Bihagen på Gålö

Mauritz HenrikssonHär en artikel av Gålökännaren Mauritz Henriksson som handlar om torpet Bihagen som försvann 1875.

Mauritz har skrivit många intressanta Gålöberättelser men forskar och producerar också på samhället Handen och har hållit ett par mycket uppskattade föreläsningar i Kulturhuset om villabebyggelsen i centrala Handen under 1900-talet.

Han har på senare år alltmer gått över att videofilma nutidens miljöer och händelser, just nu pågår en omfattande dokumentation av Gärsarnas kolmila på Gålö från avverkning och behandling av virket till färdig grillkol i påsar.
 ©Copyright Gålö Gärsar, Hembygdsförening

Gamla Bihagen

Det ursprungliga torpet Bihagen finns inte kvar. Det ersattes 1862 av de nybyggda gårdarna Nedre resp. Övre Bihagen. Det stod dock kvar och beboddes fram till 1875.

Platsen för Gla Bihagen

På den här kullen efter vägen mellan Morarna och Skälåker låg det ursprungliga Bihagen. Det finns inte några synliga rester av bebyggelsen. Foto: Gålöwood Piktjör

Första torpare i stugan var Johan Larsson, som står antecknad i mantalslängderna (mtl) år 1690. Han var ogift de första åren. Men i lysning o. vigselboken den 22 mars 1692 kan man läsa: ”Johan Larsson i Bihagen med Kerstin Pärsdotter.” 1694 föddes dottern Ingrid, och 6 april 1699 kom dotter Anna. Ungefär vid den tiden kom en ny torpare till stugan. I mtl står ”Nils” noterad.

 

galo_gk2Och i död o. begravningsboken 1699 finns anteckningen ”29 okt Nils Olofssons dotter i Bihagen, 12 år”. Därav kan man utläsa att torpet bytte innevånare under år 1699.
Därefter följer flera torpare fram till 1723. Det året fanns Pär Larsson där, fattig och ensam, enligt mtl. 1724 ser man i födelse/dopboken att ”mäster Axel Ström, en son i Bihagen”. Axel Ström var troligtvis skräddare. Han gift sig 1722 i Waxnäs med pigan Carin Olofsdotter. De fick en son till 1727, men flyttade sedan till Kärrmaräng.
Axel Ström efterträddes av Anders Larsson med fru Brita. De blev kvar till slutet av 1730-talet. De fick fyra barn på Bihagen. Dotter Margareta 1731, tvillingar i dec 1732 som bägge avled året efter. Dotter Anna 1738. Det ser nästan ut som om det vilade någon sorts förbannelse över torpet Bihagen vid mitten 1700-talet. Flera familjer bodde där, och fick barn som dog tidigt. Enda undantaget var Nils Nilsson med fru som inte fick några barn. De flyttade till Finkarudd. Nils Nilsson avled där 1761, då var han 56 år gammal. Lars Christoffersson med fru bodde där runt 1750. De fick tvillingar 6 juni 1750. Bägge barnen avled 1752. Nästa torpare blev Pär Hansson, född på Huset 1724. Han hade gifte sig i oktober 1752 med pigan Anna Greta Andersdotter, på samma ställe. De fick första barnet, Anna, 1753, nästa barn, Majja 1755, och dottern Christina 1758. De barnen överlevde, så vitt man kan se.

Även hustruns mor, änkan Beata bodde där. Familjen flyttade till Nybble torp i södra roten. Där fick de tillökning med sonen Anders 8 december 1765.
Vid den tiden bodde även Eric Påhlsson med fru Brita Andersdotter och två söner på Bihagen. Eric var rättare på Årsta, och ville nog inte kalla sig för torpare. Jonas Carlsson, däremot, var torpare. Han var gift med Britta Andersdotter. De kom antagligen från någon av grannförsamlingarna, för de återfinns inte i Ö-haninge vigselbok. De hade inga barn. Hustrun avled i lungsot 24 juni 1766 på Bihagen. Jonas var snabb i vändningarna. Han gifte sig redan 28 december samma år med Catharina, Cajsa, Pärsdotter. Inte heller de ser ut att ha fått några egna barn. De hade däremot en fosterson.

Paret flyttade med fostersonen till Kärrmaräng omkring 1787. Nästa boende blev Lars Jansson och Greta Andersdotter. De hade två döttrar med sig när de kom. 4 juni 1788 föddes Anna på Bihagen. I anmärkningskolumnen står det ”fördubbling av båtsman på Gålö”. Vart han tog vägen går inte att få reda på. Men hustrun och barnen flyttade till Österäng, troligtvis 1789-90. Pär Larsson kom från Lundby 1790. Han hade i oktober 1789 gift sig med änkan Stina Nilsdotter. Hon hade sonen Lars från förra äktenskapet. Han var född på Blista. I december 1793 föddes gemensamma sonen Nils på torpet.

