haninge.org

Hembygd i Haninge

Hilding Karlsson, välkänd Västerhaningeprofil

image_pdfimage_print

Hilding Karlsson

Vi lite till åren komna Västerhaningebor har ju naturligtvis våra minnen från vår uppväxt av ett antal profiler i samhället.
Vi minns den prydlige stinsen  Nils Huge med signalspaden under armen, vi minns den ambulerande fiskförsäljaren Tippen Cederblad med sin trehjuling och den kringlallande, oftast lite påverkade, konstnären Gidde med sin plywoodportfölj.

Men det fanns många, många fler. Som kanske inte av olika anledningar är lika mycket uppmärksammade av eftervärlden.

En av dom var Hilding Karlsson från Krigslida!

Hildings bakgrund.

Gustaf Stig Hilding Karlsson var född 1913 på Norra Anderslund i Trollsta, Sorunda. Han var son till lantarbetaren, senare byggnadssnickaren, Stig Karlsson, f 1885 på Garda på Gotland och den sex år yngre Hulda, ägardotter på Norra Anderslund,
När Hilding föds har han en tre år äldre bror, Helge.

Familjen flyttar 1914 till Söder Källsta och året efter till Fituna där sonen Harry föds 1917.
Fadern tar ett kliv på samhällsstegen 1921 då han blir torpare på Nybohage vid Åfvinge i Grödinge.  Familjen utökas med Harald 1922  och Vera 1925.

Boda i Grödinge var en gård på knappt 30 ha som ägdes av godsägaren Hjalmar Eckerström på Uringe.

Han tar ännu ett steg 1932 då han noteras som arrendator på gården Boda 1, 1/4 mtl under Bröta. Hustrun avlider 1935, han gifter om sig 1938 med sin hushållerska Alma Sjögren.

Hilding flyttar från familjen 1938 till gården Tösta i Hölö som statare och ladugårds-förman och gifter sig samma år med Paula Hohl, född i Tyskland 1918 men schweizisk medborgare. De får här dottern Laila 1939.

Hildings hustru Paula och hennes mor med samma namn.

Hildings hustru Paula  är dotter till den scweiziske medborgaren Robert Hohl och dennes tyskfödda hustru, med samma förnamn som dottern, Paula, född Hilmers. De kommer till Sverige i början på 1920-talet.

Hilding flyttar med familjen år 1941 i maj  till Norra Lövtorp, även kallat Vretendal, i Sorunda som arrenderas av hustruns familj. Han skrivs här som lantarbetare.

Knappa året senare flyttar han till Norrhagen i Västerhaninge som arrendator.  Norrhagen var ett mindre jordbruk  på 16 ha varav 6 ha åker, kallades också Välsta 2. Det fanns som mest fyra kor och tidvis två hästar samt naturligtvis grisar och höns.  Norrhagen ligger mittemot Missionshuset på Mulstavägen.
Här föds sonen Roger 1943 och dottern Irene året efter.
I arrendet ingick att åldriga ägaränkan Anna Maria Olsson bor kvar på övervåningen och skulle förses med mat tre gånger om dan och annan omvårdnad.
Familjen blir kvar på Norrhagen till 1948.

Norrhagen Västerhaninge

Hilding med sonen Roger och hästen Freja på Norrhagen 1944.

År 1949 köper han en tomt av Henning Möller och bygger eget hem, där föds sonen Anders 1950.
Hilding var den första ”nybyggaren” i området som vi nu kallar Krigslida efter den gamla gården vid Allèvägen. Han döper hemmet till Villa Solhöjden.

Villa Solhöjden på Tvärvägen, numera Långvägen..

Hilding Karlsson var en mångsysslare.

Han kallade sig själv grovarbetare på senare år, hade ju varit lantarbetare, statare, trädgårdsmästare och lantbruksarrendator. En krånglande höft blev till en steloperation 1967 vilket begränsade hans fysiska aktiviteter.
Detta gjorde naturligtvis att hans hantverksintresse och föreningsengagemang fick mera utrymme i hans liv.

Idrotten.

Hans idrottsintresse var stort redan i ungdomen, han spelade fotboll både i Grödinge och Hölö och ägnade sig åt friidrott, hans personliga rekord på 1500 meter var imponerande 4.29 på 40-talet.

