Magnussons, Oxhagsvägen 6, Vendelsö 5:133

Från Sven-Erik Edbergs ”Vendelsöbilder” hämtar vi denna artikel som bygger på en berättelse av Göran Magnusson som skrevs år 2009. Göran avled 2017, vissa mindre korrigeringar har gjorts av hans bröder Hans och Birger 2019.

Här finns många intressanta fakta om familjen Magnusson och personer, miljöer och händelser i deras närhet!
Artikeln är en verklig pärla i Vendelsös sentida historia!

Framför huset på Oxhagsvägen c:a 1930, Karl, Hilma och August Magnusson. Huset byggdes 1908.



August Magnusson, som var
resande montör för ångdrivna sågverk från Bolinders och boende på Kungsholmen,
köpte denna fastighet den 27/8 1908 av Mellersta Sveriges Egnahems AB
tillsammans med sin hustru Hilma som innehade en charkuteriaffär på
Schelegatan.

Den bestod då av 6.448 kvm, till ett pris av 1.800 kr, och den låg mellan Oxhagsvägen och vad som idag (2010) är Lupinstigen, f.d. Storängsvägen.

Köpebrevet innehåller förutom rätten till att tillträda egendomen även villkor som att ”köparen erhåller del i de för Wendelsö tomtägare gemensamt upplåtna sjöområdet N:o 104, (troligen vid Vendelsö Gård) äfvensom del i väg till tomterna”. 
Vidare förbinder sig säljaren att till i april 1909 ”hafva anlagdt brygga å gemensamma området N:o 104.  Köpekontraktet inkluderar även ”Sand och grus till byggnader m.m. får efter anvisning fritt afhämtas å Wendelsö ägor.”

Köpebrevet kan väl idag ses som ett konstverk till såväl layout, text som handstil.

Det vackra köpebrevet från 1908.

Foto taget från berget ovanför huset på Oxhagsvägen 6 omkring år 1910.

I förgrunden ses träden på Magnussons tomt, och den sträckte sig en bit hitom de vita byggnaderna.
Man ser först det vita huset där Tekla Törnblom drev bageri. Det låg nära nuvarande rondellen vid Grindstugan  något nordväst om den.
Nästa hus med gaveln mot kameran är ”Puttebo” där trädgårdsmästare Unto Välikoski bodde till på 1990-talet när området mellan Petunia-vägen och Gudöbroleden byggdes och huset revs.  Observera vägen mot Vendelsö Gård som svänger åt höger bakom de vita husen ungefär där Jeppssons blå villa nu ligger. 
Det blev Solvägen och senare Petuniavägen och hörde till de två hus som då ägdes av Maj-Britt Jeppssons morföräldrar, och där Maj-Britts och Götes söner Klas, med hustru Annika, och Jan nu bor.
En dotter, Birgitta bor också där, men kanske inte i något av
dessa två hus.
Ovanför dessa äldsta av Jeppssons hus ser man ett hus med valmat sadeltak.  Det torde vara det hus på Östra Strandvägen där simmaren Robban Andersson bodde och som brann i mitten av 1900-talet.  Då förstördes en stor del av Robbans prissamling.

På bilden kan man sedan se att vägen fortsätter upp mot säteriet. Grindstugan låg då bakom buskaget nere till höger på bilden. Observera att Lyckån inte syns.  År 1910 rann den ut genom Kyrkviken.

Huset på Oxhagsvägen (tidigare nr 201 i kvarteret Höjden) uppfördes troligen 1908-1909 och står fortfarande kvar med samma utseende. Det  användes under de första årtiondena som sommarbostad för att på 1930-talet bli permanentbostad för August, som blev änkling år 1931.  August fick två barn och fyra barnbarn:

Generation I:  
Karl August Magnusson, 1874 – 1953                        
Hustrun  Hilma Eugenia   1871 –  1931

Generation II   
Aina, född 1903 och Karl, född 1904, gift med Gertrud f. 1904

Generation III: 
Göran född 1932, Hans, född 1934, Margit född 1943 och Birger född 1946.

I huset på Oxhagsvägen 6 har samtliga av dessa 8 personer bott utom Birger. Alltså  två/tre generationer samtidigt.

Den 30 augusti 1945 överlät August hela fastigheten till sonen Karl, som började bygga ett hus i nordvästra delen av fastigheten med dåvarande adress Storängsvägen 3.
Huset blev klart för inflyttning år 1946, Samma år som familjen utökades med Birger.
Den dåvarande fastigheten, Vendelsö 5:133, delades av Karl i två fastigheter år 1954 och blev 3:941 Oxhagsvägen 6 med den gamla stugan från 1908/1989.
År 1957 sålde Karl den delen av fastigheten till Göran, som sedan ägde och bebodde den till år 2010, 3:133, Storängsvägen 3, med nya huset , som Karl sålde till Hans, som bodde där med sin familj till år 1973.

