haninge.org

Hembygd i Haninge

Sökresultat: ”Kvarntäppan” (sida 1 av 2)

Kvarntäppan i Västerhaninge

IMG_1764

Kvarntäppan är idag en välskött idyll med en fantastisk miljö intill Hågaåns reglerade damm.

IMG_1768

Utanför trappan ligger en gammal kvarnsten, troligen från nån av kvarnarna efter Hågaån.

År 1919 kommer Alfred Åkerberg hit med sin hustru Matilda och sönerna Kalle och Erik. De kommer då från Fredrik Lindboms Ribbygård som man arrenderat i fem år. När Lindboms dödsbo säljer gården klarar man inte av att köpa den utan köper det lilla lantbruket Kvarntäppan, Lida 1:6, av Erik Hallberg på Nedersta.

21706109716_e000c8e45d_o

Alfred Åkerberg med hustrun Matilda utan för det gamla huset på Kvarntäppan. Bilden tillhör Jan-Åke Åkerberg.

Ganska omgående kompletteras jordbruket med tvätteriverksamhet, vatten saknas inte, fastigheten gränsar till dammen för Håga Kvarn & Såg. Dessutom byggs ett nytt tvåvånings bostadshus.

IMG_1763

Nedre delen av kvarndammen med dammluckorna.

Vid arvsskiftet år 1956 övertas Kvarntäppan och tvätteriverksamheten av sonen Kalle, sedan 1932 gift med Greta Ingeborg Karlsson. De har barnen Evert och Gertrud. Evert avlider 1957 och dottern Gertrud övertar när fadern avlider 1974 och är ägare idag 2015.

Tvättlådor

Många Västerhaningebor var s.k. landstvättare, här typiska trälådor som användes vid transport till kunderna i huvudstaden.

Sonen Erik har gift sig 1930 med Svea Svensson och bygger senare eget hem på Aspvägen, de har döttrarna Ulla och Inga och två söner, Arne och Jan-Åke.

Sommarro, boställe i Jordbro

Vi har fått en ny medarbetare, Björn Hasselgren, som här skriver om sin hustrus familj och släkt på bostället Sommarro under Kalvsvik 3 i Jordbro.

Familjen Ramstedt kom dit 1927 och familjefadern Verner blev kvar till 1956, hustrun Ida avled på Sommarro två år tidigare.

När du läst Björns trevliga berättelse kan du om du är intresserad läsa  några rader om boställets historia från mitten av 1800-talet.

Björn berättar…

Ida och Verner

Ida Carolina, född Wallin, och Josef Verner Ramstedt kom till Sommarro  hösten 1927.

Ida Wallin gifte sig 1904 med Johan Emil Söderström och fick två barn, Erik född  1905 och Edith född  1907. Maken var banvakt i Kårsta i Roslagen. Han tog livet av sig, hängde sig 1913.
Hon gifte om sig med Verner 1916, De kommer från Össebygarn till våra trakter i maj samma år, till gården Stora Vädersjö i Tungelsta, med hustruns barn från tidigare äktenskap och får här gemensamma dotter Aina Kristina i juli 1916.
Tiden på Stora Vädersjö blir kort, flyttar redan i november upp till Nödesta 2 i Västerhaninge, till torpet Karlberg som hyresgäst, här föds 1918 i maj, Margareta Charlotta.

I september 1926 drar familjen till Sorunda, godset Fållnäs, senare samma år till gården Skärlinge på Lisö och därefter upp till Sommarro i Jordbro i november 1927.

Fortsätt läsa

Varg i Haninge förr i tiden…

Denna artikel är skriven av hembygdsforskaren Anders Numan och införd i Haningegillets tidning Glimtar hösten 2016.
Vi brukar inte lägga ut så ”färska” artiklar här men gör ett undantag med tanke på det aktuella ämnet.

Vargjakt och varggropar i Österhaninges skogar!

Artikelförfattaren i en nästan helt bortglömd varggrop i Ösbyskogen. Foto: Lars Numan

Vargen var förr något som enade folket, som gick man ur huse för att kämpa mot det hatade djuret. Efter ca 150 års frånvaro är vargarna tillbaka, men forna tiders vargskall och varggropar är nog ändå helt bortglömda. Anders Numan har letat fram uppgifter ur arkiven.

