Hembygd i Haninge

Kategori: Vendelsö (Sida 1 av 3)

image_pdfimage_print

Kvarnängens Gård i Vendelsö, borta sedan 25 år

Ett utdrag ur Vendelsöbon Sven Erik Edbergs samlade ”Vendelsöbilder” där han beskriver lokala miljöer i små korta intressanta artiklar

Sven Erik Edberg

Han har genom åren samarbetat med två välkända hembygdsforskare i trakten, Henry Hall och Kjell Olsson och han påpekar ofta själv att mycket fakta kommer från dessa.
Bilderna är oftast hans egna men kommer också från Henry och Kjells samlingar.

Sven Erik är född år 1930 och tillbringade sin barn- och ungdom i Ådalen men kom till Stockholm 1947 och till Vendelsö 1952 där han gifte sig och byggde eget hem.

År 1965 köpte han vackra villa Alsvik och bor nu som änkling i en lägenhet i Källtorp.
Han har varit verksam i livsmedelsbranschen i grossistledet under hela sitt yrkesliv.

Låg mitt i Vendelsö

Urspungligen ett torp med anor sedan 1600-talet. Ursprungligen Quarntorp. Fanns med  bland Barbro Natt och Dags arvslotter daterad 1664 efter föräldrar och make.
Enligt Henry Hall kan man spåra det ursprungliga huset till 1740-talet.

Den stiliga mangårsbyggnaden

Gården var lantgård med skogsegendomar till 1967 och köptes på 1920-talet av Josef  Jonsson (1870-1940) med hustrun Augusta. Han kallades “Is-Jonsson” eftersom han drev  Isbolaget i Hagalund. Gården användes då som sommarbostad. 

Karin Othén berättar att Jonssons inhägnade hela området för att folk inte skulle stjäla ved  under kriget.  Det hände att han jagade folk på sina ägor med hagelbössa.  När barn skulle till Lycksjön för att bada var de tvungna att låna nyckel för att komma in på Kvarnängens  område. Augusta skötte gården till 1955. Jonsson donerade de två lejon som står på Norrbro vid Operan. Sonen Gunnar med hustru Hilde tog över Kvarnängen 1958, och renoverade huvudbyggnaden.

Marianne Jerreholt bodde i ett av husen på 1950-talet när hennes farbror, Bertil och  Natalia Bååth, arrenderade Kvarnängen och drev jord- och skogsbruket samt gjorde dagsverken. Hon och kusinen Åsa Bååth blev på 1950-talet bjudna till Jonssons på julgransplundring  och fick se det fina huset från insidan.  Marianne blev även biten av Jonssons hund,  men fick åka till provinsialläkaren Chambert i direktörens fina amerikanare. Att få åka  i det fina vrålåket blev ett bra “plåster på såret”.  På 60-talet bosatte sig Jonssons året runt i huvudbyggnaden och år 1968 sålde de till Byggbolaget Reinhold Gustafsson som sålde vidare till Haninge kommun.

Huset fick sluta sina dagar som samlingsplats för Vendelsö Scoutkår från år 1983.
Vid den då nödvändiga renoveringen fann man att längst inne i det ut- och tillbyggda huset fanns den ursprungliga lilla stugan, kanske byggd på 1700-talet.

Huset brann ner 1997 och Eva Gripenfors, omtyckt scoutledare i Vendelsö Scoutkår skriver:

Branden blev en gräslig upplevelse!
Jag minns tydligt första gången jag kom till Kvarnängen för scouternas räkning.  På sätt och vis sorgligt, även om det skulle bli bra för oss scouter.  I mina tidigare minnen var det ju en levande gård med djur, men nu var det en förfallen ödegård.  Det tog flera år för oss att renovera huset.  Ibland lekte man med tanken att få bo där.    
Vi kom igång med scoutverksamheten och kunde njuta av vårarnas explosion i markerna av allehanda blomster.  En av våra traditioner blev att plantera lökar på höstarna, för att sedan kolla vad som kom upp.
Branden var så overklig.  Jag var sista ledare att ha möte i huset.  Flera av våra scouter tog så illa vid sig att de slutade med scouting.
Dagen efter stod en främmande man vid polisavspärrningen.  Vi blev misstänksamma och frågade vad han tittade på. 
Med tårar i ögonen berättade han då att det var hans barndomshem.”

Kvarnängens gård ägs sedan slutet av 1990-talet av Dan Gustafsson, som vårdar skogen, anlägger dammar och vägar och förbereder för framtida bebyggelse.

Kompletteringar om Wendelsö Quarn och Mjölnarvreten.

