Ett tidigt 30-talshus på Hantverkarvägen i Handen!

Fastigheten Söderby 1:194 i Handen.

Gillets Mauritz Henriksson berättar om sin mormor Eva Andersson som 1929 som änka i drygt tio år kom till Handen och byggde en stor villa i den dåvarande utkanten av samhället.

”Eva Charlotta Andersson, född Svensson 1876 i Lilla Mellösa församling i Södermanland.
Eva gifte sig i Skebokvarn med snickaren Karl Anton Andersson. De bodde på Strömmen i Skebokvarn där Eva födde fyra barn. Anton byggde ny bostad på fastigheten Aspösund 1911. Där föddes ytterligare tre barn. 
Anton avled, 52 år gammal, 1918 och Eva blev änka med fem pojkar och två flickor. Aspösund såldes och Eva med barnen flyttade, först till ett torp under Skillinge gård tillhörande Råckelsta slott i Södermanland.
1923 gav sig alla iväg till Lissma gård i Huddinge socken. De blev kvar däri fem år. Därifrån flyttade de in till Gotlandsgatan i Sthlm.
År 1929 köpte Eva tillsammans med dottern Catrin som då var 20 år, fastigheten Söderby 1:194 i Handen. Köpebrevet är daterat i september 1929, köpesumman var 500:-kr.
Säljare var Lindström & Johansson som var de som sålde alla villatomterna i Handen. Eva och tre av barnen flyttade formellt ut till Handen 1933.

Eva på sin 75-årsdag1951.

De finns ingen uppgift om vem/vilka som byggde huset. Men det troliga är att det byggdes mellan 1929 och 1933. Evas pojkar hade vid den tiden skaffat sig boenden på annat/olika håll. Några med tillfälliga c/o adresser, bl.a. inne i Sthlm. Senare blev tre av pojkarna bosatta i Handen, två pojkar och äldsta dottern gifte sig och blev Länna-bor. Yngsta dottern gifte sig och bosatte sig på Söder i Sthlm.

Eva var flitig odlare av såväl rotfrukter, grönsaker, bär och blommor. I den fina sandjorden blev det underbart fina potatisar och morötter.
Evas bror, Levin Svensson, flyttade in på den lilla vindsvåningen 1936. 1939 löste Eva dotterns del i fastigheten och blev därmed ensam ägare. Brodern bodde kvar till Eva gick bort.
Hon drabbades av hjärnblödning eller stroke, och fick somna in i sin kökssoffa i maj 1952. Det sista hon hade sagt var att ” så här skönt har jag aldrig haft”.

 Brodern flyttade till Ålderdomshemmet vid Österhaning kyrka. Fastigheten såldes till muraren Källström för 16 500:-kr.  Den delades på 1980-talet så att det idag finns två hus på fastigheten.”

Ett kolorerat fotografi av ursprungsvillan.
F-d- Hantverkarvägen 13.



Geocaching, en intressant hobby som ger lokalkännedom!

Vad är då ”Geocaching”?
Gilletmedlemmen Kjell Bävergren har sysslat med denna hobby under många år och skriver så här:

Det verkar vanligt att personer som är intresserade av sin hembygd, eller att vandra i skog och mark, eller arkeologi, etc. ganska ofta stöter på begreppet Geocaching, men inte riktigt känner till vad det innebär.

Det gäller helt enkelt att med hjälp av en GPS-utrustning (en dedikerad sådan mottagare, eller ingående i en mobiltelefon, etc.) hitta gömda behållare, som andra privatpersoner som sysslar med hobbyn har lagt ut.
Ibland räcker det dock med erfarenhet och sunt förnuft….
Storleken på behållarna varierar från en inte större än en lillfingernagel, till en cirka 50 cm stor låda.
De flesta är dock i hanterlig storlek, däremellan.