 

Under många år har jag sökt information om en varggrop i Ösby skog, som återkommer flera gånger i Österhaninge sockenstämmoprotokoll angående utbetalningar av ”skottpengar”.

Fortsätt läsa

En vådlig olyckshändelse 1877!

Emma Hessling 1849-1919. Porträttmålaren är Hjalmar Nyholm.

Denna bastanta kvinna som finns avporträtterad på Tingshuset i Västerhaninge hette Emma Gustava Hessling och var född den 23 juli 1849 på Fors Kvarn i Västerhaninge. Hon var dotter till mjölnaren Gustav Hessling född 1800 i Ösmo. Efter ungdomstiden i bl.a. Stockholm kommer hon 1877 till Glädjen i Jordbro som piga hos arrendatorn Frans Johan Dahlström. Tillsammans med arrendatorns syster, Emelina Augusta, flyttar hon året efter till Stenhamra där de tillsammans driver en handelsbod.
Fortsätt läsa

Mellanberg, lite historia

Mellanberg, besök (1)

Den vackra huvudbyggnaden på Mellanberg, uppförd av Ragnar Jansson år 1927.

Fastigheten Mellanberg som våren 2016 inköptes av Haninge kommun har sin ursprung i ett torp under Söderby. Den finns med i husförhörslängderna från 1770 men förs som torp första gången 1791.

Vi tittar här på tiden på Mellanberg, från början av 1800-talet, ett stort antal torpare och brukare med familjer har haft sin utkomst här under dessa 200 år.

Fortsätt läsa

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska

I Glimtar från 2005 finns en artikel som bygger på en intervju med Selma Fingal som gjordes på Hagagården 1982 av Elsie Lindholm och Ulla Nygren

HHG_1935

Selma som barn, omkring år 1900.

Selma Fingal, som föddes 1894, har växt upp på Lövhagen, hennes mammas barndomshem. På Lövhagen hade man åtta kor och två hästar. Man tvättade även stadstvätt. Selmas pappa köpte Lövhagen med en förbindelseskuld på elva år; men när dessa år hade gått hade ej pappan råd att lösa ut torpet, så det gick på auktion.

Familjen flyttade till Kalvsviks gård där fadern blev statare. Bostället hette Kråkvilan. Ett stort rum och ett stort kök med en hög tröskel mellan var deras bostad. Trägolv och vedspis fanns. Selmas mamma blev hjärt- och lungsjuk, kanske av förlusten av Lövhagen, som hon tog väldig hårt. Selma som var äldst av fem syskon fick klara av hushållet när hennes mamma blev dålig. Ett av Selmas minnen av sin mamma var att hon satt framför kakelugnen och sjöng for sina barn.

En lek som Selma berättade om var när hon och en kamrat, medan deras mammor mjölkade, satt och kammade huvudlöss ner på en bricka för att sedan leka att lössen var kor som de vallade.  Brickan delades i två halvor och nåde den lus som kom in på fel halva av brickan.
När Selma var liten hade de en 14-årig dräng på gården. Selmas bröder lekte på fritiden med honom. De åkte ”stolpekärra”, en sorts kälke. Eftersom Selma var flicka och hade kjol fick hon inte vara med och leka, Men hon fann på råd och tog av sig kjolen och lekte i sina röda långkalsonger. När hennes pappa fick se henne i den klädseln fick hon skällning, för så gör inte en flicka.

Fortsätt läsa

Vem var Oskar Lod?

Arne

1928 – 2009

I början på min ”forskning” på hembygden hade jag god hjälp av gode vännen Arne Roswall. Vi använde ofta söndags-förmiddagarna till strövtåg i trakterna. Denna artikel är från 2001 och sedan kompletterad sju år senare.

