Tutviks Gård genom seklen

Sven Erik Edberg, mångårig Vendelsöbo och hembygdsforskare, har samlat fakta om Vendelsö genom åren och låter oss nu ta del av sina gedigna beskrivningar av intressanta objekt och personer i trakten. Vi inleder här med berättelsen om Tutviks Gård. Bilderna är hans egna eller tillhör Kjell Olsson.

Hur ett 1800-talstorp i Tutviken blir hemman och så småningom en 2000-talsbostad.

Foto från 1896. Vid hitre hörnet står  Maria Rosing, vid dörren  Wilhelm och Karl.
Damen i fina stockholmsklänningen är förmodligen Vilhelms syster Lilly Rosing
.  



Utdrag ur husförhörslängderna betr. boende i Tutviken i  Ovanskogs rote
under Vendelsö säteri.

1746-1769
Per Jonsson, f. ca. 1725,  med hustru och 4 barn samt hustruns föräldrar:
Bielkes Johan Larsson med hustru Anna och 6 barn.
1770-1779
Brukare Olof Jansson, f. 1731, med hustru Kerstin, f. 1744, och 2 barn, f. 1761 och 1763. Brukare Pehr Jansson, f. 1732, med hustru Karin, f. 1726, och 6 barn.
Brukare Matts Torsson, f. 1750 i Tyresö, med hustru Maria, f. 1752, och 2 barn, f. 1775, 1778.
1780-1785
Brukare Lars Larsson,  f. 1740 i Tjursta, med hustru Anna, f. 1743, och 2 barn samt svärfar Eric Jansson, f. 1715, och Carin Ersdotter, f. 1755, syster till Anna.
Brukare Matts Pärsson, f. 1750, med hustru Maria, f. 1752 och 2 barn, f.1775 och 1778.
Brukare Eric Persson,   f. 1768, med hustru Christina, f. 1780, och dotter.
1786-1790
Lars Larsson enl. not. 1780-1785.
Brukare Pär Andersson, f.1751 i Brännkyrka (var väl Huddinge då?), med hustru Maria. f. 1750.Brukare Annders Henriksson, f.1762 i Tyresö, med hustru Brita Olofsdotter, f. 1770, och 3 barn,  f. 1792, 1796, 1798.
1791-1802
Pär Andersson enl.not 1786-1790.
Brukare Anders Ersson, f. 1766 med hustru Brita Olofsdotter, f. 1770 och 2 barn.
1803-1810
Brukare Nils Andersson, f. 1765, med hustru Stina Gustafsdotter, f. 1777. Båda födda i Tyresö. De får 5 barn, 1794-1808.
Brukare Sten Mats Brun, f. 1750??  i Qvarnäng, Wendelsö med hustru Anna Matsdotter, f. 1753 i Gustafs. Kom ifrån Qvarnäng, 1 barn, Stina f. 1792.
Brukare Hans Brun, f. 1785 i Gustafs, Qvarnäng, Wendelsö.
1826-1830
Brukare: muraren Anders Årsell, f. 1778, död 1830, med hustrun Anna Ivarsdotter, f. 1776 och dottern Anna Maria, f. 1801. De hade 3 pigor och 1 dräng:  Erik Djursell, 1785 i Husby.  Han gifte sig med dottern,
Elisabeth Årsell, f. 1799 i Årsunden. De fick 2 söner, f. 1823 och 1826.
1831-1835
Erik Djursell övertar bruket av gården som arrendator. De har 1 dräng och 1 piga.
Ny arrendator från 1834 blir Johan Peter Boström, f. 1796 i Ö-haninge med hustru  Christina, f. 1795, född Grönholm,  och med 2 barn, födda 1828, 1831 samt fosterdotter f. 1818. Alla dessa f. I Brännkyrka. De får även tvilling-döttrar år 1836.
1836-1855J.
P Boström fortsätter arrendet av Tutviken, 1/8 mantal,  under Wendelsö.
Från 1841 skrivs han som bonde.  Ett mantal var såpass stort att det kunde försörja ett hushåll med drängar, pigor, skatter. Fam. Boström driver Tutviks gård ca 30 år.
1856-1860
Fortfarande skrivs Tutviken,  ofm (oförmedlat) ¼,  fm (förmedlat) 1/8 mantal under Wendelsö.   Som brukare står nu J.P Boströms änka, Christina Grönholm, f. 1795.  En av döttrarna, Greta, f. 1831,  gifter sig år 1858 med Nils Gustaf Collin, f. 1835 i Brännkyrka.  De har nu 2 drängar och 1 piga.
1861-1870
Kristina Grönholm dör 1864, och brukare blir N.G. Collin nu nämnd som hemansägare. Hustru:  Greta (Margareta?), f. 1831, dotter till J.P.Boström.. De får 4 döttrar, Anna Sofia f.1861 , Margareta Charlotta f. 1862 och tvillingar 1864.  Även Boströms dotter Maria, f. 1836 bor hos dem. . Det sägs även att Anna fick uppskov ett år med att börja i skolan för att de, året efter, skulle kunna gå genom skogen till Svartbäcken tillsammans!!  Enligt kyrkböckerna går de senare i Kumla skola. De har 4 pigor och 1 tjänstegosse. Familjen hade relativt gott ställt eftersom flickorna hade var sitt par skor och egen matsäck med sig. I slutet av 1800-talet var det inte ovanligt att jämnstora syskon bara hade ett  par och fick gå var- annan dag  i detta enda par. 
1871-1880
N.G. Collin, änkling och brukare bor kvar med 3 döttrar och en son, Karl Gustaf f. 1874. De har 1 dräng, 2 pigor, 2 tjänstegossar och 1 tjänsteflicka.  Collin driver Tutvik ca. 16 år
1881-1890
Tutviks gård säljs till Peter Holmberg, f. 1842 i Tyresö.  Han skrivs som ”ägare och brukare”. Han är inflyttad från Tyresö 1877 med hustru Anna Sofia, f. 1847. De får 3 egna barn, f. 1872, 1876, 1879. De har ett fosterbarn, Krister f. 1867. Det skrivs att de har 2 drängar, 4 pigor. Det skrivs även att de slutet 1880-talet har 2 drängar, 3 pigor, 2 tjänstegossa, 1 hembiträde. Holmberg driver Tutvik ca 10 år.
1891-1892
Holmbergs säljer till Johan Kjellqvist. Han skrivs som ”Ägare och Brukare”.
Han är kyrko- och mantalsskrivare i Brännkyrka, Dalen.
1893/94 och fram till 1899…
… avstyckas Tutviks gård från Vendelsö säteri och Magnus Vilhelm Rosing, f.1833, köper gården: 31 hektar varav 8 åker. Rosing kom från Nacka men han hade finskt ursprung. Hustru Maria Karolina, f. 1842 i Stockholm, och de får en son, Karl Vilhelm, f. 1877, då de bor i Erstavik. I slutet av 1890-talet börjar de bygga ett nytt bostadshus.