Sammantaget har August Magnusson med familj i tre generationer ägt och bebott den ursprungliga fastigheten, Vendelsö 3:133 över 100 år. Göran avled i mars 2017, Hans och Birger bor fortfarande i Haninge kommun och deras syster, Margit,  bor i grannkommunen Nynäshamn.

Göran Magnusson skrev vid 77 års ålder ner några av sina vendelsöminnen, och de följer här:

”Jag skriver ned några minnen från Vendelsö. Mycket har jag glömt, och en del av vad jag skrivit kanske i verkligheten var lite annorlunda”:

Om Oxhagsvägen 6
Farfar hade 1908 byggt ett hus där. Tomten var avstyckad från Vendelsö Gård. Gårdens jordbruk var nedlagt. Ladugård och uthus revs i början av 1900-talet. Herrgårdsbyggnaden fanns kvar, men den förföll mer och mer och revs på 1980-talet.
Som barn bodde jag med mina föräldrar och två syskon i farfars hus.  Vi hade trångt på nedervåningen i ett rum och ett litet kök.  Far och vi barn sov i rummet och mor låg i kökssoffan.  Farfar bodde ovanpå.  Det var många som bodde trångt på den tiden, men det gick bra.  Nu (2009) bor jag ensam i hela huset..

Vatten hämtade vi ur en grävd brunn nedanför huset.  Torra somrar tröt vattnet, men så fick vi hämta vatten hos snälla grannar.

Slaskvatten med matrester hälldes i en grop, som nog låg för nära brunnen.  Det var gott om råttor.  På 1930-talet gjordes ett enkelt avlopp med rensbrunnar.

Det fanns ett utedass.  Innehållet i dasstunnan grävdes ner som
gödning.

Konservburkar och andra
sopor
grävdes ner här och där på tomten. 

Brännbart skräp brändes i en bränngrop.

Kommunikationer
Enda förbindelsen från Stockholm i början av 1900-talet var med tåg till Drevvikens station och med två små båtar som gick mellan stationen och bl.a. bryggan vid Vendelsö Gård. 
När jag föddes 1932 gick det bussar mellan Stockholm och Vendelsö.  Bussarna vände vid Jakobssons lilla affär vid nuvarande Lisebergsvägen. Till Handen fanns bara skolbussen. Senare förlängdes busslinjen till Svartbäcken, och vi fick bussar till Handen och Tyresö. 
Jag minns när bussgaraget vid Vendelsö Gård brann år 1941.  Man hann få ut alla bussarna och ingen blev skadad.. Ett nytt garage byggdes på samma plats.

Jordbruk
Det har funnits gott om torp och smågårdar i Vendelsö. I min ungdom var många ännu i drift. Vi köpte mjölk från några i närheten.  Många är nu helt borta, flera har blivit hästgårdar.
En av de bäst bevarade torpstugorna var Apelvreten som tyvärr revs helt nyligen för att ge plats åt en modern funkisvilla

Trädgårdar
Vid Gården fanns tre trädgårdar, Gistedts, Göranssons och bröderna Lundgren söder om Kalle Kryddas hus.  Sven Gistedt höll på längst. Jag tror det var till 1980-talet. Vid Grindstugan odlade Unto Vällikoski gurkor i sitt växthus på somrarna, och på vintrarna tillverkade han tallriskransar.  Vid Lillängsvägen fanns en stor gräslöksodling, som gav mycket arbete åt de större barnen.

Skolor
Den äldsta skolan låg vid Svartbäcken.  Den var redan nedlagd när jag var liten. I Vendelsö Gårds herrgårdsbyggnad var det skola till 1940, och där gick jag i första klass.  Andra och tredje klass gick jag i Mårtensbergs skola och därefter blev det Handen.

Skrivet 2019 av Görans bror Birger:
En av Görans klasskamrater, Jane Sjölund, talar om att Göran en gång kastade en råtta på henne – vilken rackare! Jane nämner även att klasskamraterna trodde att Göran skulle bli professor, men han valde smedsyrket i stället!  Detta dock under en kortare tid och Göran utbildade sig i stället till sjöingenjör.

Kyrkor
Det har tidigare inte funnits någon riktig kyrka i Vendelsö, men det fanns ett litet kapell vid Kyrkviken nära gården (Det var en gårdskyrka, som byggdes av en av familjerna Beskow, och därav ”Kyrkviken”)  Vid gården fanns senare en liten enkel frikyrkolokal, Elim, och den kallades i folkmun för Himmelska ladan.
Idag finns en ny fin kyrka nära Hagagården.