Som vi ser på Häradskartan från 1905 här ovan så går Lyckån fram i ådalen nedanför Kvarnängen på sin väg från Lycksjön till Drevviken. Här vid Mjölnarvreten gör ån två 90 graders vinklingar och där fanns Wendelsö Ouarn, senare Mjölnarvreten, och vi ser också en kvarndamm, ibland kallad Kvarnsjön

Enligt Henry Hall låg på dessa marker redan i slutet på 1500-talet en kvarn tillhörig Vendelsö Gård. Vid två 90 graders vinklingar i Lyckån kan man idag se tecken på en sprängd ränna genom berget och lämningar av stensättningar i åbrinken som antyder var kvarnhjulet fanns. Kvarnbyggnaden låg troligen på sydöstra sidan av ån på den kulle man ser intill brinken.

I en notering från 1970-talet kan man läsa att delar av grunden då var synliga och att det på västra sidan fanns rester av den troliga mjölnarbostaden och en välbevarad jordkällare.

Den sprängda rännan. Foto Ann Winberg

I dagsläget är Lyckån en spillra av sitt forna jag och vegetationen på västra sidan nästan ogenomtränglig vilket gör en grundlig undersökning mycket svår.
Delar av en äldre cementerad byggnad finns ännu kvar i västra åbrinken några meter från vattenfåran, troligen rester efter ett senare tvätteri.
Dammen är numera mer eller mindre torrlagd.

Teckning av Henry Hall 1995 som bygger på karta från 1880. Det är på denna karta som namnet Mjölnarvreten första gången nämns


Utdrag ur kommunens kulturmiljöinventering 2018.

Vendelsö gamla kvarn:


”Kulturmiljön utgörs av en ådal med rester efter Vendelsö gamla kvarn. Området ligger i den centrala – södra delen av Vendelsö drygt 300 meter söder om Vendelsö centrum. Idag finns här ett grönområde med uppväxta lövträd i en dalgång utmed den å, som löper från Lycksjön i sydsydost till Drevviken i norr. Området omges av småhusbebyggelse i väster och öster.Vendelsö säteri hade vid slutet på 1500-talet frälse landbor i Kumbla, Näsby, Vändelsö och Gudö. Att dessa var delaktiga i att driva ett kvarnprojekt är ju inte osannolikt.
På 1882 års karta benämns huset på platsen ”Gamla Qvarn”. Förbi kvarnen går enligt denna karta en mindre väg, över ån, åt nordost. Ådalgången är idag trädbevuxen, men den äldre åkermarkens former kan anas som flacka ytor. Våtmarken i sydsydost kallas Qvarnsjön på denna karta.
Vendelsö kvarn omnämns redan i första husförhörsprotokollet från 1746.”

Vackra ord i bistra tider! En tall berättar…

Sven Erik Edberg lyssnade och skrev, Lotta Stålhäll fotograferade!

Min mamma är en reslig tall i den lilla parken mellan Esplanaden och Kaptensvägen.

Jag började mitt liv som ett litet frö i en av hennes kottar, och en dag så öppnades kotten och jag flög hisnande ut ner mot marken. Jag kom inte ända ner till marken utan fastnade på en bergsknalle en bra bit ovanför där det inte fanns någon jord att plantera sig i. Några fåglar kom och åt upp en del av mina syskon, men så började det regna lite, och jag spolades in i en spricka där uppe på berget där det redan fanns lite skräp och jord. In i det skickade jag en liten rot och så började ett skott att gro uppåt.

Nu gällde det att börja kämpa. På något sätt måste jag ju få ner en rot i marken nedanför för att inte svälta ihjäl, så det var bara att jobba och på bilden ser ni hur stor den roten blev så småningom. För att inte blåsa omkull eller blåsa bort måste jag bilda nya rötter som häftade fast mig vid berget. För att inte svälta ihjäl gjorde jag flera rötter som alla sökte sig ner till den jord med vatten och näring som stammen behövde så väl för att jag skulle bli en lika fin fura som min mamma där i närheten.

Jag fick vara ifred med mitt kämpande och i dag står jag här med såväl en ståtlig stam som ett vackert rotsystem som förser mig med både vatten och näring. Jag klarade t o m stormen Alfride i januari 2019 fast många träd i Vendelsö fälldes av henne. Det går att kämpa sig till en bra framtid trots en nästan omöjlig position.

Sens moral i dessa tider: Ge aldrig upp!

Okänd utombordsmotor skulle tillverkas i Vendelsö.

Kanske såg den ut så här?

Haningegillet fick tidigare i våras ett mail från journalisten Christina Berglund som i en redaktionsgrupp arbetar med att skriva en bok med arbetsnamnet “Svenska Utombordsmotorer”.
Enligt hennes forskning var planerna att en utombordare med namnet Teness skulle tillverkas i Vendelsö på 1950-talet av fabrikören Thore Ahlén men det blev en kort historia med endast några fåtal tillverkade motorer och utan någon kommersiell framgång.

Vi efterlyser nu personer som har kännedom om denna verksamhet och kan bidra med fakta.

Fortsätt läsa

Mårtensberg, gård, trädgårdsmästeri och tvätteri.

