image_pdfimage_print
3050Porträtt Mossa (2)

En ung Karl Ivar Johansson

Här kommer ytterligare en liten betraktelse över Ivar Lo-Johanssons beskrivning av Tungelsta i början på förra seklet. Här handlar det om den stolte skogvaktaren på Ektorp som satte sig upp mot ägaren och fick betala ett dyrt pris.

051Bok PubertetUr Pubertet, kapitel XXXII 

Jag behövde idoler och för mig kom skogvaktarn på grannstället under en tid av min ungdom att betyda allt. Jag dyrkade honom ända till trå­darna i hans nötta, gröna rock. Han hette Gustaf Carlsson och hade samma efternamn som min tidiga barndoms skogvaktare på Häringe.

Han var den tredje gene­rationen i samma befattning som funnits på skogsgodset Ektorp.

Alla generationerna skogvaktare hade varit bosatta på det vackra Sadelmakartorp. Därifrån hade han av någon anledning måst flytta och han hade tillsvidare i brist på annan bostad måst slå sig ner i den simpla hyresvillan. Familjen bestod av hustrun, som knappt syntes och som ingen talte om, och av fem vuxna eller halvvuxna barn, två pojkar och tre flickor.

Flickorna var hurtiga och pojkaktiga och förblev också oåtkomliga för mig. De bägge sönerna var äldre än jag själv och hade jakten i blodet. Den yngre hade förut drömt om att bli skogvaktare på Ektorp liksom fa­dern. Han borde ha kunnat bli det i fjärde generationen, men så plötsligt hade han inte haft någon anställning som vinkade, och han hade inte ens längre haft någon skog att jaga på.

Skogvaktarns två söner blev snart mina vänner och kamrater trots att jag alltid betraktade dem som överlägsna mig. De var för mig ett par fria jägare med grankvist i hatten, med skogen i sina kläder, med bössan bred­vid sig i sängen där de sov, lättväckta vid varje fågels uppflög.

Skogvaktarn på Sadelmakartorp

Sadelmakartorp omkr. 1904.   Övre Raden: Okänd dräng, skogvaktaren Gustaf Adolf Carlsson 1861-1943, okänd.  Främre raden: Gustafs barn, Elin Ingeborg 1891-1986, Anna Greta 1902-1984, Edith Maria 1900-1976, Joh(a)n Verner 1898-1984, Märta Laura 1895-1983, Erik Teodor 1893-1954.   Hustrun Anna 1870-1913 saknas

Gustaf Adolf Karlsson var född på Sadelmakartorp 1861, föräldrarna var Johan Gustaf Karlsson och Charlotta Bjurberg. Fadern dör 1869 på vid en ålder av drygt 40 år. Han var född i Österåker 1829 och har kommit från Stockholm 1858. Vid sin död var han noterad som arrendator på Sadelmakartorp.
Ivars påstående om ”tredje generationens skogvaktare” stämmer alltså inte

Samma år som Johan Gustaf dör flyttar Viktor Hammarborg från Grödinge in och övertar arrendet och skogvaktarplatsen. Hammarborg är född i Hammar i Örebro län 1847. År 1871 övertar han också sin företrädares änka och därmed en barnaskara på sju ungar.
Och – som om inte det var nog – dessutom en fosterson! Man behövde väl billig arbetskraft, och den fanns ju tillgänglig i Stockholms barnhus… fosterbarn verkar ha varit en av huvudnäringarna i Västerhaninge på den här tiden.

Viktor Hammarborg flyttar 1884 till Huddinge med hela familjen utom (styv)sonen Gustaf Adolf.
Som 24-årig ungkarl blir han arrendator på  Sadelmakartorp och skogvaktare på Ektorp till friherre Cederström.
Han gifter sig 1890 med Anna Maria f Larsson, man får fyra döttrar och två söner, döttrarna är Elin Ingeborg f 1891, Märta Laura f 1895, Edit Maria f 1900 och Anna Greta f 1902. Sönerna är Erik Teodor f 1893 och John Verner f 1898. Hustrun Anna Maria avlider redan 1909.

Å r 1911 flyttar familjen till Stockholm.
Anledningen till  detta är en konflikt med Cederströms nya förvaltare, så här berättar sonen John enligt en anteckning 1976 på Sadelmakartorp. Han får helt enkelt sparken för ordervägran!