Vendelsö såg
Sågen låg ungefär där busshållplatsen frånStockholm ligger nu. Sågverket var en enkel klingsåg, som när jag var liten drevs med en ånglokomobil, som byttes mot en tändkulemotor och sedan till eldrift.  Sågen hade en stor brädgård. Hyvleri och snickarverkstad låg på andra sidan vägen.
Det har också funnits en mindre klingsåg vid Jägarvägen, en tvärväg till Bondvägen.

Tvätterier
Det fanns många tvätterier i Vendelsö.  Flera låg vid Drevviken och efter Gudöån och Lyckån. Vattnet i åarna hann bli ganska smutsigt innan det kom till sjön.  I början kördes tvätten med hästvagn från och till stan.  Senare skaffade många  lastbil.  Nu finns inget tvätteri kvar.

Företag
Det har inte funnits så många företag i Vendelsö.  Jag nämner några som jag minns.

X-tegel vid Vendelsömalm i gropen där skolan nu ligger drevs av David Eriksson.  De gjorde betonghålsten.
Cementkalle vid Skomakarvägen/ gjorde betongrör m.m.
Helmer Erikssons snickeri i slutet av Grindstuvägen vid vad som nu är Tistelvägen.

Affärer
Det har funnits många affärer i Vendelsö.

Konsum Gudö hade tre avdelningar, mjölk och bröd, speceri, kött.  Avdelningarna hade var sin kassa och kunden måste köa till var och en. Det kunde ta lång tid att handla.  Posten låg i samma hus.  Huset är nu Modevillan.

En liten butik efter Tutviksvägen, som jag inte vet något om. Nedlagd sedan länge, men huset finns kvar.

Ett litet bageri drev Tekla Törnblom i början av 1900-talet vid Vendelsögårdsvägen där Grindstugans hållplats är nu.

Vendelsöbazaren låg i källaren i den blå villan alldeles efter Untos hus mot Vendelsö Gård. De sålde enklare kläder, sybehör, hushållsartiklar, godis m.m., men inte mat. Huset står kvar och är fint upprustat.

Holger Karlsson i hörnan vid gården. Det kallades länge för
bussgaragehuset.

Bloms alldeles nära på andra sidan av Elimkapellet.  Det var en gammaldags butik. Blom hade vit mössa och penna bakom örat. Holger Karlsson tog över Bloms butik och stängde den i hörnan.  Holger hade det mesta i sin butik. Mat, husgeråd, kläder, verktyg, järnvaror m.m. Holger kallades Kalle Krydda.

Thors bageri en bit ner på Norrbyvägen. (Ångbageriet) Nedlagt.

Mattsons bageri (och konditori) vid Sågen där busshållplatsen mot
Stockholm nu är. Nedlagt.

Konsum Sågen har bytt ägare många gånger och är nu ”Vi”  i Vendelsö.

Vid Dalens bryggor fanns två affärer.  En längst ner på Hagtornsvägen, huset står kvar alldeles vid badplatsens parkering.  En ännu äldre längst ner på Dalkjusevägen (dåvarande Dalvägen) just där stora båtbryggan låg.

Walströms vid Djurgårdsvägen (eller Mastvägen) var en mataffär. Huset är rivet, men en ny mataffär kom till vid Lillcentrum, Lundins Favörbutik. Den är också nedlagd och lokalen har blivit vår fina ”Träffpunkt”.

Domejs mataffär med ett litet sortiment låg ett hundratal meter norr om Poppes möbelverkstad. Nedlagd sedan länge.

Jakobsson mataffär låg i det lilla huset på Willéns tomt vid vad
som nu är Lisebergsvägen.  Alltså där
buss nr 1 vände.

Konsum vid Tyrestavägen finns kvar.

Kaféer
Holmgrens i Gudö låg  där busshållplatsen från stan ligger nu.  Sista tiden var det en pressbyråkiosk, där arbetade min mor Gertrud.

Lillgården vid Badvägen ner till Gårdens bad.

I Grindstugan hade man kafé för länge sedan.

Vid Sågen i ett litet hus som låg där hyreshuset med pizzerian nu
ligger.

Bad
Sandstränder vid Dalen och Vendelsö Gård.

Vid Dalens bad fanns ett
badberg (Krokodilen m.m.) med trampolin.

Vid Gårdens bad fanns det
tidigare badbryggor och där var det ibland simskola på somrarna.