När han kom till Västerhaninge i början av 40-talet blev det naturligtvis Västerhaninge IF då  mest som ledare. Han blev styrelseledamot 1945 och vice ordförande 1947.

Han blev VIF:s starke man i vintersportsammanhang, längdskidor och bandy men också i orientering. Han var själv duktig skidåkare med två Vasalopp. 1954 blev  han den tredje VIF-aren som genomförde det traditionsrika loppet. Placeringen blev 399 av 484 startande.
Den första var Yngve Björklund och den andre Lasse Bengtsson.
Han genomförde sedan ett lopp under sitt femtionde levnadsår i ett betydligt lugnare tempo och kom på 3058 plats.

Hilding på väg mot Mora 1963.

Hans stora insats i sammanhanget var det årliga arrangemanget ”Skidans Dag” med start och mål vid Stora Tallen i korsningen Tungelstavägen/Nytorpsvägen uppe i Åby. På 60-talet flyttades starten upp till Nytorps ängar.
Första tävlingen hölls 1945 med 16 startande och blev en 25-årig tradition.
Hilding hade god hjälp av en annan VIF-pionjär, Göte Arvidsson, som kommit till samhället i början på 40-talet som sergeant vid den militärförläggning som fanns invid Stora Tallen.

Här start av en av de yngre klasserna. T.h. syns Kalle Ottoson och Hilding Karlsson. T.v. ser vi Evert ”Plåtis” Karlsson. Vilka de förhoppningsfulla gossarna är vet vi inte. Bilden ur Haningebladet okänt år.

Vid sista tävlingen 1970 var det över 200 startande, allt från snörvlande, ständigt ramlande barn i förskoleåldern till äldre oldboys som åkte i lodenjacka och myrstack.

Alla som deltagit fick i tur och ordning efter hur man placerat sig i klassen välja från det stora prisbordet. Priserna var skänkta från butiker, företag och privatpersoner.
Bara att varje år få ihop detta prisbord var en stor bedrift.
Det bestod av vaser, skålar, prydnadsföremål, brödrostar, moraknivar, sportartiklar och leksaker.
Alla fick ett pris om det så bara var en apelsin!

Här gratulerar Hilding veteranen, målarmästaren Bernhard Lundberg, som för det mesta vann veteranklassen under de tidiga åren. Bilden ur Haningebladet okänt år.

Skidåkare utan snö på 1950-talet. Roland Wattenström, Hilding Karlsson, Arne Roswall, Herbert Karlsson, Bengt Nilsson Björn Cederqvist, Rune Nilsson, Jörgen Olsson, Svante Hallberg, 10 Kurre Jansson Bosse Bengtsson, Ingvar Söderström, Lasse Bengtsson (Foto: Arne Roswall)

Folkdansen.

Hilding var också med och bildade Västerhaninge Folkdanslag, senare Haningarna, år 1948 med bl.a. Kalle Ottosson och Göte Arvidsson. Hilding var ju naturligtvis engagerad i ledarstaben men var också mycket aktiv dansare innan kroppen sa ifrån.  Gruppen uppträdde i början mest lokalt men vartefter fick man framträda i allt större evenemang, bl.a. på Skansen och i ett antal folkkära TV-program.

Hilding brukade dansa Oxdansen med Kalle Ottosson eller Göte Arvidsson till stor förskräckelse, men också glädje, för åskådarna.

Man gjorde också ett flertal uppvisningar utomlands, vid resan till Finland under Olympiaden 1952 var Hilding med medan han fick avstå de senare  turneerna till Tyskland och USA på grund av en trilskande höft.

Folkdanslaget Haningarna på 50-talet, Hilding stående längst till vänster, Hans Meier, Kalle Ottoson, Uno Nyström, Kaj Johansson, Hans Nettetbladt, Jörgen Olsson (Oljons) och Göte Arvidsson.   Sittande från vänster: Siv Hallberg, skymd bakom Siv, Ulla Åkerberg, Siv Gustavsson,
Solveig Nyström, Kerstin Johansson Ulla Pettersson, Inga Åkerberg, Britta och Gun
Lundqvist.

 

Korgmakeriet.

Han var mycket aktiv i ortens Hemslöjdsförening, som bildats redan 1926, framför allt som korgmakare, kanske är det i denna roll vi minns honom bäst.