 

En hisnande vacker söndag i november 2001 förlades helgpromenaden till markerna runt Husby och Beteby. Under ledning av Lennart Sundelius, tills nyligen brukare av Husby och Ormsta och född på den gamla kungsgården Husby, vandrade vi över de gröna golfbaneytorna till den plats efter ån där gården Broby en gång var belägen.

karta

Generalstabskartan c:a 1880

Fortsätt läsa

Kalvsviks utägor, Jordbros vagga

Ur Gillets bok ”Gårdar i Österhaninge, Kyrkbygden”Karin Aspberg

Karin Aspberg, född Stavfors, uppvuxen på Kalvsvik, skriver:

Utägorna till byn – kommundelen Jordbros vagga

Kalvsviks by hade stora arealer mot norr. På en av kartorna till ägomätningen år 1742 kan man bland annat hitta Jordbro krog, ägd av Mellangårdsägaren, prosten Lennæus. Längre ner på kartan finner man ett ”qwarnställe”, som också ägs av prosten och strax söder om kvarnen ligger ett båtsmanstorp med små åkerlappar och gärdesgård omkring.
Ovannämnd bebyggelse ligger som små öar med skog, berg och mossar omkring sig. Hemmanet Kvarntäppan är närmaste granne.

Kvarntäppan

Kvarntäppan på 40-talet.

Fortsätt läsa

Flickan och vändkorsen…

…. låter nästan som titeln på en HC Andersen-saga!

2689795214_ce27efe76e_o (1)

Hon heter Gertrud, vid tiden för bilden Åkerberg, numera Ström och bodde då som nu på föräldrahemmet Kvarntäppan i Håga. ( läs här )

Här har hon kanske har varit ner till Posten eller Apoteket i nåt ärende eller är hon kanske på hemväg från skolan?

Vändkorsen fanns där förlängningen av Klockargatan och Stationsvägen korsade järnvägen innan den gick upp på Tungelstavägen mittemot nuvarande Parkvägen. Den gick parallellt med järnvägen i sydlig riktning.

Korsen var ju till för att höja säkerheten vid övergången kanske framförallt för cyklister, meningen var att man skulle kliva av cykeln och leda den över men samhällets unga tvåhjulsekvilibrister gjorde det naturligtvis det till en sport att åka över direkt. Mej veterligt hände dock ingen olycka här i modern tid. Däremot blev en banvakt ihjälkörd av tåget i början på 1900-talet då vägen var farbar med fordon.

I bakgrunden ser vi Hedlunds handelshus, kom till i mitten på 40-talet så förmodligen är bilden tagen mellan 1945-47.
Mellan Gertrud och affärshuset låg på den tiden ortens fotbollsplan och till vänster om henne Granebo.

En lokal konstnär, Hjalmar Nyholm

portr

Hjalmar Nyholm, här ett självporträtt, var produktiv som konstnär men hade problem med hälsan och sitt sociala liv.

Hjalmar Nyholm föddes 1873 i Maria Magdalena församling i Stockholm såsom tredje barnet i en syskonskara på tio barn och avled 1905 i Österhaninge i följderna efter en förkylningssjukdom. Han var son till slöjdläraren och klockaren Johan Alfred Nyholm från Väs­terljung och dennes hustru, barnmorskan Lovisa Adolfina, född Sandberg, från Orkesta.
Hjalmars far och mor var verksamma i Österhaninge i sina yrkesroller under många år.

Vid fem års ålder insjuknade Hjalmar i scharlakansfeber, vilket utvecklade sig så olyckligt, att han blev döv och nästan stum resten av sitt liv. Måhända bidrog detta till att han fick möjlighet att utveckla de anlag, som tidigt upp­märksammades av omgivningen.

Dåvarande prosten i Österhaninge, Carl Herman Levin, säger sålunda i ett yttrande, som åtföljde en ansökan om inträde vid ”allmänna institutet för döfstumma å Manilla”, att barnet ”synes ha lätt för att lära” och ”ha ovanliga anlag för ritning”.

Efter utbildning vid Manilla under åren 1882—1889 vann han år 1892 inträde vid Konstakademiens Målare- och Bildhuggarskola, där han kvarblev till år 1897. Han gjorde en kortare studieresa till Italien men verkade sedan under sin ganska korta aktiva tid i Österhaninge där han levde under knappa ekonomiska villkor.

21588051960_5a54f3a4f4_o (1)

Denna tavla av Hjalmar Nyholm skänktes till Österhaninge församlingshem vid invigningen hösten 2015 av  systersonen Hans G Forsberg. Motivet är Kyrkbyn från Hesslingby Källarbacke.

Fortsätt läsa

« Äldre inlägg

© 2019 haninge.org

Tema av Anders NorenUpp ↑