Vägar
Stora vägen genom Vendelsö, som gick genom den smala Vendelsö allé, var asfalterad och sköttes av Vägverket.

De lokala vägarna sköttes av en vägförening som man betalade vägskatt till.  Alla lokalvägar var grusvägar.  På vintern röjdes vägarna med hästplog och så småningom med motordriven vägskrapa. Den hette Bitvargen och Allan Karlsson  (”Malarian”) stod ute utan skydd.  Skrapbladet manövrerades för hand med stora rattar.

På 1940-talet fick vi lyse på
vägarna.

Folkets Hus
Vid Sågen fanns en folkpark och ett Folkets hus med bio. I folkparken var det på sommaren ofta dans på helgerna.  Ibland var det fina artistuppträdanden som t.ex. Zara Leander, Edvard Persson, Spårvägens musikkår. (Bland de sista som uppträdde var Snoddas) Det var en del fyllebråk t.ex. slagsmål mellan Handen och Vendelsö.  Sista tiden bråkade raggarna.
Det var synd att man rev parken och folkets hus när man byggde hyreshusen vid Sågen.

Haningevallen
På 1930-talet byggdes en bra idrottsplats nedanför folkparken.  Arbetslöshetskommissionen (AK) var med och byggde.  Elitidrottare tävlade där. Jag minns Arne Andersson och spjutkastaren Attervall.  På midsommar var det fest med lekar och dans kring midsommar-stången.  (Vendelsö IK hade sina trevliga VIK-dagar på höstkanten med bl.a. slagsmål på såpad stång)

Kriget 1939 – 1945
Jag var sju år när andra världskriget bröt ut.  Sverige slapp kriget men det påverkade våra liv en hel del. Den mesta maten ransonerades,men fisk, potatis, svensk frukt och grönsaker var kupongfria. Det fanns mat så att ingen behövde svälta. 
Kaffe och tobak var ransonerade.  För kaffe fanns det surrogat som bestod av rostade rotsaksbitar och sädeskorn.  Farfar August stoppade torkade klöverblommor i pipan.  Kläder och skor ransonerades också. Det förekom en hel del svartabörshandel utan kuponger.  Många hade kaniner som de slaktade för att få kött.

De flesta män i vapenför ålder var längre eller kortare tid inkallade till militärtjänst.
Bilar och bussar fick med mycket få undantag ingen bensin.  De flesta gick med gengas.  Gengasaggregaten, som hängde efter eller satt på fordonen,  eldades med träkol eller småhuggen ved. Gengas är koloxid (CO) som bildas vid ofullständig förbränning av kol. Den  är livsfarligt giftig även vid låg koncentration.  Bussarna hade släp och avgasröret ovanpå taket för att gas inte skulle läcka in.

Under några kalla år på 1940-talet var jaktflygplan av typ J22 stationerade på Drevvikens is, där de startade och landade.  Vi pojkar var naturligtvis nyfikna och fick komma nära planen, men vi fick inte åka med.

Orginal
Det fanns många original på byn.

Bergkvist som grävde brunnar. 
Ett tungt och farligt jobb som inte gav så mycket betalt.

August Nimrod Hedin som ständigt gick omkring med bössan på axeln och en stövare i band. Bland annat sköt han oönskade katter.  Jag undrar om det skulle vara möjligt idag att gå omkring med en bössa på det sättet?

Målarolle och Jocke var
mycket törstiga och gjorde småjobb.

Karolina i sin lilla stuga längst ner på Västra Strandvägen gick omkring och röt åt ungarna när de kom med sin ramsa: ”Häxan i dalen med röda kalsonger”

Skrivet 2009/Göran Magnusson




Vi behöver hjälp att vårda ”vår” tall!

Så här bör det se ut, tallen är sedan några år helt död och skall naturligtvis visas i det skicket. En frodig grön undervegetation förstör dock intrycket och signalerar på håll ett välmående träd. Se bild nedan!

Gillet har åtagit sig att vårda det fridlysta naturminnet med många namn, Ensamma Tallen, Paraplytallen eller Tandvärkstallen.
Finns ju i korsningen mellan motorvägen och Kyrkvägarna vid Västerhaningeavfarten och är väl synligt för alla som passerar och har blivit ett ”landmärke” för Väster- och Österhaninge kyrkbyar.
Vi söker nu några alerta medlemmar som med enkla trädgårdsredskap kan kan ta bort den missledande undervegetationen.
Platsen nås med bil från uppfarten mot Nynäshamn, det avverkade materialet behöver inte köras bort.

Så här såg tallen ut förra sommaren innan röjningen som var den första på många år. Växtligheten är nu i år betydligt mindre!