Det finns olika typer av gömmor. t.ex. sådana som man hyfsat enkelt kan hitta under en promenad på en gångväg i skogsmark, där såväl barnvagn samt mindre barn kan följa med.
En annan typ av gömma är de som är placerade på natursköna platser, ibland uppe på
ett mindre berg eller platser med en överraskning. Dvs. sådana platser man ej
hade besökt eller kände till, innan man var där för att leta efter en gömma.
Men det är inte endast ute i skog och mark som det finns gömmor, de finns snart sagt överallt. Såväl i stadsmiljö, uppe på Kebnekaise, som under vatten….


Det är även vanligt att man lägger ut gömmor i närheten av runstenar, kyrkor, och minnesmärken, etc. och skriver en intressant text om platsen.  Gömmorna får dock ej läggas i eller alltför nära sådana föremål! Avsikten med det är såklart att folk inte ska frestas att flytta på stenar i en kyrkomur, t.ex. Sådant -och t.ex. nedtrampning av gröda- är inget som en Geocachare gör.

Jag har på det viset upptäckt t.ex. ”Frubergsgrottan” och ”Hammersta borgruin”.
För närvarande (2021-05-27) så finns det 1.804 gömmor i Haninge kommun.

Det är påfallande många äldre (jag är 68 år), som pysslar med denna hobby, den är lite av vad man själv gör den till. Det är ofta ett sätt att få den där knuffen att komma ut och röra på sig, istället för att det blir alltför mycket stillasittande.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Geo4-851x1024.jpg
En mobiltelefon med GPS duger bra.

Jag har ingen bil, och använder istället min cykel för att ta mig runt på Södertörn för att leta efter gömmor.
Detta gör förstås att när man har betat av gömmor på rimligt cykelavstånd (kanske 1,5 mil), så blir det lite väl långt att använda hojen! Men då tar jag cykeln med mig på pendeltåget, för närvarande dock med ett uppehåll under rådande pandemi. Jag har via hobbyn Geocaching upptäckt t.ex. ”Frubergsgrottan”, ”Hammersta borgruin”, någon fornborg, samt ett antal runstenar.

Så här kan en gömma se ut…

Fotnot:
Det gäller alltså ej ”cash”, som betyder pengar. Det gäller ”cach”, som
betyder ”gömma”, ”gömställe”, ”dold”.
Det är inga ”skatter” i form av pengar eller värdeföremål man letar
efter, utan en hobby, eller ett tidsfördriv.

Några intressanta länkar:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Geocaching
https://geocaching.se/
https://sl.se/reseplanering/att-resa-med-sl/vad-du-far-ta-med-pa-resan/cykel/




Några rader om ett hus i Tungelsta!

Allting har en ände här i världen…
Foto: Bengt Lidbom.

En uppmärksam läsare noterade denna vy när han körde genom ”byn” i Tungelsta, ett äldre sedan några år öde hus skattar nu åt förgängelsen!
Huset ligger på Lillgårdssidan
, Söderbyvägen 13.

Jag kontaktade den närboende familjen Chrisina Hassila-Claes Sperling och fick dessa rader från konstnären Christina.

Stugan byggdes förmodligen under andra hälften av 1800-talet. Vi hittade en liten bit tidningspapper under en tapet. Den har datumet ”28 oktober 1893” i trycket.
Vi vet inte vilka som byggde eller bodde i huset förrän Familjen Magnus Larsson flyttade dit i december 1914.
Familjen kom från Söderändan uppe i Vädersjö och jag tänker att man upplevde det långt för barnen att ta sig till skolan, nuvarande Rodret, vägen blev ju nu betydligt kortare!
Troligtvis bodde sonen Oskar och Margit Larsson där som nygifta från tidigt 40-tal.

skar Larsson 1909-1987, hustrun Margit 1910-1994 och systern Anna 1905-1977.
Foto: Christina Hassila.

Därefter kom familjen Svensson: Johan, Linnea och dottern Marianne samt sonen, som vi inte minns namnet på. De bodde där när mina föräldrar och vi tre barn flyttade till Tungelsta 1949.
Familjen Swing fanns där under 50-talet.
Familjen Lindström 60-tal, mor, far samt barnen Rolf och Britt.
Hannu Kuosmanen bodde där när vi köpte Oskars och Margits hus 1987 och blev kvar till 1996.