1791-1802
Pär Andersson enl.not 1786-1790.
Brukare Anders Ersson, f. 1766 med hustru Brita Olofsdotter, f. 1770 och 2 barn.
1803-1810
Brukare Nils Andersson, f. 1765, med hustru Stina Gustafsdotter, f. 1777. Båda födda i Tyresö. De får 5 barn, 1794-1808.
Brukare Sten Mats Brun, f. 1750??  i Qvarnäng, Wendelsö med hustru Anna Matsdotter, f. 1753 i Gustafs. Kom ifrån Qvarnäng, 1 barn, Stina f. 1792.
Brukare Hans Brun, f. 1785 i Gustafs, Qvarnäng, Wendelsö.
1826-1830
Brukare: muraren Anders Årsell, f. 1778, död 1830, med hustrun Anna Ivarsdotter, f. 1776 och dottern Anna Maria, f. 1801. De hade 3 pigor och 1 dräng:  Erik Djursell, 1785 i Husby.  Han gifte sig med dottern,
Elisabeth Årsell, f. 1799 i Årsunden. De fick 2 söner, f. 1823 och 1826.
1831-1835
Erik Djursell övertar bruket av gården som arrendator. De har 1 dräng och 1 piga.
Ny arrendator från 1834 blir Johan Peter Boström, f. 1796 i Ö-haninge med hustru  Christina, f. 1795, född Grönholm,  och med 2 barn, födda 1828, 1831 samt fosterdotter f. 1818. Alla dessa f. I Brännkyrka. De får även tvilling-döttrar år 1836.
1836-1855J.
P Boström fortsätter arrendet av Tutviken, 1/8 mantal,  under Wendelsö.
Från 1841 skrivs han som bonde.  Ett mantal var såpass stort att det kunde försörja ett hushåll med drängar, pigor, skatter. Fam. Boström driver Tutviks gård ca 30 år.
1856-1860
Fortfarande skrivs Tutviken,  ofm (oförmedlat) ¼,  fm (förmedlat) 1/8 mantal under Wendelsö.   Som brukare står nu J.P Boströms änka, Christina Grönholm, f. 1795.  En av döttrarna, Greta, f. 1831,  gifter sig år 1858 med Nils Gustaf Collin, f. 1835 i Brännkyrka.  De har nu 2 drängar och 1 piga.
1861-1870
Kristina Grönholm dör 1864, och brukare blir N.G. Collin nu nämnd som hemansägare. Hustru:  Greta (Margareta?), f. 1831, dotter till J.P.Boström.. De får 4 döttrar, Anna Sofia f.1861 , Margareta Charlotta f. 1862 och tvillingar 1864.  Även Boströms dotter Maria, f. 1836 bor hos dem. . Det sägs även att Anna fick uppskov ett år med att börja i skolan för att de, året efter, skulle kunna gå genom skogen till Svartbäcken tillsammans!!  Enligt kyrkböckerna går de senare i Kumla skola. De har 4 pigor och 1 tjänstegosse. Familjen hade relativt gott ställt eftersom flickorna hade var sitt par skor och egen matsäck med sig. I slutet av 1800-talet var det inte ovanligt att jämnstora syskon bara hade ett  par och fick gå var- annan dag  i detta enda par. 
1871-1880
N.G. Collin, änkling och brukare bor kvar med 3 döttrar och en son, Karl Gustaf f. 1874. De har 1 dräng, 2 pigor, 2 tjänstegossar och 1 tjänsteflicka.  Collin driver Tutvik ca. 16 år
1881-1890
Tutviks gård säljs till Peter Holmberg, f. 1842 i Tyresö.  Han skrivs som ”ägare och brukare”. Han är inflyttad från Tyresö 1877 med hustru Anna Sofia, f. 1847. De får 3 egna barn, f. 1872, 1876, 1879. De har ett fosterbarn, Krister f. 1867. Det skrivs att de har 2 drängar, 4 pigor. Det skrivs även att de slutet 1880-talet har 2 drängar, 3 pigor, 2 tjänstegossa, 1 hembiträde. Holmberg driver Tutvik ca 10 år.
1891-1892
Holmbergs säljer till Johan Kjellqvist. Han skrivs som ”Ägare och Brukare”.
Han är kyrko- och mantalsskrivare i Brännkyrka, Dalen.
1893/94 och fram till 1899…
… avstyckas Tutviks gård från Vendelsö säteri och Magnus Vilhelm Rosing, f.1833, köper gården: 31 hektar varav 8 åker. Rosing kom från Nacka men han hade finskt ursprung. Hustru Maria Karolina, f. 1842 i Stockholm, och de får en son, Karl Vilhelm, f. 1877, då de bor i Erstavik. I slutet av 1890-talet börjar de bygga ett nytt bostadshus.