Förra årets röjare, Bengt ”Ludde” Lidbom och Per Stavfors.
Per med motorsåg, kanske inte behövs i år?

Kan du kanske hjälpa oss, maila i så fall: nils.sune.nilsson@gmail.com (kopiera och klistra in) för vidare upplysningar. Du kan också ringa 0707 175660 !

Det är viktigt att den som har möjlighet att hjälpa oss kontaktar mej innan man gör något. Åtgärden måste stämmas av tidsmässigt med markarrendatorn så att växande gröda eller sådd inte skadas!




Katastrofen på Märsgarn 1941 (R)

I vår serie ”Sommarrepriser” har vi nu kommit till jagarkatastrofen på Hårsfjärden mitt under brinnande världskrig.

Gillets Bosse Stjernström upplevde denna på nära håll som fyraåring och har i denna artikel beskrivit kända fakta men också en del mer eller mindre bekräftade rykten.

Läs hans artikel här:

https://www.haninge.org/2017/02/09/katastrofen-pa-horsfjarden-1941/




Olle Flodby har lämnat oss

Leden glesnar…
Mitt i den vackra sommaren nås vi av att vår hedersmedlem, Haningeikonen Olle Flodby, lämnat oss i stor sorg och saknad.
Han var född 1922 i Hölö och verkade yrkesmässigt under största delen av sitt liv inom kommunens skolförvaltning och pensionerades som skoldirektör.

Gillets officiella minnesruna kommer i höstnumret av Glimtar.

I avvaktan på detta några bilder utan kommentarer!




Flyghaveriet på Gålö 1960 (R)

Sommarrepriser

Dagens Nyheter den 3 augusti 1960

Den lokalt anknutna ”haninge.org” har funnits på nätet sedan juni 2015. 
Drygt 450 inlägg finns tillgängliga för läsarna, måste väl erkänna att kvaliteten på artiklarna varierar men de flesta verkar dock intressera följarna.
Statistiken visar att olyckor och andra tragiska händelser toppar listan. 
I sommartider är det vanligt att köra repriser så vi kör några av de mest lästa inläggen. Förra reprisen handlade om pendeltågsolyckan i Handen 1985.
Nu handlar det om nummer två på listan, flyghaveriet på Gålö 1960.
Läs här:
https://www.haninge.org/2016/01/06/flyghaveri-pa-galo-1960/




Olyckor intresserar mest…

Pendeltåget i Rudan den 6 februari 1985, bilden ur Dagens Nyheter dagen efter.

Sommarrepriser

Redaktören önskar en Glad Sommar!

Den lokalt anknutna ”haninge.org” har funnits på nätet sedan juni 2015.
Drygt 450 inlägg finns tillgängliga för läsarna, måste väl erkänna att kvaliteten på artiklarna varierar men de flesta verkar dock intressera följarna.
Statistiken visar att olyckor och andra tragiska händelser toppar listan.
I sommartider är det vanligt att köra repriser så vi kör några av de mest lästa inläggen. Vi inleder med den mest lästa som lades ut för tre år sedan.

Tågolyckan i Handen 1985




Grindstugan Vendelsö

Vykort daterat 1910 från Kenneth Matz samling

Sven-Erik Edberg

Vendelsöbon Sven-Erik Edberg har genom åren samlat och nedtecknat fakta om sin hembygd under samlingsnamnet ”Vendelsöbilder”.
Han skriver inledningsvis att mycket är hämtat från material av forskarna Henry Hall, Tord Bolander och Kjell Olsson.
Delar av samlingen har har tidigare publicerats i olika sammanhang, här kommer en kortartikel om Grindstugan till Vendelsö Gård.

Grindstugan…
… låg vid korsningen Grindstuvägen/Oxhagsvägen, sydöstra hörnet. Placeringen av en grindstuga till Vendelsö Gård kan alltså synas något märklig.  Varför inte lägga säteriets grindstuga vid södra delen av Vendelsö allé?



Henry Hall

Henry Hall berättar: 
Tidigare ägare till Vendelsö Gård var ju Bielkenstierna och andra familjer som även ägde Årsta, och de kom då söderifrån och mötte först allén. Förklaringen till grindstugans placering är att det fanns en huvudled från Stockholm även på den östra sidan av Drefviken till Kumla herrgård och därifrån  gick mindre vägar ut till gårdarna och även fram till Vendelsö Gård. 
Den vägen passerade Gudöån 3-400 meter öster om nuvarande vägbron vid Gudö. Den passerade Gudö Gård och torpet  Apelvreten, som tyvärr revs år 2008, och vid nuvarande Grindstuvägen, ca 200 m öster om rondellen, vek vägen 90 grader åt väster mot Vendelsö Gård.  Därför en grindstuga – vid vägen fram till säteriet och där den öst-västliga allén mot Vendelsö Gård började. Vägen hitom huset på vykortet är alltså landsvägen mellan Kumla och Vendelsö Gård.