Mellan åren1996 – 2009 var stugan min ateljé. Jag är mycket glad och tacksam för de 13 åren!

Redan då var stugan i dåligt skick; Kopparslå och sniglar tog sig lätt in vid golvet och taket läckte. Den slukade el med sina direktverkande element. Det kändes inte bra ur miljösynpunkt, så jag flyttade upp verksamheten till vårt bostadshus. Vi är ju numera bara två personer som bor där, så utrymmet räcker bra för mig.

En interiörbild från ateljetiden.
Foto: Christina Hassila.
En äldre bild tagen från vägen i riktning mot Söderby.
Foto: Claes Sperling.

Vad som nu händer är en helt annan historia.
Den som lever får se!




Nu kan vi följa en utgrävning av Jordbrogravfältet i direktsändning!

Från och med måndagen den 10 maj kan vi nu följa en intressant utgrävning av gravfältets norra del via Facebook.
Två masterstudenter från Stockholms universitet, Ruth Rudenlöv och Ebba Nordahl, kommer att under tre år arbeta i projektet och under första månaden direktsända från utgrävningarna vid sex tillfällen.

Så här presenterar dom sitt kommande arbete!

From 6 maj tom 28 maj utförs de arkeologiska utgrävningarna i Jordbro gravfält, ett av Nordens största järnåldersgravfält.

I veckorna undersöker studenterna från Stockholms universitetet ett antal stenåldersboplatser som ligger i anslutning till Jordbrogravfältet. Utgrävningen är del av det övergripande forskningsprojektet Human interaction in the Scandinavian Stone Age (sv. Kulturell interaktion under mellansvensk stenålder) som är ett samarbete mellan universiteten i Uppsala, Stockholm och Oulo. Projektet är ledd av professor Mattias Jakobsson (Uppsala universitet).

Syftet med projektet är att studera mänsklig interaktion, populationsutveckling och teknologisk komplexitet i östra Mellansverige under stenåldern.

Utgrävningen denna säsong kommer att omfatta ett område i jordbrogravfälts norra del där en tidigare okänd stenåldersboplats framkom under 2019 års undersökningar. Här ska studenterna tillsammans med grävledarna avgränsa lokalen åt norr och öst, samt utvidga 2019 års schakt.

Utgrävningen i Jordbro är tänkt att löpa över tre år och arkeologerna kommer under dessa tre år gräva ett större sammanhängande schakt som möjliggör en djupare arkeologisk förståelse av lokalen.

Undersökningarna kommer att utföras av studenter i grund- och avancerad nivå som del av Institutionen för arkeologi och antikens kulturs seminarieutgrävningar under ledning av bland annat Professorn Jan Apel (SU) och Docent Anders Carlsson (SU).

Här är tidsschemat för sändningarna.
( Facebooklänken är unik för varje utsändning, läggs upp här i god tid före,
finns också på Gillets FB-sida)

10 maj kl. 13.00  länk till Facebook: https://fb.me/e/2g2QIJZ4f

14 maj kl. 13.00 länk till Facebook: https://fb.me/e/IG89ldI1

 17 maj kl. 13.00 länk till Facebook: https://fb.me/e/185ONSiNX

19 maj kl. 13.00 länk till Facebook: https://fb.me/e/1muzi32SM

En sändning återstår nu under maj, se datum, tid och länk på Haningegillets Facebooksida så snart vi fått besked!

Det finns också ett Instagramkonto där vi kan följa verksamheten:
https://www.instagram.com/stockholms_arkeologer/




Några repriser på årets första dag!

Eftersom redaktören sedan en tid drabbats av energibortfall och lite av skrivkramp finna här några repriser som kanske intresserar.

