Torpet Apelvreten i Vendelsö

Apelvreten år 2000, verandan tillbyggd 1920. Foto Henry Hall.

Ur Sven Erik Edbergs digra samling ”Vendelsöbilder” kommer här berättelsen om Apelvreten nedtecknad för drygt tio år sedan.

Sven Erik Edberg

Med viss sorg får vi i början av år 2009 skriva att Apelvreten låg på Apelvretsvägen, tidigare Oxhagsvägen. Ett av de torp, som var relativt väl bevarade, revs år 2008 för att ge plats för två nya villor. Bilden ovan visar det vackra torpet, och bilden i slutet av artikeln visar de nya husen.

Torpet låg vackert på kullen mellan Apelvretsvägen och nuv. Gudöbroleden. Det är dokumenterat som torp sedan mitten på 1700-talet och då passerade landsvägen mellan Kumla herrgård och Vendelsö Gård utanför huset. Två av uthusen fanns kvar och där stod även två mäktiga, gamla ekar.



Apelvreten finns omnämnt i jordeböcker från 1731 och 1750 som skattebelagt torp under Wendelsiö Säteri och finns i husförhörslängderna från 1750-talet.

Den första familjen som husförhördes var brukaren Johan Pehrsson, 47 år, med sin fösta hustru Lisa Christina (Kiersten?), som avled tidigt, och sedan den andra hustrun Anna Olsdotter (Olofsdotter?). De hade en son, Anders som flyttade till Stockholm, och en dotter, Maja som flyttade till Hesslingby. Johans svärmor, samt drängen H. Engström med hustru Maja samt Ljungfrun Greta Brander, 47 år, med två barn, Greta och Lars fick plats i den lilla stugan.
Lars flyttade så småningom till Wändelsö Gård.

Nästa familj kom från Ornö på 1750-talet, Jan Persson, f. 1713 med hustru Brita Nilsdotter, f. 1724 och ett barn, Anna, f. 1756. Jungfrun Greta Brander, f. 1721, bodde kvar. Jan Persson nämns som brukare, och görs även nästa familj, Jonas Jonsson, f. 1740, med hustru Stina, f. 1747 och deras två döttrar, födda 1788 och 1790.

Det noterades att de hade en dräng med hustru och dotter samt två pigor. Den ena av dem hade två döttrar Fram till 1770-talet benämndes de boende som brukare. De fick alltså bo i ett torp, som ägdes av säteriet, mot att de gjorde dagsverken på Wendelsö. Sitt uppehälle fick de till stor del från det som kunde produceras på torpet. Den som först benämndes torpare var Pär Jonsson, f. 1732, (gift med Carin Larsdotter f. 1726) och det torde ha inneburit att han kunde köpa loss torpet från Wendelsö säteri på 1780-talet. I slutet 1780-talet ägdes Apelvreten av handlanden Jonas Almlind, f. 1744, med hustrun Sara Jacobsdotter, f. 1751. Även de hade en ogift dräng samt en dräng med hustru boende i torpstugan. De flyttade senare till Lötkärr i närheten.

När man läser namnen i husförhörslängderna kan man ana att Pär Jonssons efterlevande bodde i Apelvreten fram till i slutet av 1800-talet. Detta eftersom Pär Jonsson själv finns noterad fram till dess, medan han även en tid bodde i Näset i Tyresö.

I början av 1800-talet nämns de boende som statare: Stataren Pär Jansson, f. 1770 med hustru Brita Olofsdotter, f. 1773, och två bar, Johan f. 1798 och Anna Catharina f. 1801.
Bland de platser som nämns för födelser, in- och utflyttning nämns kända byar och gårdar på Södertörn: Huddinge, Sorunda, Ösmo, Norrby, Lötkärr, Oxhagen, Mörby, Forsen, Vendelsö Borg.

I mitten av 1800-talet noteras Torparen Anders Månsson, f. 1793, med hustru Ulrika Pehrsdotter, f. 1793. Han blev änkling och skötte gården med hjälp av: 4 drängar, 1 dräng med hustru och son, 1 piga med oäkta son, 1 annan piga med oäkta son, 2 pigor, 1 tjänsteflicka. Förhoppningsvis bodde inte alla samtidigt i den lilla torpstugan med några uthus. På slutet arrenderade Anders Månsson ut gården till arrendatorn Sätterberg i Gudö.

Från mitten av 1840-talet till slutet av 1870-talet, vilket var en ovanligt lång period för en ägarefamilj, ägdes Apelvreten av torparen Ulrik Wetterström, f. 1796, gift med Maja Lena Jonsdotter, f. 1801.
De hade 4 barn, och dottern Sofia Olof Olsson, f. 1831. Sonen Karl Fredrik blev bara 32 år gammal, han drunknade i Drevviken.

En av drängarna då på Apelvreten var Karl Peter Hultström, f. 1844. Han var bror till Johan (Jan) Erik Hultström, som också blev rättare på Vendelsö Gård och sedan köpte torpet Ramsdalen på 1880-talet.
Ulrik Wetterströms son, August Alfred, tog över Apelvreten i slutet av 1860-talet. August Alfred med hustru Johanna Charlotta flyttade till Källtorp år 1877.

Villorna som byggdes i början på 2010-talet.