Kartan visar det första torpets (Gammelgården) läge samt nya huset med förråd, torklada,
stall och ladugård.

1900
Ett nytt boningshus är nu färdigbyggt nere vid Långsjön, ca 100 m väster om stall och lador. Karl har gift sig med Klara, f. Persson, och de flyttar in här tillsammans med Wilhelm och Maria. I det nya huset kommer även en dräng och en piga att bo.

1901–1920, sommargästerna och trafiken.
Stockholm – Nynäs järnväg invigdes, och det blev bekvämare än med hästskjutsarna att komma in till Stockholm eller för sommargästerna att komma ut till Tutviken.  De kunde nu ta tåget till Drefvikens station och därifrån båtarna till Vendelsö Gårds brygga för att sedan gå därifrån. Lastbilstrafiken kom igång på 1910-talet.  Man satt på bänkar på flaket, som var övertäckt med presenning.  Vid varje ”hållplats” hade någon ansvar för att passagerarna kom upp och ned.
Vid Gudö stod ”Tuppen” till tjänst.  Så småningom bildades bussbolaget, och buss nr 1 gick från Ringvägen till Vendelsö gård.  Vissa turer fortsatte till Vendelsömalm.
1914 – 1915
Wilhelm och  Maria Rosing dör och äganderätten går över till Karl och Klara. Karl intresserar sig mest för politik och föreningsliv.  Han är med i kommunalfullmäktige åren 1922–1937, han är med i styrelsen för Byggnadsföreningen Folkets park m.m., och det blir aktuellt att arrendera ut gården. Där finns då kor, grisar, höns och två hästar.  Tvätteriet var fortfarande en god inkomstkälla.
Ca 1920/1922
Lämnade Karl och Klara Rosing Tutviks gård för att flytta till ett hus som byggts alldeles ovanför på södra sidan av vägen.  De bodde där till början av 1940-talet. De var mycket gästvänliga. Kaffehurran stod nästan jämt på vedspisen och kakburken var full med hembakat.  Många kom dit, inte bara för att låna telefon, Vendelsö 62, utan för att få en pratstund,  Under somrarna ordnade de dans  på logen och dansades så att det gamla golvet gungade. Det hölls en auktion på gården varvid försåldes djur och redskap.  Därefter arrenderas gården av Johan Augustsson, f. ca 1870 död 1924,  med hustrun Emma. De kom från Steninge slott i Uppland. De fick 5 pojkar: Jean f. 1902, Nils, Sven, Lars och Alf.  Sonen Jean gifte sig med Ingrid, f. Sjölund, dotter till en polisman på Riddargatan i Stockholm, och de tog över arrendet. Sonen Johan och Emma bodde kvar med dem på Tutviks Gård. Ingrids föräldrar, Rickard och Ida Sjölund hade först ett sommarställe vid Karlavägen i Gudö hage, och de bosatte sig sedan permanent där.

