haninge.org

Hembygd i Haninge

Kategori: Uncategorized (sida 1 av 5)

image_pdfimage_print

Gillet sörjer sin medarbetare Roger Wikell

En talande bild av Roger, glädjen över ett fynd och entusiasmen att kunna dela den med andra! Foto: Ingrid Svensson

Vår mångårige medlem och medarbetare arkeologen Roger Wikell har lämnat oss.
Roger gav oss under många år ett stort antal artiklar, föreläsningar och vandringar som handlade om det han älskade så mycket, arkeologi.

De flesta av oss har Roger att tacka för det mesta vi vet om forntid.
Hans brinnande intresse för speciellt vårt område på Södertörn och
Haninge har vi varit oerhört tacksamma att få dela.

Mycket av hans arkeologiska forskning finns naturligtvis kvar i form
av artiklar och slutrapporter från olika utgrävningar.

Men det som vi inte kan ersätta är all den kunskap och
det underbara seendet att hitta i naturens historia bakåt som Roger hade mer av än de flesta.

Roger var också skuld till att jag började arbeta med ”Gillet” då jag mötte honom för omkring tio år sedan vid ett ”öppet hus” vid en utgrävning på Gålö.
Hans entusiasm smittade av sig på mig som på så många andra.

Mer om Rogers gärning i Gillet och Haninge kommun kommer att belysas i vår tidning Glimtar i höst.
Våra tankar går naturligtvis just nu till hans nära och kära.

Tack Roger för allt!
Vila i frid! 
Haninge Hembygdsgille
Leif Olsson
Ordförande


Österhaninges organiserade lantarbetare firar 25-års jubileum 1945.

Ett historiskt foto från januari 1945. Det är Sv. Lantarbetarförbundets avd. 204 i Österhaninge som i krigets slutskede träffas och firar.

Kanske anar man slutet på en eländig tid med umbäranden, kalla vintrar och kanske rent av lite svält.

Fortsätt läsa

När borgerskapet skickade sin tvätt till Haninge!

Rune Karlsson

Vår veteranmedlem Rune Karlsson, medförfattare till boken ”Så tvättade vi i Haninge”, intervjuades i vintras av tidningen ”Svenska Öden och Äventyr” om sitt liv från tvättarson i Kvarntorp till akademiska studier och examina och en yrkesbana som pedagog i olika sammanhang, t.o.m. kungliga, vilket framgår av artikeln nedan.

Fortsätt läsa

Hotad miljö!

Till höger i bild, Ribby 1:97, närmaste granne till vänster, Sotholms Härads Tingshus, Haningegillets föreningslokal.

Fastighetsägaren till Ribby 1:97, Svensta, har ansökt om rivningstillstånd och förhandsbesked för byggnation av fastigheten med flerbostadshus.

Fortsätt läsa

Vendelsö telefonstation

Sven Erik Edberg, mångårig Vendelsöbo och hembygdsforskare, har samlat fakta om Vendelsö genom åren och låter oss nu ta del av sina gedigna beskrivningar av intressanta objekt och personer i trakten. Bilderna är hans egna eller tillhör Kjell Olsson.


Vendelsö Allé 9 (Stockholmsv. 70)
Fortsätt läsa

Vikingasvärdet i Drevviken

Denna bild är från Historiska Museet, tyvärr är den felaktigt beskuren och visar inte hela objektet.

 

Bild från Haningebygden nr 5, 1957.

I en monter på Historiska Museet finns detta vackra drygt tusenåriga vikingasvärd funnet i Drevviken på Norrbysidan.
Haningegillets Harry Runqvist skrev i Haningebygden Nr 5 år 1957 om detta, här nedan en något kortad version

En sommardag 1933 skulle tjänstemannen Ragnar Carling gräva en ränna för sin båt på sin ägandes tomt vid stranden av Drevviken alldeles intill gränsen mot Östra Täckeråker.

Han hade grävt ganska djupt i den lösa dybotten då han på c:a en meters djup kände att spaden stötte emot ett hårt föremål som när han fick upp det visade sig vara ett järnsvärd av av ålderdomlig modell.

Carling överlämnade fyndet till Statens Historiska Museum där man senare konstaterade att det var fråga om ett c:a 80 cm långt tveeggat svärd från vikingatiden med frankisk klinga och med silverinläggningar. På klingan finns en inskrift i stora bokstäver ”INGELRI”.
Svärdet bedömdes vara från c:a år 1000.

Då fyndet gjordes fanns träkaveln kvar på handtaget vilket är relativt ovanligt. Den var emellertid så uppluckrad att den föll sönder.

Hur svärdet hamnat på denna plats kan man endast gissa sig till.
Troligen har det förlorats under en sjöstrid.