För de bönder som kom åkande från Stockholm på östra sidan av Drefviken fanns ett bra sista rastställe i närheten,  nämligen Vendelsö krog, som ju låg i sydändan av allén.  Från säteriet gick många småvägar inte bara söderut utan även till alla gårdar och torp i Vendelsö. Den ursprungliga grindstugan byggdes på 1700-talet. Det var ett ettplanshus med ett litet separat hus som stall och smedja.  Övervåningen och glasverandan tillkom i början av 1900-talet. C. W. Rönnlöv, som ägde Vendelsö såg och brädgård och även startade Haningebolaget, bodde en period i Grindstugan.

Personerna på vykortet torde vara gårdsfolket med gäster – pilsner för herrarna och kaffe för damerna. En skräddare bodde där på 1950-talet och Sven Gistedt kommer ihåg när han och Sven Hansson skulle flytta skräddarens bikupor och de tappade en kupa.  Vilket liv det blev!
Familjen Johnsson köpte tomten med Grindstugan år 1963 och fyra år senare byggde de ett nytt hus bakom det gamla, sett från Oxhagsvägen, varefter de rev 1700-talshuset. Nu finns namnet kvar som busshållplats och rondell.

Häradskartan 1905




Fredrikslund, Vendelsö

av Bengt Hedström,bengt.o.hedstrom@gmail.com, född i Vendelsö 1938.
Ledamot i Haningegillets styrelse och engagerad Vendelsöforskare.

Denna tidningsbild visar gårdsbyggnaden på Fredrikslund.

Namnet Fredrikslund har gårdens skapare bidragit till, Anders Fredrik Lundmark var född 1854 i Österhaninge församling.



Fredrik Lundmark

Enligt prästen var hans efternamn vid födseln Östergren. Det är oklart när han får namnet Lundmark. Han föddes som oäkta son till pigan Christina Bergqvist född 1825, vid den tiden skriven på Lännåker och sedan på socknen i Österhaninge utan bestämd hemvist.
Hon har tidigare en oä dotter född 1850 och får mellan 1858 till 1863 ytterligare 5 oä barn. Enligt prästen bor hon på Mörby Båtmanstorp som finns i husförhörslängderna till 1895. Torpet låg enl. uppgift i trakten av Tjursjön.
Tjursta båtmanstorp, även kallat Falkenstorp, var också tidvis hennes hemvist, låg strax öster om Tjursta gård. Christina flyttar runt i socknen under de kommande åren och är svår att hitta på någon fast plats.                           

På hösten 1876 finns Fredrik på torpet Brink under Årsta, där han noteras som dräng. Torpet Brink ligger i skogen på västra sidan av vägen från Årsta Havsbad mot Handen söder om korsningen Västerhaningevägen och Dalarövägen. Vägen heter idag Stenhamravägen och fastigheten är numera bebyggd med två moderna villor.
Han har tidigare under 1876 befunnit sig på gården Gräsåker i Ekerö, där han har misshandlat sin matmor och  dömts samma år till fem månaders fängelse och till att mista sina medborgerliga rättigheter under sex år.

Han gifter sig 1877 med Katarina Lovisa, född 1858, dotter till torparen Anders Nyman  på torpet Prestängen i Tungelsta
Parets dotter Olga föds på Brink 1878, året efter flyttade familjen till Södra Beteby, sedan till Svartbäckens skolhus 1881. Där får de i januari dottern Gerda, som dock avlider efter endast tre månader.
De bor sedan i Ramsdalen 1885 i en lägenhet som kallas Anneberg som ägs av A.P. Eriksson, får i juli detta år tvillingar som avlider efter en månad.
Tar 1879 en nyfödd flicka från Stockholms barnhus som fosterbarn. År 1891 föds sonen Hjalmar Fredrik, som skrivs in som ”Idiot” och avlider vid nio års ålder.
I kyrkboken skrivs familjen fram till år 1900 under ”Ramsdalen” men från 1901 i lägenheten Fredrikslund vilket tyder på ett nybygge. Det finns uppgifter om att nybygget påbörjas redan i början/mitten av 1880-talet men när det stod klart är oklart.
Fredriks hustru Katarina Lovisa avlider här 1911.

Vi vet att dottern Olga tog emot post på under adress Fredrikslund under november 1903.
Avsändare är Elias Appelqvist, se nedan. Kortet poststämplat Tungelsta station.