  1. En betydligt mindre variant av det som hänt utanför Oslo inträffade vid Kalvsvik 1972.
    https://www.haninge.org/2015/09/16/jordskredet-i-jordbro-1973/

2. Lite lokal militärhistoria i Västerhaninge.
https://www.haninge.org/2015/12/25/militarerna-i-abyskogen/

3. Vår kringvandrande konstnär, Gideon Johansson, mera känd som Gidde.
https://www.haninge.org/2015/10/04/gidde-missforstatt-geni/

Alla läsare/följare önskas ett Gott och Lyckligt 2021!
Nu jagar vi bort den elaka Coviden och startar om!
Tiden går inte — den kommer!




Giddevibbar!?

Gillets fotograf Stefan Jansson gjorde en utflykt ner till Häringenäs och tog denna vackra bild.
I kommentaren känner han ”Giddevibbar”, det kan vi väl hålla med om!

Kolla dessa:

Tavlan tillhör Göran Sjölin, ”Motiv från Stockholms skärgård”
Tavlan tillhör Ronnie Karlsson, ”Aftonstämning Stockholms skärgård”

Vill du läsa mer om ”våran Gidde”, konstnären och originalet Gideon Johansson:




Festplatser och dansbanor i Västerhaninge

I brist på nya artiklar en repris från 2015 om hur folk roade sig förr i världen i trakterna.




Guidad Stockholmsvandring med kvinnliga förtecken! Gratis för Gilletmedlemmar!

På grund av ändrade direktiv från myndigheterna pausar vandringarna tom 31 december!

Varje lördag kl. 14 leder Ingrid Svensson, styrelseledamot i Haninge hembygdsgille och auktoriserad stockholmsguide, vandringar i Stockholm.
Som medlem är du välkommen att i mån av plats följa med utan kostnad.

Ingrid Svensson

Två vandringar finns att välja på: ”Kraftfulla kvinnor” från Slussen till Fjällgatan på Södermalm, och ”Hundra år av kvinnlig rösträtt” som börjar vid Riddarhustorget och avslutas vid Sergels torg.

Deltagarantalet är, på grund av covid-19, begränsat till 16 personer och därför krävs förhandsanmälan. Ibland blir en vandring inställd, så också av det skälet måste ni som vill gå med kontakta Ingrid på telefon 073-8903709.

”Hundra år av kvinnlig rösträtt” tar 1,5 timme, och ”Kraftfulla kvinnor” är något längre.




Nybyggnation vid Åbyinfarten

Lite i skuggan av den lite kontroversiella planen för Västerhaninge centrum pågår sedan hösten 2013 en detaljplanering av (del av) Åby 1:27, Åby Entré.
Detaljplanen berör området norr om korsningen Tungelstavägen/Åbyvägen/Nynäsvägen, man skulle kunna kalla det ”norr om Åbyplan”!
Under många år fanns här en ljusreglerad korsning för infart till Åbyområdet, den försvann när den stora rondellen stod klar.
Området ägs av Haninge kommun. Gotska Fastighets AB har blivit tilldelad markanvisning.

Under 2016 var detaljplanen ute på samråd och just nu uppdateras utredningar för att kunna besvara inkomna samrådssynpunkter. Granskning av detaljplanen förväntas ske januari 2021. När detaljplanen går ut på granskning finns det möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget.

Man kan tycka att det är en lång handläggningstid på en ganska enkel detaljplan som troligen inte engagerat allmänheten i nån större omfattning.
Om planen i bästa fall vinner laga kraft i slutet på 2021 innebär det nio till tio år mellan uppdraget och byggstart!
Om man flyttar över den proceduren till den nya centrumplanen hamnar byggstarten där först 2027!

Förslaget Åby 1;27 innefattar ny bebyggelse om cirka 250 bostäder, minst 220 m² lokalyta för centrumändamål samt en möjlig förskola i delar av bottenvåningarna. Bebyggelsen delas in i två kvarter med underjordiska garage under delar av marken samt bibehållen naturmark med befintliga träd på resterande del av gården. Kvarteren delas upp i mindre byggnadsvolymer vars höjder varierar
mellan två och sex våningar.

