, troligen tidigt 50-tal.