På granngården i Ramsdalen skrivs från 1908 Johan Elias Nilsson Appelqvist, född 1882 på Säby Gård, Ingarö.
Johan Elias farfar var drängen Nils Appelqvist i Håbo-Tibble, på Gården Hällen, Markeby rote.  Han var född 1817 i Bro. Hans son Carl Erik, Elias far, är alltså född Appelqvist, men tar faderns förnamn och lägger till ändelsen –son, s.k. patronymikon, vilket var vanligt på den tiden. Det är först 1897 som Elias och hans bror tar tillbaka det ursprungliga namnet Appelqvist.

Elias far Carl Erik Nilsson var född 1849 i Uppsala, Tibble, var rättare på Säby Gård  på Ingarö när Elias föddes, modern hette Anna Josefina född 1852. Johan Elias hade en äldre bror Karl-Otto född 1879.
Familjen flyttar 1882 till Arbottna på Muskö där fadern blir rättare. Här föds sonen Georg 1885. Därefter ett kort boende i Katarina församling, sedan Berga Gård i Österhaninge 1891.

Vidare flytt till Ribby i Västerhaninge 1895.  Två år senare flyttar Elias ensam till Boglösa i Uppland som dräng , sedan till Övergran, Brunsta gård 1898. Därefter kommer han till Sanda i Österhaninge år 1899 där fadern nu är rättare.
1905 hamnar Elias i Katarina församling som vedarbetare. År 1907 blir han dräng på Lingsbergs gård i Vallentuna, där nu föräldrarna och brodern Karl Otto nu bor.                                                                                                                  

Johan Elias Appelqvist gifter sig med Fredrik Lundmarks dotter Olga 1908 och flyttar samma år till Fredrikslund. De får sönerna Gunnar 1909, Birger 1910 och Ragnar 1912.  

Olga föds 1878 på torpet Brink. hon kommer till Ramsdalen/Anneberg/Fredrikslund år 1885, avlider 1965 på Fredrikslund.

Vid ett möte hösten 2018 på Koppargården vid Svartsjön med Alf Appelqvist och hans hustru Inger kunde dom berätta följande om Fredrikslund:  

Alfs farmorsfar, smeden och vagnmakaren Fredrik Lundmark, röjde och byggde 1881 men det  finns uppgifter om att 1885 var byggår för Fredrikslund  vid Ramsjön. Fredrik Lundmark avled i januari 1936.
Gården togs sedan över av Fredriks dotter Olga. Hon gifte sig med Elias Appelqvist som var född på Ingarö. De blev Alfs farfar och farmor och de fick barnen Gunnar 1909 , Birger 1910 (han blev Alfs far) samt  Ragnar 1912. Sonen Gunnar bodde kvar på gården nästan hela livet och dog 1987.

Farfar Elias och farmor Olga hade tvätteriverksamhet som så många andra i Vendelsöområdet. Torkladan står kvar på gården när detta skrivs 2019. Man hade tvättbrygga och tvättstuga vid Ramsjön nedanför boningshuset. På gården utanför boningshuset finns den kamineldade varmtorken med jordkällare under fortfarande kvar.  Man hade även en häst som hette Lunkentuss, en ko samt höns.
I boningshusets  östra del var det snickeri, där Gunnar bland mycket annat snickrade stötlådor (dåtidens  handdrivna ”tvättmaskin”) åt behövande tvättare i grannskapet.
Gunnar var även smed på gården (smedjan finns kvar 2019).

Dit kunde Smed-Walle från Österhaninge komma och hjälpa till att smida hästskor.  Vintertid sågade man och tog upp is ur Ramsjön och körde ut till kunder, som hade  isstackar. Man hade även en egen isstack nere vid sjön.

(Alla livsmedelsaffärer  hade ett sågspånsfyllt upplag. Där kunde de uppsågade isblocken läggas på varandra och sedan täckas med ett rejält sågspånslager som skydd mot sommarvärmen. Sedan skottade man fram ett isblock som man högg bitar av  för att hålla matvarorna kylda i butiken eller i sitt eget isskåp .  På andra sidan Ramsjön tog även ”Is-Jonsson” från Kvarnängen upp is för att frakta till sitt bolag i Solna på Råsundavägen 25.)

Birger Appelqvist gifte sig med Elsa Larsson född 1912. Hon var dotter till Joel Erik Herman Larsson och Anna Sofia Hultström från Ramsdalen och hon flyttade från Blekingegatan på Söder i Stockholm som sjuåring till sin morbror Arvid och hans hustru Rut Hultström på Ramsdalens gård. Elsa köpte senare villa Granebo på Tyrestavägen. Där fick de barnen Hasse (1933-1998), Alf född 1937 och Birgitta (1942-2005).
Birgittas son Mikael Appelqvist och hans hustru Jessica med barnen Emil 22 och Emma 18 år bor när detta skrives på Fredrikslund sedan 1996. Elsa levde i sin villa på Tyrestavägen till sin död 2003.