Du kan läsa hela planförslaget här på kommunens hemsida;

https://www.haninge.se/bygga-bo-och-miljo/oversiktsplanering-och-detaljplaner/detaljplaner/vasterhaninge-arsta-havsbad/abyentre/




Västerhaninge Centrum, synpunkter på planen

Från vår medlem Anders Numan har inkommit en väl genomarbetad inlaga under rubriken:
Min högst personliga betraktelser över detaljplanen för Västerhaninge centrum.”

Det är en bra idé att hålla isär det gamla kärnområdet med all nybyggnation. Att den gamla trädallén blir en naturlig begränsning. Denna avgränsning bör fortsätta förbi Klockargården fram till järnvägen. Därigenom kan man få ett sammanhängande område med den äldre kärnan och även bevara ett antal skyddsvärda träd.

Därför känns det olämpligt att lägga ett parkeringshus i 3-4 våningar alldeles intill den äldsta byggnaden Klockargården. Det första skolhuset är inbyggt i den nuvarande klockargårdens och härrör från den första skolbyggnaden som uppfördes redan 1834 och 8 år innan den lagstadgade folkskolestadgan.
Denna byggnad var inte den första som lokaliserades i området. Det första huset var en klockarstuga som byggdes år 1814, bredvid den nuvarande Klockargården.

Därefter utlokaliserades på 1860-talet följande inrättningar från kyrkbacken.
År 1866 flyttades fattigstugan från kyrkbacken och byggs då ihop med den gamla Klockargården från 1814. Därigenom skapas en utökad fattigstuga. Till barnmorskan inreds ett vindsrum i det nya skolhuset.

Här finns även en föregångare till den kommande förskolan. Ytterligare en moder hade kommit till fattigstugan med 6 små barn år 1868. Det uppstod platsbrist och då iordningställdes en barnkrubba i den gamla smedjan.

Till vänster den nya utökade fattigstugan, i mitten skolan och till höger barnkrubban.



Under senare delen av 1800-talet så sker många förändringar, flyttningar och omdisponeringar av olika hus.

Under årens lopp så har jag skrivit artiklar såsom, ”Striden om klockaren och kaplanens villkor i det gamla Västerhaninge” och en artikel om ”Klockargårdens äldsta historia”.
Dessutom höll jag ett fördrag om ”Fattiga och fattigvård i Västerhaninge i äldre tider”.
Därigenom så har jag skaffat mig mycket information genom domböcker, sockenstämmoprotokoll, kommunalprotokoll och andra handlingar från olika arkiv. Dessa har inte sammanställts till en helhet vilken kanske borde göras. Kanske att tid och lust kommer.

Parkeringshus

Något som inte framgår av planerna är parkeringsbehov och tillfartsvägar. Om parkering sägs:

Parkeringshuset storlek ska utredas vidare i den kommande byggprocessen.
Av illustrationsritningarna framgår vilken okänslig kulturkrock som uppstår enligt urspungsförslaget mellan det gamla och nya.
Parkeringshuset är den stora klossen mittemot Klockargården.

Från norr.
Från öster.

Om det nu inte finns någon annan lokalitet för parkering så borde man kunna mildra kulturkrocken genom att gräva ner 1 eller 2 våningsplan av parkeringshuset och nöja sig med ett gatuplan. Om man nödvändigtvis måste bygga på höjden så borde höjden vara max 1 våning och man skulle kunna ”klä in” de fasaddelar som blir synliga och vetter mot det gamla kärnområdet. Med klä in så menar jag att fylla upp fasadväggen (betongvägg) på parkeringshuset med jord och skapa en utdragen backe och förse den med passande växtlighet.
På detta sätt så kan man skapa en mjukare övergång mellan det nya och det gamla.
En duktig landskapsarkitekt kan säkert hitta ett bra sätt att trolla bort parkeringshuset. Parkeringshus är till sin natur aldrig vackra och borde med alla medel döljas.