Hennes son Lars flyttade till Berget, och gifte sig senare med dottern där. Pär, Stina och gemensamma sonen Nils flyttade till Stegsholm 1799. Jan Zackrisson, född 20 oktober 1776 på Stymninge, hade gifte sig på Tomta med dotter där, Anna Maria Svensdotter. Hon födde dottern Stina 15 december 1800. 1802 flyttade familjen till Dyvik. Närmast kom trädgårdsmästaren P.Boström. Han var trädgårdsmästare på Årsta, men hade gift sig på Dalarö med ”välborne jungfrun Christina Albertina Silverhjelm”. De hade en son, född på Årsta, med sig. 1802 fick de en dotter på Bihagen.
Åren 1803 – 1809 saknar husförhörsboken de sidor som berör Gålö. Därför kan man inte se vilka som bott där under den perioden.
Åren därefter råder viss osäkerhet. Enligt husförhörslängden (hfl) hade torparen Magnus Jansson bott där, men flyttat därifrån. I stället bodde Jan Månsson med fru Carin Bengtsdotter där. Men Jan dog enligt hfl den 23 april 1811. I död o. begravning står det att Magnus Jansson dött och begravts i april 1811. Magnus var son till Jan och Carin. Det var nog så att det var fadern, Jan, som dog 23 april 1811. Magnus (återuppstod nämligen) återkom från Ornö och gifte sig 30 november 1814 med Brita Andersdotter från Lundby. Hon var då piga på Bihagen. Felaktig notering i död o. begravningsboken alltså. De fick dotter Stina Catharina 15 november 1816. De flyttade till Askvik 1819, senare till Sanda.

Närmast efter kom Jan Jansson, född på Ornö 18 juni 1793. Han var gift med dottern på Frönäs, Maria Jansdotter, född 25 april 1792 där. De hade bott på Frönäsudd, och fått första barnet, Anna Maria, där i mars 1818. Hustruns mor och en bror följde också med till Bihagen. De fick sedan tillökning med Stina Catharina och Johan Peter på Bihagen. Familjen flyttade till Myrudden 1827, senare till Tomta. Pehr Ersson blev näste torpare. Han var född 1778 och gift med Brita Stina Lindgren, även hon född 1778. De hade bott på Kolnäset på Ornö, och fått sönerna Carl Eric 16 mars 1806, och Pehr 8 mars 1813 där. De kom från Ornö 1827. Brita Stina drabbades av ”slag och oförmögen att arbeta”.

Äldste sonen, Carl Eric, gifte sig med Anna Lovisa Blomgren från Dalarö. De båda bosatte sig på Bihagen. Sonen Carl Peter i mars 1832, och dottern Brita Lovisa 16 februari 1835 föddes där, innan de flyttade till Ornö 1835. Den yngre sonen, Pehr, som bodde kvar hemma, gifte sig i april 1838 på Dalarö med Johanna Catharina Östergren från Wad. De flyttade också in på Bihagen. Första barnet, en son, föddes i oktober 1840, men avled redan i december samma år. Dottern Christina Sofia föddes i mars 1846. I mars 1847 flyttade familjen till Östra Askvik, men kom tillbaks redan samma år. Medan de var borta hade den äldre brodern, Carl Eric, som då bytt efternamn till Östlund, återkommit med sin familj.
Stor tragik på Bihagen 1849. Den 11 februari avled de båda sönernas far, gamle torparen Pehr Ersson. Två veckor senare avled deras mor, Brita Stina Lindgren. Den 8 mars avled den yngre brodern, Pehr. Pehrs fru och dotter flyttade till Ornö.
Kvar på Bihagen blev då Carl Eric, numera Östlund, med hustrun Anna Lovisa Blomgren. Deras två barn, Carl Peter och Brita Lovisa, som båda tagit efternamnet Östlund efter fadern, bodde också kvar hemma. Brita Lovisa födde oäkta sonen Carl Gustaf 1 december 1851. Under anmärkningar står det ”kyrktagen såsom fästekvinna 17 jan 1852 åt Gustaf Lundin”. Gustaf Lundin hade kommit från Havstornsudd 1851. Vid hans namn under anmärkningar står det ”Bunden till äktenskap, samavlat son Carl Gustaf.” Gustaf och Brita Lovisa gifte sig 22 januari 1853. Brita Lovisa födde deras andra barn, Anna Sofia, 11 september samma år. Då var hon 17 år fyllda. Gustaf Lundin var född i Tyresö 1824. Brita Lovisas mor, Anna Lovisa, avled 12 mars 1855.
Gustaf Lundin och Brita Lovisa fick ytterligare tre barn på Bihagen. Två pojkar, -55 och -57 som båda dog1857. Dottern Emma Lovisa 28 september 1858. De flyttade till Havstornsudd i mars 1862. Där födde Brita Lovisa ytterligare fyra barn. Sista barnet 25 december 1866, men då avled modern samma dag, och barnet några dagar senare.
In till Bihagen flyttade skräddaren Magnus Andersson med fru och ett barn. Magnus var född i Värmland 1832, kommit till Gålö och gift sig med dottern på Säfnäs i mars 1859. Deras första barn, Elin Maria, var född på Säfnäs i mars 1861. På Bihagen föddes Karl Herman i augusti 1864. Med till Bihagen följde även skräddarlärlingen Karl Oskar Södergren, född i Norrköping 1847. Skräddarfamiljen utökades med Selma Lovisa 1867, Edla Augusta 1870, Magnus Ivar 1873, blev bara en månad, och Ida Charlotta 1875.
Skräddarlärlingen Karl Oskar var inlagd på lasarett, men kom tillbaks och flyttade till Whalsta 1871. I stället kom lärlingen Johan Alfred Pettersson, född i Åsheda i Småland, men kom från Älvkarleby i Uppland. Han blev senare båtsman på Tomta Båtsmanstorp. Johan Alfred blev kvar där livet ut. Han påstås vara den förste att äga en cykel på Gålö.
1875 flyttade skräddarfamiljen till båtsmanstorpet, det som numera kallas Brunstorp. De bodde sedan på flera olika ställen på Gålö. Från och med 1876 stod gamla Bihagen obebott, och därefter raserat. På den lilla holmen ute i åkern finns inte ett spår av det gamla torpet.

18598_ca_object_representations_media_26261_mediumlarge

Övre Bihagen år 1903, familjen Eriksson.

10137

Nedre Bihagen 1904