Sittande Fredrik Lundmark. Stående från vänster Birger Appelqvist, Johan Elias Appelqvist och Hasse Appelqvist.

Alf berättade också om grannarna på Erikslund som även dom tvättade åt stockholmarna i en tvättstuga med tvättbrygga vid Svartsjön. Närheten gjorde att det var lätt att besöka varandra. Där bodde syskonen Pettersson: Emma, Matilda, Ivar, Hugo, och Yngve. Emma och Ivar skötte gården under många år.

Yngve och Emma Pettersson på trappan till Erikslund
Vid besök på Erikslund så fick den besökande höra Emma berätta om när hennes far fick en medalj av kung Oskar II samt lyssna på Emmas dragspelslåtar, som hon gärna framförde för besökande i stugan.

Häradskartan 1905

Ekonomiska kartan 1950




Gillet sörjer sin medarbetare Roger Wikell

En talande bild av Roger, glädjen över ett fynd och entusiasmen att kunna dela den med andra! Foto: Ingrid Svensson

Vår mångårige medlem och medarbetare arkeologen Roger Wikell har lämnat oss.
Roger gav oss under många år ett stort antal artiklar, föreläsningar och vandringar som handlade om det han älskade så mycket, arkeologi.

De flesta av oss har Roger att tacka för det mesta vi vet om forntid.
Hans brinnande intresse för speciellt vårt område på Södertörn och
Haninge har vi varit oerhört tacksamma att få dela.

Mycket av hans arkeologiska forskning finns naturligtvis kvar i form
av artiklar och slutrapporter från olika utgrävningar.

Men det som vi inte kan ersätta är all den kunskap och
det underbara seendet att hitta i naturens historia bakåt som Roger hade mer av än de flesta.

Roger var också skuld till att jag började arbeta med ”Gillet” då jag mötte honom för omkring tio år sedan vid ett ”öppet hus” vid en utgrävning på Gålö.
Hans entusiasm smittade av sig på mig som på så många andra.

Mer om Rogers gärning i Gillet och Haninge kommun kommer att belysas i vår tidning Glimtar i höst.
Våra tankar går naturligtvis just nu till hans nära och kära.

Tack Roger för allt!
Vila i frid! 
Haninge Hembygdsgille
Leif Olsson
Ordförande





Österhaninges organiserade lantarbetare firar 25-års jubileum 1945.

Ett historiskt foto från januari 1945. Det är Sv. Lantarbetarförbundets avd. 204 i Österhaninge som i krigets slutskede träffas och firar.

Kanske anar man slutet på en eländig tid med umbäranden, kalla vintrar och kanske rent av lite svält.



Hjälp oss i Haningegillet att namnsätta personerna och dokumentera bilden!

Gör så här:

Här nedan finns bilden delad och en förteckning över de personer vi själva kunnat få fram. Känner du igen någon icke namnsatt person, mejla dessa uppgifter till: karin.aspberg@gmail.com (kopiera adressen till ditt email)

Tänk på att kanske några äldre anhöriga, vänner och bekanta kan hälpa oss!

Här kommer den förteckning vi har som utgångspunkt för vidare arbete, kanske är någon uppgift fel eller inte komplett där, föreslå ändringen till mejladressen ovan!

  • 2. Styrelseledamot 9. Karl Gustav Engström 10. William Engström 22. Elsa Jansson 23. Styrelseledamot 25 Erik Lindberg 27. Märta Olsson 28. Sonen Leif 29. Elvira Olsson 30. Hedvig Melin 33. Elna Isaksson 35. Gustav Ohlsson 39. Henning Isaksson 42 Ernst Magnusson 44. Bertil Fasén 51. Viola Niederxx 52. Hans Niederxx 53. Henning Jansson 59. Ingrid Stabom 60. xx Stabom 61. Anna-Lisa Ohlsson 62. Karl Erik Nordin 63. Margareta Ohlsson 65. Gustaf Fasén 68. Lars Erik Isaksson 71. Maj Magnusson 75. Styrelseledamot 77. Harrieth xx 83. Herman Larsson 84. Ester Larsson 86. Torild Melin

Här finns ytterligare en bild, troligen på styrelsen.

Vi känner namnet på de två personerna till vänster, Henning Isaksson och Torild Melin.
Någon som kan namnsätta de övriga?