Vilka vägar som ska vara öppna bilvägar kan jag inte utläsa av ritningarna?

Hur ska alla boenden komma till de underjordiska garagen under husen? Ska det vara en gemensam infart till alla fastigheterna eller en infart till varje fastighet. Svaret avgör ju hur mycket och var biltrafiken ska vara?

Alla varutransporter till butikerna som finns i entréplanet. Var ska de levereras någonstans? I garageplan eller gatuplanet?

Svaret avgör ju var och hur mycket trafik det blir i området?

Ska man som kund till butikerna kunna parkera i garaget och ta hiss upp till butiken?

Eller förväntas man som kund att dra kundvagnar flera hundra meter i gatuplanet (sommar som vinter) till parkeringshuset som ska vara i 3-4 våningar?

Hur stora kommersiella ytor planeras? Vilken typ av butiker förväntas att etablera sig i centrum?

Antar att butiksägarna har stora krav på tillgänglighet till butikerna för deras kunder. Att parkera på våning 3 i parkeringshuset en snöig och kall vinter för att gå flera hundra meter utomhus och sedan tillbaka med fylld kundvagn. Det kan inte vara särskilt attraktivt varken för en butikskund eller butiksägare.

Frågan är om det är kommersiellt gångbart i dagens konkurrens att i ett köpcentrum ha fristående parkeringshus så långt bort från butiker och serviceinrättningar. Det kan nog fungera för de boende i citykärnan men andra lär nog ta bilen till Handens Centrum eller Port 73.

Någonstans så läste jag att det bara ska gå att åka bil på vägarna runt detaljplaneområdet. Innanför området ska endast vara cykel och gångvägar? Det låter ju bra men kanske att konsekvenserna blir det mindre miljömässigt bra, att folk tar bilen till de stora köpcentren?

Det var nog inte grundtanken. Men om man kan åka in i ett underjordiskt garage med gratis reserverade kundplatser, där man ta hiss upp till butikerna så blir det säkert en succé.

Förskolan

Att inrätta en förskola i området är en bra idé. Men man bör vara försiktig med den nya förskolan och dess arkitektur. Använd gärna gamla byggnader som förlaga och modernisera dem så att de anpassas till nutida byggnormer och funktioner. Kanske att man ska fundera på grusparkering till förskolan för bibehålla lite lantlig parkkänsla.

Det är svårt att utläsa hur det kommer att se ut i färdigt skick.

Varje barn behöver 30 kvm utomhusyta att vara på och för 150 barn blir det
4400 kvm!

Därutöver krävs bullervall längs Nynäsvägen.

Dessutom behövs parkering vid förskolan som inte är utritad. Lämning och hämtning av 150 barn som kommer och går, ungefär på samma tider. Flertalet lär nog levereras och hämtas av stressade småbarnsföräldrar per bil. Antar att även personalen ska ha några platser och lastbrygga för leveranser till förskolan. Det känns som om den stora fina ”Parken” sakta krymper. I en park med äldre byggnader känns trä och grus att föredra före asfalt och betong.

Kanske att man kan hitta en annan in-utfart till förskolan?

Anders Numan, mångårig medlem i Gillet med rötter i Västerhaninge.

Källor:
Striden om klockaren och kaplanens villkor i det gamla Västerhaninge (Innehåller bl.a. historik över framväxten av det nya centrumet).

Klockargårdens historik, hur den gamla skolan blev inbyggd i nya skolan år 1860.Källor:

Striden om klockaren och kaplanens villkor i det gamla Västerhaninge (Innehåller bl.a. historik över framväxten av det nya centrumet).

Klockarstugans historik. Hur den gamla skolan blev inbyggd i nya skolan år 1860.

Manuskript till föredrag om ”Fattiga och fattigvård i Haninge”.

Som lite kuriosa i sammanhanget, Kyrkskoletomten från 1923!