Hembygd i Haninge

Kategori: Handen (Sida 2 av 6)

image_pdfimage_print

Medborgarförslag om ortsnamnet Handen

Dag Swenson, Gillet-medlem i Handen, har lämnat in nedanstående medborgarförslag till kommunen.

Ett medborgarförslag kan inte stödjas formellt till kommunen, men kontakta Dag och stöd hans tankar om du delar dem!

Medborgarförslag

Vilja våga värna och bevara ortnamnen i Haninge

Inledning

Att värna och bevara ortnamn m m är en kulturhistorisk skyldighet i alla kommuner. God ortnamnssed är inskrivet i kulturmiljölagen, SFS 1988:950 med ändringar t o m 2015:852

Där stadgas i 1:a kapitlet:

God ortnamnssed

4 § Vid statlig och kommunal verksamhet ska god ortnamnssed iakttas.

Det innebär att
– hävdvunna ortnamn inte ändras utan starka skäl,
– ortnamn i övrigt stavas enligt vedertagna regler förspråkriktighet, om inte

hävdvunna stavningsformer talar för annat,
– påverkan på hävdvunna namn beaktas vid nybildning av ortnamn, och
– namn på svenska, samiska, finska och meänkieli så långt
möjligt används samtidigt på kartor samt vid skyltning och
övrig utmärkning i flerspråkiga områden.

Namn som godkänts av Lantmäteriet ska i statlig och kommunal
verksamhet användas i sin godkända form. Lag (2013:548).
Fortsätt läsa

Historien om Söderby Kvarn i Handen

Det område som vi idag känner som Söderby Kvarn i Handen, mittemot Vegabaren, numera Vega Stadshotell, har en historia från tidiga 1800-talet men på säteriet Söderbys marker fanns från 1600-talet en tidigare vattenkvarn belägen ett stycke västerut, kallad Täckeråkers kvarn.

Söderbys ursprungliga kvarn finns med på en karta från 1638 och symboliseras med ett hus med ett vattenhjul på fasaden.

1638

Geometrisk delineation från 1638

Täckeråkers kvarn finns med i jordeböckerna 1731 och 1740 samt i den första  husförhörslängden från 1746:

Hfl 1746

Detta är mjölnarfamiljen i mitten på 1700-talet. Tobias Forsman med hustru och sex barn, Noterbart är att Täckeråker (och Söderby) på den här tiden förs under Ovanskogs rote

Fortsätt läsa

Söderby Kvarn och Ragnar Grip

FragmentDenna korta artikel om Söderby kvarn skrevs för 33 år sedan av den då mycket aktiva hembygdsforskaren Lennart Lindberg i Gillets skrift ”Fragment från Hembygden”

Förstasidan av publikation pryddes av denna blyertsteckning av en för oss okänd tecknare.

Vi hoppas kunna återkomma med historia och fakta om Söderby kvarn i en artikel om Söderby Huvudgård.

Ragnar Grip

Ragnar Grip, 1910- 2001. Han fick en väg uppkallad efter sig under sin livstid, inte riktigt sant, ”Mjölnare Grips väg” är döpt efter fadern David

Ragnar Grip föddes i Västra Ryd, där pappan var kvarnägare. Familjen flyttade senare till Järna och därifrån slutligen till Handen. Där övertog fadern år 1923 kvarnen vid norra Söderby.  Är 1924, 14 år gammal, började Ragnar att hjälpa fadern i kvarnen och 1931, efter faderns död över­tog Ragnar Grip kvarnen och svarade för verksamheten ända till nedläggningen 1962, alltså i 31 år.

Fortsätt läsa

Handen, äldre än vi trott?

Anders Numan

Gillets Anders Numan som genom åren grävt djupt i arkiven om Haninges historia har samlat fakta om trakten Handens uppkomst och om hur namnet kommit till. Här presenterar han sina fakta i en nyskriven artikel.

Namnet Handen

Ett litet bidrag till diskussionen om namnet Handen, dess förekomst i olika handlingar och äldsta belägg.  I tidigare artiklar i Glimtar nr 2-3-4 2013 och nr 2 2014 har Lennart Hagelin och Sven Klasenius avhandlat namnet Handen.

De gånger jag har funnit namnet i olika tidiga sammanhang, så har det med vägunderhåll eller kronobrevbäring att göra. De exempel som jag tar fram ligger nästan 100 år tidigare än andra artiklar om namnet Handen och visar att det varit en central plats, redan i slutet på 1700-talet och även om mitt namntolkningsuppslag inte är vetenskapligt underbyggt, så kan det väl bli ytterligare ett inlägg bland de andra.

Fortsätt läsa

Söderby Gårds arkiv

Representanter för Haningegillet var tisdagen den 26 april inbjudna till Söderby Gård i Handen för att mottaga delar av den anrika gårdens arkiv som överlämnades av arvingarna till sista ägarfamiljen Pettersson-Kyllerstedt och Nordenskjöld.

Söderby Handen 26 april (12)

Lars Kyllerstedt

 

Det var talesmannen för släkten, Lars Kyllerstedt från Uppsala, som kontaktade oss för att överlämna ett antal vackert präntade kassaböcker och annan intressant dokumentation från tidigt 1900-tal.

Lars Kyllerstedt är sonson till den smått legendariske ägaren Axel Pettersson (1871-1946) som kom till gården 1892 som inspektor och som senare blev ägare.

För de flesta av oss var detta första besöket uppe på höjden på östra sidan av motorvägen där vi på nära håll kunde studera ett antal mycket vackra äldre vita byggnader som vi tidigare bara sett från bilen på väg mot huvudstaden,
Gårdens huvudbyggnad förstördes av brand 1750 och återuppbyggdes aldrig.