Tutviks gård i slutet av 1920-talet.

Till vänster om vägen syns det lilla mjölkförrådet, ett stort kar med kallt vatten för
plåtflaskorna. Längst bort bostadshuset, just hitom det står hönshuset. Därefter torkladan
och bakom den, osynligt, låg tvättstugan nere vid sjön.  Närmast ser man större delen
av ladugård, stall och torkladan.
Observera stången hitom ladan! Hästen spändes vid den och fick gå runt för att dra upp hö
och annat upp i ladan.
Torkladan visar att, som så många andra i Gudö, tvättade Maria och Klara åt stockholms-
familjer. Tvätten kördes fram och tillbaka med mjölkkusken.
Huset står kvar fortfarande år 2009, tillbyggt åt väster.

Fotografi från slutet av 1910-talet eller början av 1920-talet. Tutviks ekonomibyggnader från väster.
De tre eleganta männen är Augusts och Emmas söner. Från vänster Alf, Lars och Jean.
De står på Tutviksvägen som här går i östlig riktning mot det ursprungliga torpet från 1800-talet
Den söta kalven slapp öronlappar!

 

Ingrid Augustsson, född Sjölund år 1901, på balansräfsan med  hunden Trogen.

Tutviks Gård sedd från Långsjön en senvinterdag i slutet av 1920-talet..
 Det lilla huset till höger är  bagarstuga och förråd.

1932
Jean och Ingrid flyttar till Tutviksv 3 och bygger sig sedan ett nytt hus på Tutviksvägen 9,  i vilket deras son Jan med hustrun Barbro fortfarande bor i början av 200-talet. Efter Jeans död år 1958 fortsatte Ingrid att driva tvätteriet nere vid Gudöån till in på 1980-talet vid 80 års ålder. Tvättstugan står fortfarande kvar år 2009.
Johan och Emmas son Sven bosatte sig i gården Hermansdal på V:a Strandvägen. Deras dotter Maud gifte sig Jansson och hon tog över Hermansdal och bodde där till 2006.
Ny arrendator av Tutviks gård blir Knut Sundström med hustru Elsa.  De har barnen Rune, Bertil och Elna. Tiderna har förändrats, Knut transporterar nu tvätten m.m. i sin T-Ford. Gården består nu av bostadshus, bagarstuga, vedbod, ladugård, stall, loge och vagnslider. På södra sidan av Tutviksvägen har man byggt en källare med förråd och inredd lägenhet ovanpå. Knut och Elsa sköter gården till en bit in på 1940-talet.
1920 – 1940
Områdesmarken blir föremål för avstyckningar, och i början av 1940-talet finns det dokumenterat att 19 familjer har tillkommit inom Tutviksområdet.
1941 och 1942
Karl och Klara dör utan att ha fått några egna barn.  Försvunna testamenten och givna löften (påstådda) om arvsrätten till Tutviks gård blir föremål för domstolsprövning.  Den resulterar i att dödsboet kan sälja marken och byggnaderna till kamreraren Eric Nyberg.
1947 – 1949
Eric Nyberg erhåller första lagfart för bl.a. mangårdsbyggnaden på Tutviks gård, Tutviksvägen 57. Bostadshuset säljs av Nyberg till förre arrendatorn Knut Sundström.
1963 – 1966
Elsa Sundström dör och dödsboet säljs till Elsa och Stefan Skallsjö.År 1966 köper Ingrid och Nils
Engdahl det gamla huset.  De renoverar
pietetsfullt och bygger till en flygel 
med stora fönster ut mot Långsjön

Om någon, som läser detta,  känner till personer och omständigheter kring alla namn och fakta, v.g. ring Sven-Erik Edberg,  08/776 30 25