image_pdfimage_print

SVARTBÄCKEN, LJUNGBY, ÖSTERHANINGE

Redogörelsen nedan för Percy Nilssons tvätteri bygger på en uppteckning av en intervju gjord av Sofia Danielsson, Nordiska museet, 1963. Den ingår i Gillets bok ”Så tvättade vi i Haninge”, av Rune Karlsson och Anita Stjernström, utgiven 2015.

Percy byggnation

Tvättstugan, här under utbyggnad 1963 för en mangelbod. Torkutrymmet ovanpå var helt öppet under taket.

Percy Nilsson (1924-2014) och hans mor Signe Nilsson (född i Sibbarp i Halland) kom till Österhaninge 1924.
Modern arbetade som hembiträde på en gård i Svartbäcken, där man tvättade.
År 1949 kom de till ett ställe nära Ljungby och man byggde där ett tvätteri, en tvättstuga i bottenvåningen och över denna en torklada i öppen stolpkonstruktion. Enligt Percy var det meningen att torkladan skulle ha luckor, ”men så fick vi hänga hos grannen (Petterssons, Ljungby) och fick hjälp med manglingen där”.   Tvättstugan är byggd av cementsten och med gråvit putsning.
Den ligger i nordväst-sydostlig riktning på en sluttning mot sydost.

Ingången är på den sydvästliga gaveln och fönster åt nordost. Sydöstra gaveln har en dörr som leder ut till något som möjligen har varit ett slags altan uppbyggd på stolpar av cementrör. På sydöstra långsidan sträcker sig en kolbox.
I tvättstugan finns Calors tvättmaskiner, en på 50 kg och en på 15 kg, en centrifug för 35 kg och en Bohus torktumlare. Torktumlaren används när det är för kallt att hänga ute. I tvättstugans ena hörn står en ångpanna som ger varmvatten och varmånga till tvättmaskinerna. Dessa värms med vattenånga, men drivs elektriskt. Då man knuffar på röret mellan den stora tvättmaskinen och ångpannan sätter pumpen igång.

Tvättstugan skall nu (1963) byggas till för att ge utrymme åt en varmmangel. Samtidigt planeras en rivning av torkladan. ”Folk vill ha tvätten på en vecka och då kan man inte vara säker på torkladan.”   Man hämtar och lämnar tvätten inne i Stockholm hos dem som ringer och beställer. Det är en gammal kundkrets över hela stan. Percy N. kör till Stockholm på fredagar. Han har en Volkswagen lastvagn med kapell.

Britt Andersson, född 1947, har nedtecknat följande minnesbild av Signe och Percy Nilssons tvätteri 2014:

Jag är uppvuxen i Svartbäcken under slutet av 1940-talet och 1950-talet. Närmaste grannen var en tvätt som drevs av tant Signe Nilsson och hennes son Percy. Här fanns inte någon bostadsdel, utan de bodde i Tyresta.

Jag kommer ihåg hur Signe borstade skjortkragarna så att de skulle bli riktigt rena. Till vittvätten har jag för mig att de använde lutpulver.
Jag vill minnas att de talade om att det var farligt med lut och att jag måste akta mig. Höjdpunkten var när jag fick följa med tant Signe upp på torkladan och hänga tvätt. Tant Signe tog tvätten i en tvättkorg med sig upp på torkladan. Jag fick räcka henne plagg för plagg och då slapp hon böja sig ner så mycket. Ibland var det små fina babykläder i tvättkorgen.
När det var kallt ute så hade Signe på sig avklippta fingervantar när hon hängde tvätten. Det tyckte jag förstås såg konstigt ut.
Percy och Signe hade ingen mangel så de lämnade tvätten för mangling hos en kvinna i Vendelsö. Ibland fick jag åka med ända in till Stockholm när Percy skulle lämna den rena och manglade tvätten till kunderna. Det var ett stort äventyr för mig. Jag måste sitta kvar i bilen medan Percy lämnade tvätten. Jag var nog lite rädd då jag satt där alldeles ensam.

Percy Nilsson slutade på 70-talet som tvättare och började i taxibranschen. Han bodde på senare år i Lillgården på Tyresta och avled där.

Lillg5

Lillgården på Tyresta. Ryktet säger att det var här storsmugglaren Alfred Niska hade sitt tillhåll.

Karta-Percy textOm du är intresserad av att läsa mer om de hundratals tvättare som verkade i vår socknar under dryga första hälften av förra seklet kan du läsa:

Tvätteriboken 2015

Boken finns hos de lokala bokhandlarna och kostar c:a 150:-.

Du kan också beställa den hem i brevlådan genom att sätta in 199:- på Haningegillets pluskonto 29 30 47-7.

Glöm inte att sätta ut namn och adress och bokens titel!