Axel Pettersson

Axel Hugo Teodor Petterson var född 1871 i Ålem i Kalmar län och avled på Söderby 1946. Han hade under sin tid på Söderby många samhällsåtagande, bl.a. som ordförande i kommunalstämman

 

 

Vi hoppas kunna återkomma med en artikel om Söderbys historia och också rapportera om innehållet i gårdsböckerna

Söderby Handen 26 april (1)

Den södra flygelbyggnaden

 

Söderby Handen 26 april (3)

Här låg huvudbyggnaden

 

Söderby Handen 26 april (4)

Gårdsallén med bostäder och magasin i bakgrunden

Söderby Handen 26 april (11)

Ägarrepresentanten Lars Kyllerstedt, Gillets Karin Aspberg, Sven Klasenius och Per Stavfors

 

Mellanberg, lite historia

Mellanberg, besök (1)

Den vackra huvudbyggnaden på Mellanberg, uppförd av Ragnar Jansson år 1927.

Fastigheten Mellanberg som våren 2016 inköptes av Haninge kommun har sin ursprung i ett torp under Söderby. Den finns med i husförhörslängderna från 1770 men förs som torp första gången 1791.

Vi tittar här på tiden på Mellanberg, från början av 1800-talet, ett stort antal torpare och brukare med familjer har haft sin utkomst här under dessa 200 år.

Fortsätt läsa

Invigningen av skolmuseet i Svartbäcken

MINOLTA DIGITAL CAMERA

En vacker sommarbild från Svartbäckens skola. Foto Kjell Olsson

Ur Glimtar 1997:2, Olle Flodby…

…INVIGNING AV SKOLMUSEET I SVARTBÄCKEN

3103Så har vi då äntligen fått vårt skolmuseum invigt. Många inbjudna hade infunnit sig den 15 februari 1997, på dagen 150 år sedan Svartbäckens skola togs i bruk, men det var också många andra besökare på plats. Det var bistert kallt då kommunal rådet Staffan Holmberg klippte det blågula bandet och förklarade museet invigt.

Flaggan var i topp och trots kylan sjöng barn från den nya Svartbäcksskolan några sånger under Barbro Milgers ledning.

Skolsalen blev proppfull av besökande och sparbössan på katedern, betydande att entréavgiften är helt frivillig, blev snabbt fylld med både sedlar och mynt. Man hajar lätt till i entrén till skolsalen vid anblicken av en skyltdocka uppklädd till lärarinna i tidsenliga kläder. Både skyltdockan och kläderna är skänkta av Haningedräktens Vänner och arbetsgruppen för skolmuseet är mycket tacksam för donationen.

Fortsätt läsa

Tågolyckan i Handen 1985

I sjön

Bilden från olycksplatsen fanns i Dagens Nyheter den 7 februari, fotograf Rolf Söderberg.

Strax efter 9.30 på osdagsmorgonen den 6 februari 1985 spårade ett norrgående pendeltåg ur norr om dåvarande stationsområdet i Handen. Tåget leddes av misstag in på ett s.k.säkerhetsspår och den stoppbock som fanns vid spårslutet klarade inte av att hindra tåget som körde ner i sjön Rudan.

Första vagnen gick genom isen och blev med sin främre del stående på botten.

De omkring 40 passagerarna klarade sig märkligt nog ganska bra rent fysiskt men blev naturligtvis chockade, tågföraren skadades lindrigt.

I DN:s artikel om olyckan fanns denna rubrik:

Rubrik

Det är ett uttalande från SJ:s driftledning som är föbryllade. Bansträckningen var försedd med s.k. ATC, ett säkerhetssystem som skall förhindra denna typ av olyckor.
Sträckan var på den tiden enkelspårig och möten mellan pendeltågen skedde på stationerna. Rutinmässigt skulle de två inblandade tågen mötas i Skogås. Denna morgon var det förseningar i trafiken och detta innebar att mötet skulle ske i Handen. När olyckståget startade norrut var det mötande södergående tåget på ingång och säkerhetssystemet borde automatiskt stoppat det norrgående.
Nu fungerade detta inte fullt ut men en i systemet integrerad säkerhetsväxel lades om vilket ledde tåget in på stoppspåret men med för hög hastighet för att kunna stanna i tid.

Man kan ju fundera på hur det hela slutat om denna växel inte fungerat, ett södergående tåg kommer ju i hög fart på det enda spåret.
Eller om olyckan skett sommartid utan uppbromsande is?

Liknande olycka några veckor senare i Skogås

Skogås 26 febr

Ur DN 28 februari 1985

 

Sent på kvällen den 26 februari inträffade en liknande olycka vid Skogås, tåget körde mot rött och växlades in på ett säkerhetsspår men i detta fall klarade stoppbocken att hejda tåget. En passagerare och tågföraren skadades lindrigt.

SJ fick under våren 1985 hård kritik för ATC-systemet i media.

 

Klena, med ursprung i järnåldern

I den norra delen av kommunen finns hundratals tomter med fastighetsbeteckningen Klena.
Avstyckningen från denna stamfastighet med det märkliga namnet inleddes på 1910-talet då den delades i åtta delar, Klena 1:2 till 1;9, för att senare vidare delas upp och bebyggas.

Avstyckn

Henry HallHaningegillets Henry Hall skrev denna artikel om Klena 1989 för skriftserien Haninges Historia som gavs ut av Hanvedens förlag,

Han berättar här historien om Klena,

 

Fortsätt läsa

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2021 haninge.org

Tema av Anders NorenUpp ↑