Drevviken, vars yta nu ligger c:a 19 m över havsytan, har för mycket länge sen varit en vik av saltsjön.
Omkring år 1000 har den dock utan tvivel varit insjö. En angripare som från saltsjön tagit sig in i Drevviken måste då förutsättas ha på känt vikingamanér släpat båtarna in- över eller förbi forsar eller trånga åpassager.

Omedelbart sydväst om fyndplatsen utkämpades mot slutet av unionstiden den kända striden vid Jutskåran mellan danskar och Södertörnsbönder.
Det torde aj vara rimligt att anta att svärdet skulle ha tappats vid detta tillfälle.

Läs om slaget vid Jutskåran här!

Arkeologisk utredning gjord 2017 om Jutskåran.

En liten historia om en Giddetavla…

Det kommer med jämna mellanrum in bilder på tavlor av vår kringvandrande målare A Gidon, Gidde kallad.
Fick två stycken från journalisten Veronica Högberg i Nynäshamn, båda med motiv från Strandvägen i Nynäshamn.
Den ena av dessa (se ovan) har titeln Kärlekstallen och Veronica bifogar en notis från Nynäsposten i maj 1969.

Krigsrubrik i maj 1969 – ”KÄRLEKSTALLEN SPRÄNGD”

Kärlekstallen är inte mer. En mindre dynamitgubbe klöv roten på den snart hundraåriga tallen natten till i lördags och nu står den just utsprungna Strandvägs-klenoden majestätiskt lutad mot klipphällen utan kontakt med sina rötter. Stubintråden har polisen tagit hand om men den ger ingen annan ledtråd än att det måste ha varit en vettvilling framme. (…) Många har sina initialer ristade i stammen och det kanske var det som blev trädets öde. Någon försmådd friare kan ha sett sin älskades namn i en rivals hjärta och det kan ha blivit för mycket för honom varpå han bryskt gjorde slut på den för honom eländiga situationen. (Saxat ur NP 1969-05-20, Sign BEJ)

Som vi kan konstatera målade Gidde tavlan 1968, i grevens tid innan det small 1969!

Ytterligare ett Nynäsmotiv, Tvillingtallen!

Vackra folkdräkter

Foto Martin Bergström

Dessa vackra dräkter bars på Nationaldagen på Tingshuset av Inger Eriksson och barnbarnet Henrik.

Ingers dräkt är från Vingåker och enligt uppgift en högtidsdräkt med grönt förkläde beroende på att hon  är gift, annars är det blått.  På huvudet har hon en huvudbonad av halm som ytterst har ett s.k. gauffererat (?) huckle, det betyder stärkt och veckat, hucklet är bara för gifta kvinnor. Ogifta bar en enklare huvudbonad utan huckle.
Inger har själv sytt dräkten.

Henriks dräkt, delvis sydd av Inger, är en Haningedräkt med röd väst, skall egentligen vara rödrandig. Hon arbetade vidare med en påbörjad dräkt, sydde utöver västen även skjortan.

Henrik bar dräkten första gången vid Nationaldagen förra året!

Han är nog mera känd i den här dräkten….

Henrik Eriksson är till ”vardags” etablerad ishockeyspelare i Djurgårdens IF, Han var åren 2010-11 utlånad till Mora IK. Kanske var det då han fick intresset för vackra folkdräkter…

Gagnefkullan som var trädgårdskulla vid Vendelsö.

Denna artikel var införd i Haninge Hembygdsgilles tidning Glimtar hösten 2009.
Den är skriven av Vendelsökännaren och hembygdsforskaren Henry Hall.

 

Anna Persdotter Wiklund i Gagnefdräkt 1940. Foto tillhörigt Åke Östlund.

Dalkullan Anna Persdotter Wiklund från Gagnef i Dalarna var trädgårdskulla i Vendelsö under åren 1925–1935. Förutom vid Vendelsö var hon på flera andra ställen, bl. a. i Nacka och Ängelsberg under de här tio åren.

Det är tyvärr inte känt exakt när och hur många somrar hon var här. Fyra trädgårdsmästerier fanns vid den här tiden i Vendelsö. Det var Gistedts, Göranssons, Hallgrens och det vid Grindstugan.
Gistedts låg österut och Göranssons söderut från Vendelsö f.d. gård. Vendelsö gård hade ju som bekant upphört som gård långt tidigare, nämligen 1907.

Vem var då denna Anna från Gagnef?
Fortsätt läsa

Skolfoto från Tungelsta 1943

Detta foto är från Tungelsta skola 1943-1944, tillhör Christina Andersson, (nr 2),  namnen till största delen från Olle Björklund, Tuna. (nr 19). Har du komplettering eller rättning? Hör av dej via FB! Fortsätt läsa
Äldre inlägg

© 2019 haninge.org

Tema av Anders NorenUpp ↑