”Gamla Anders Cederström sattes av sin fru under förmyndare omkring år 1909. Denne Cederström vårdades ofta på Sadelmakartorp av en sköterska Fåhreus. Fru Cederström skaffade en förvaltare för hela fideikommisset (Ektorp). förvaltare Svensson från Hälleforsnäs.
Svensson beordrade Gustaf Carlsson att ordna nedhuggning av skogen på andra sidan vägen (fin 60-årig tallskog). Han vägrade och blev då uppsagd vilket han inte trodde på utan fortsatte att bo på Sadelmakartorp.

På hösten sköt Gustaf två älgar sin vana trogen. Svensson stämde honom och han fick betala böter för tjuvskjutna älgar.Sedan skickade Svensson hit en annan skogvaktare, Klas August Gustafsson, som fick bo i Dalen.
Svensson vågade inte köra bort Gustaf från Sadelmakartorp eftersom han hade gammal rättighet att bo här – löfte i all framtid.

Han erbjöds då att arrendera Sadelmakartorp för 600 kr per år men vägrade och flyttade.
Gustaf pratade med landsfiskal  Wahlroth som helt ställde sig på hans sida och ansåg uppsägningen vara helt olaglig.”

Det finns ingen förvaltare Svensson på vare sig Ektorp eller Sadelmakartorp den aktuella tiden, kanske arbetade som en dåtida ”konsult”?

Sadelsvv

Sadelmakartorp på 1960-talet, Gillets arkiv

Det är oklart vilken ”hyresvilla” intill Djurgårdsgrind som det talas om i boken. Enligt församlingsboken 1910-16 flyttar hela familjen i oktober 1911 till Matteus fs, Rörstrandsgatan 22.

Det var bara ett mycket kort villaboende i Tungelsta eftersom Ivar och hans familj kom till Djurgårdsgrind på våren 1911.

 

Han bor i Stockholm till april 1913, oklart vad han sysslar med, flyttar sedan till Hagbyholms Gård, Haga fs (nutida Sigtuna) som arrendator under kapten Johan Lagerholm.

Den fd skogvaktaren blir märkligt nog ”handlande” på Stenkulla, Fors, i april 1917 då han kommer från Hagbyholm, hustrun har avlidit där 1913.

Som ”handlande i kristidsvaror” sjunker han i Ivars aktning, han kallar honom ”Jägar-Kristus”

Han efterträder som handlare Ottilia Kron som flyttar till Ockelbo. Affärerna går dock dåligt och i februari 1920 flyttar Gustaf ensam tillbaka in till Stockholm, (S:t Görans fs). 1924 flyttar han till Kungsholms församling och finns kvar där till rotemansarkivets upphörande 1926.
I sista posten står han skriven både som f.d handlare och f.d skogvaktare. Barnen har redan 1919 flyttat ut till olika ställen i länet, dottern Anna-Greta blir dock kvar på Håga Kvarn.

Han dör 1943, i samma grav finns sonen Erik Teodor (död 1954), ogifta dottern Elin Ingeborg (död 1986) och gifta dottern Märta Laura (död 1983) samt hennes make Erland Rickard Helin (död 1973).

Sadelmakartorp ägs idag (2015) av en dottersondotter till Gustaf Karlsson, Anna Evaldsson, vars farfar Jöns Evaldsson, gift med Gustafs dotter Edit Maria, köpte gården 1934 av staten som övertagit en del av Ektorps stora marker och boställen 1928.

Sadelmakartorp flygfoto

Flygfoto på Sadelmakartorp 2008, bilden tillhör Anna Evaldsson

Sadelmkarta

Häradskartan 1905

Den skogvaktare Ivar beskriver ovan som ”sin barndoms skogvaktare med samma efternamn” var grannen på torpet Ådala i Ösmo, Carl Johan Carlsson, född 1855 i Kroppa i Värmland. Han kommer 1907 till Ådala med hustru och dotter från Häringe.
Den gamle skogvaktaren lever sina sista år på ålderdomshemmet i Västerhaninge samtidigt som Ivars mor. Vid ett besök där berättar han för Ivar ”att han minsann betalar för sig”. och visar Ivar sin välpolerade dubbelbössa. som hänger på väggen.