image_pdfimage_print
IMG_0377

Svartbäcken 1972. Vägen i förgrunden går till Tyresta.

Haningegillets Henry Hall skriver i sin bok ”Vendelsö, säteriet som blev ett villasamhälle” utgiven 1995, några korta rader om Svartbäckens gård som gett namnet till radhusområdet.

… vi saxar ur artikeln…

Svartbäcken är idag ett radhusområde. Förmodligen är det så, att många som nu bor där inte känner till, att namnet på området härrör sig från en gård som låg här ända till 1977. Det året revs nämligen Svartbäckens gård. Den hade då stått tom och igenbommad en tid, efter att ha varit sommarbostad den sista tiden.

Bostadshuset var byggt omkring 1855 och var timrat. Väggarna var klädda med locklistpanel och målade med ljusgul färg. Snickerierna var gröna. Det fanns vedspis med kåpa och murad bakugn. Enligt uppgift bedrevs bagerirörelse. Utöver bostadshuset fanns en rödfärgad, timrad flygelbyggnad och ett likaledes timrat uthus.

På 1880-talet fanns det sammanlagt sex hus vid Svartbäcken, utöver de tre nämnda var det dels ett litet hus, dels två stora långa hus.

Svartbäcken har funnits åtminstone sedan 1730-talet. I jordeböcker från 1731 och 1740 anges Swartbäcken som frälsehemman. Stället har under årens lopp hyst alla möjliga sorters folk. Under 1700-talet bodde där en avskedad skogvaktare, på 1780-talet, en kyrkvaktmästare på 1790-talet och en hantverkare omkring sekelskiftet 1800.

Senare har Svartbäcken varit stattorp, bebotts av inhyses och av bönder. Vidare har en fabrikör, en f d inspektor, en brukare, en arrendator och arbetare bott där.
Inspektören hette Johan Malmberg och han hade tidigare varit inspektor på Vendelsö gård. Han fick från 1846 bo på Svartbäcken, vilket förmodligen skedde som tack för trogen tjänst.

Det förekommer också uppgifter att Svartbäcken skulle ha varit gästgiveri i slutet av 1800-talet, vilket dock inte är bekräftat.

 

Lite kompletterande fakta:

Svartbäcken brukades i början på 1880-talet av Nils Abrahamsson, född 1837, som bor på Kolartorp, han flyttar hit år 1886  men avlider tre år senare,
Änkan Maria Lovisa gifter om sig året efter med Johan Erik Landqvist, född på Utö 1857, och de övertar gården. När han avled 1921 såldes den till Gunnar Alarik Råström, född 1874 på Skönstavik i Brännkyrka.

(Han reste  som 18-åring år 1892 till New York, återvänder till Sverige men reser tillbaka 1897, skrivs då som ”farmer” i Maine. Oklart när han återvänder till hemlandet, troligen på 10-talet)

Råström kom till gården som ungkarl och hade hjälp av av olika hushållerskor de första åren men 1925 kom Signe Nilsson med nyfödde sonen Percy. Hon blev kvar hos Råström till hans död 1946 då hon med sonen flyttade till Tyresta.
Percy Nilsson blir kvar i  trakterna bl.a. som tvättare på Ljungby och senare som droskägare.

(Läs om hans tvätteri på Ljungby här!)

Alrik Råström säljer Svartbäcken strax innan sin död till sin brorsdotter Astrid Brinck som på 60-talet överlåter markerna på Widmark & Platzer och senare exploateras av Fristaden/Formex AB,

IMG_0379

Flygelhuset vid Svartbäcken 1972.

 

Karta

Häradsekonomiska kartan 1905.