En Sorundakorg på gång…

Redan 1945 fick han ett hederspris för sina korgar på den stora lantbruksmässan på Solvalla.
Hilding hade lärt sig korgflätning av morfadern, torparen och fiolspelmannen Carl August Andersson, född 1866, som från 1920-talet bodde på Granbacken på Fituna och senare på Björkhagen under Grödby i Sorunda fram till sin död 1947.

Morfadern Carl August var född i Västerhaninge på torpet Josefinedal, hans far, torparen Anders Anderson var även han välkänd korgmakare och Hilding säger i en tidningsintervju på senare år när yngste sonen ger sig in i ”branschen” att det finns ”minst fyra generationer korgmakare i släkten”.

Carl August hade specialiserat sig på på potatiskorgar som såldes till bönderna i trakten och på marknaden i Södertälje men gjorde också större klädkorgar av furuspån.
Redan på 1910-talet satt han på Skansen i Stockholm och visade upp sitt hantverk och 50 år senare var det dags för dottersonen Hilding att göra detsamma efter en personlig inbjudan från dåvarande Skansenchefen Nils Erik Bæhrendtz.

Sorundakorg från Hildings produktion.

Hilding gjorde sin första korg vid 14 års ålder som han gav till sin lillasyster.  Den första korg han sålde gav honom 25 öre.
Han arbetade med en typ av korg som allmänt kallades Sorundakorgen och som tillverkades av smala granrötter som drogs ur marken sommartid, klyvdes och vattlades. Det enda verktyg som användes var en skarpslipad kniv.

Sorundakorgen gjordes i olika storlekar beroende på användningsområde men i samma utformning. Den användes ursprungligen mest av bönderna för potatis. Korgen skulle ha en ”rumpa” med botten uppsvängd mitt under greppet för att”grensla” fåran.

Ett speciellt kännemärke för den korg Hilding flätade var ”kronan” som binder ihop kronan med själva korgen.

Vartefter blev Sorundakorgen alltmer vanlig i hemmen, kvinnorna använde den vid bärplockning, vid besök hos handlaren, för att hämta äggen i hönshuset och som förningskorg.

Men också i högtidligare sammanhang för friarens brudgåvor!

Hilding tillverkade också en speciell fiskkorg på tre ben som man kunde sitta på och klädkorgar efter morfars modell, de gjordes på en trästomme med med spånlängder av tunn furu.
På senare tid  gjorde Hilding gärna små miniatyrkorgar som finns på prydnadshyllor runt omkring i trakten.

Hilding fick också det hedersamma uppdraget att tillverka korgarna till Wasavarvet, anläggningen som ersattes av Vasamuseet. Troligen finns väl korgarna där nu.

Efter sin höftoperation 1967 blev det korgflätning på heltid i källaren på Tvärvägen i Krigslida. Han åkte också runt i landet med kurser och demonstrationer hos lokala hemslöjdsföreningar och ledde utbildning hos Handarbetets Vänner på Sätergläntan uppe i Insjön i Dalarna.

Hilding Karlsson avled sommaren 1993 och hustrun Paula tjugo år senare.

Hilding på Skansen.

Hilding på äldre dar.

En teckning av konstnären Bert Olls.

 

4 kommentarer

  1. Harriet Andersson Bergvall

    2017-11-27 at 21:06

    Åååå, underbar läsning. Minns Hilding mycket väl. På folkdanskortet är min moster o morbror Solvig och Uno Nyström med. Dom berättelser som du lägger upp här tar mig ett stort kliv tillbaka till barn/ungdomstiden i kära Västerhaninge🤗

  2. Hans Åke Jerkerfot. FD. Eriksson

    2017-11-28 at 15:50

    Kul och läsa om min morbror Hilding och favorit moster Paula.

    Hasse

  3. Björn Wall

    2017-12-03 at 20:43

    Pappa, Kaj Johansson, gick bort i Januari. Alltid kul och se kort på honom som man inte sett förut. Han är med på kortet med Haningarna en bit ner. Har någon fler kort så vore det jättekul.

  4. Britt-Marie Almström

    2018-02-21 at 12:04

    Verkligen givande läsning!
    Tack!
    Förstår att det var Hilding jag mötte på hantverksdagar på Västerhaninge bibliotek bl a.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

*

© 2018 haninge.org

Tema av Anders NorenUpp ↑