Mårtensbergs gård c:a 1967, fastigheten Klena 2:10

Under coronavåren 2020 uppmärksammade Gillet via en tidningsartikel att den anrika Mårtensbergsskolan hotas av rivning. Skolan är uppförd 1895 och en av kommunens äldsta. Dock återstår troligen inte så mycket från den tiden.
Skolan har fått sitt namn efter gården Mårtensberg, ursprungligen ett torp under Söderby från 1700-talet men senare friköpt.
I Sven Erik Edbergs skrift Vendelsöbilder fann vi denna kortartikel.
Bilder Kjell Olsson.

Gården låg vid brofästet som numera leder över Gudöbroleden.
Här fanns flera byggnader och en torklada. Vägen som går längs husen är densamma idag.

Fortsätt läsa

Torpet Apelvreten i Vendelsö

Apelvreten år 2000, verandan tillbyggd 1920. Foto Henry Hall.

Ur Sven Erik Edbergs digra samling “Vendelsöbilder” kommer här berättelsen om Apelvreten nedtecknad för drygt tio år sedan.

Sven Erik Edberg

Med viss sorg får vi i början av år 2009 skriva att Apelvreten låg på Apelvretsvägen, tidigare Oxhagsvägen. Ett av de torp, som var relativt väl bevarade, revs år 2008 för att ge plats för två nya villor. Bilden ovan visar det vackra torpet, och bilden i slutet av artikeln visar de nya husen.

Torpet låg vackert på kullen mellan Apelvretsvägen och nuv. Gudöbroleden. Det är dokumenterat som torp sedan mitten på 1700-talet och då passerade landsvägen mellan Kumla herrgård och Vendelsö Gård utanför huset. Två av uthusen fanns kvar och där stod även två mäktiga, gamla ekar.

Fortsätt läsa

Magnussons, Oxhagsvägen 6, Vendelsö 5:133

Från Sven-Erik Edbergs “Vendelsöbilder” hämtar vi denna artikel som bygger på en berättelse av Göran Magnusson som skrevs år 2009. Göran avled 2017, vissa mindre korrigeringar har gjorts av hans bröder Hans och Birger 2019.

Här finns många intressanta fakta om familjen Magnusson och personer, miljöer och händelser i deras närhet!
Artikeln är en verklig pärla i Vendelsös sentida historia!

Framför huset på Oxhagsvägen c:a 1930, Karl, Hilma och August Magnusson. Huset byggdes 1908.
Fortsätt läsa

Grindstugan Vendelsö

Vykort daterat 1910 från Kenneth Matz samling
Sven-Erik Edberg

Vendelsöbon Sven-Erik Edberg har genom åren samlat och nedtecknat fakta om sin hembygd under samlingsnamnet “Vendelsöbilder”.
Han skriver inledningsvis att mycket är hämtat från material av forskarna Henry Hall, Tord Bolander och Kjell Olsson.
Delar av samlingen har har tidigare publicerats i olika sammanhang, här kommer en kortartikel om Grindstugan till Vendelsö Gård.

Grindstugan…
… låg vid korsningen Grindstuvägen/Oxhagsvägen, sydöstra hörnet. Placeringen av en grindstuga till Vendelsö Gård kan alltså synas något märklig.  Varför inte lägga säteriets grindstuga vid södra delen av Vendelsö allé?

Fortsätt läsa

Fredrikslund, Vendelsö

av Bengt Hedström,bengt.o.hedstrom@gmail.com, född i Vendelsö 1938.
Ledamot i Haningegillets styrelse och engagerad Vendelsöforskare.
Denna tidningsbild visar gårdsbyggnaden på Fredrikslund.

Namnet Fredrikslund har gårdens skapare bidragit till, Anders Fredrik Lundmark var född 1854 i Österhaninge församling.

Fortsätt läsa

Vendelsö telefonstation

Sven Erik Edberg, mångårig Vendelsöbo och hembygdsforskare, har samlat fakta om Vendelsö genom åren och låter oss nu ta del av sina gedigna beskrivningar av intressanta objekt och personer i trakten. Bilderna är hans egna eller tillhör Kjell Olsson.


Vendelsö Allé 9 (Stockholmsv. 70)
Fortsätt läsa

Tutviks Gård genom seklen

Sven Erik Edberg, mångårig Vendelsöbo och hembygdsforskare, har samlat fakta om Vendelsö genom åren och låter oss nu ta del av sina gedigna beskrivningar av intressanta objekt och personer i trakten. Vi inleder här med berättelsen om Tutviks Gård. Bilderna är hans egna eller tillhör Kjell Olsson.

Hur ett 1800-talstorp i Tutviken blir hemman och så småningom en 2000-talsbostad.

Foto från 1896. Vid hitre hörnet står  Maria Rosing, vid dörren  Wilhelm och Karl.
Damen i fina stockholmsklänningen är förmodligen Vilhelms syster Lilly Rosing
.  

Fortsätt läsa
« Äldre inlägg

© 2022 haninge.org

Tema av Anders NorenUpp ↑