image_pdfimage_print

sondagen-den-11-sept-1

Söndagen den 11 september 2016 anordnade Gillet en vandring på Fors i Västerhaninge under sakkunnig ledning av Sven Klasenius, Bengt Lidbom, Anders Numan och redaktören.
Vandringen blev välbesökt i det vackra sensommarvädret, mellan 45-50 intresserade ställde upp!

Deltagarna fick ett kompendium som handledning under vandringen. lite omarbetat kan det läsas som en ”populärbeskrivning” av området med sin historia från 1300-talet.

(Denna beskrivning är långt ifrån fullständig.)

Fors…

… några kilometer söder om Västerhaninge kyrka, gränsar i norr mot Ribby, i söder mot Berga och i väster mot Nödesta. I öster stöter byarna Ormsta och Alvsta till.

Västerhaninges stora nedtecknare, Gustaf Adolf Westerin skriver 1895:

För första gången nämnes Fors i ett fastebref, dateradt 15 juli 1327. I detta bref nämnes bland fastemännen Bero i forsæ såsom det då skrefs. I midten af 1500-talet synes befallningsmannen å Stockholms slott Anders Sigfridsson innehaft gården, då densamma genom byte den 8 april 1560 kom i konung Gustaf Vasas ägo.

Lite förenklat kan man säga att Fors består av fyra delar:

Öster om gamla Nynäsvägen:

1. Fors 1, kallades förr ofta Herrgården
2. Fors 2, Östergården, urspr. Häringeägt

Väster om gamla Nynäsvägen:

  1. Fors 3, består av 4-5 hemmansdelar och inkluderar det utflyttade Skarplöt
  2. Fors 4, äges till Berga, kallas ibland Nyfors
centrala-fors-1905

Fors på häradsekonomiska kartan från 1905. Pilen pekar på kvarnen som en utgångspunkt för orientering

karta-for-and-2

Modern karta över Fors

Fors Kvarn

Fors kvarn ägs sedan några år av Bo och Annelie Hedenström. De berättar om kvarnens historia och hur den genom åren byggts om till bostad.

Vi saxar fakta ur deras hemsida  forskvarn.se

Fors kvarn tillhörde tidigare Häringe godset.
(Häringe Quarn) och den 7 okt 1773 fastställdes storskiftet Forss by.

kvarnen-50-talet

Kvarnen på 1950-talet

Kvarnbyggnaden som uppfördes år 1905 innehöll tre våningar och hade olika typer av kvarnar t.ex. gråstenslager, toppsikt, gröpkvarn, samsiktskvarn, stolsiktskvarn, skalmaskin (sten) m.m.

Såghuset var 4,5 m brett och 18 m långt. Mjölnarstugan hade förstukvist, kök och kammare, det var lågt i tak med höga trösklar. Huset var 8,9 m långt och 5,3 m brett på stenfot. Taket belagt med tegel. Söder om kvarnen fanns ett hus med 1 rum, tvättstuga och utedass.

Det fanns även en ladugård med foderlada på andra sidan ån, den nådde man genom en spång över ån. Ladugården var 10,3 m lång och 4,8m bred med en höjd om 2,8 m. Den var avsedd för fyra kor och en häst. Bredvid fanns det en timrad bod med spåntak och därunder en källare. Boden blev senare tvättstuga.

 

kvarn-kvarnstuga

Kvarnstugan och kvarnen

Alla bönderna i närområdet Stav, Ormsta, Alvsta och även Berga malde vid kvarnen.

Vägbron över ån var försedd med stenpelare sammanbundna med kraftiga kedjor.

Mellan bron och kvarnen, stod ett hus med en ånglokomobil och nedanför ett långt hus där stockar sågades till olika format. En ca 15 cm bred drivrem tillverkad av väv och gummi (Balatarem) drev sågklingan. Det var ett väldigt pysande när ångtrycket skulle minskas, lokomobilen hade även ångvissla. Sågspån och splinten transporterades tillbaka för att eldas upp i lokomobilen.

År 1935 upphörde kvarnverksamheten.

Från den monumentala kvarnbyggnaden mellan alarna hörs ett dovt dån från Vitsåns (Rocklösa ån) vattenmassor i fallet vid kvarnforsen. Kvarnen är ombyggd i omgångar och används nu som bostad, en upplevelse att bo här och följa årstidernas växlingar i nära samspel med det strömmande vattnet och de varierande ljudkulisserna. Den gamla mjölnarstugan är omsorgsfullt renoverad och fungerar som extra bostad, sommartid omgiven av prunkande blomsterrabatter i parkliknande struktur. Laxöringen kommer upp i ån för lek och reproduktion under sensommaren. Egna inplanterade kräftor finns även i ån. Fastigheten Fors 2:3 avstyckades 1929 från stamfastigheten Fors 2:1. Ursprunglig areal 2370 kvm.

img_3257

Kvarnen 2016, foto Bo Gylerud

Fors 1, Herrgården, Danvikshemmanet

Från Gustaf Vasa, via hertig Johan (son till Johan III) och greve Gustaf Horn hamnade Fors på 1600-talet hos Peder Sparre Larsson. År 1668 bytte Danviken till sig Fors 1 och Tungelsta 1 mot två hemman i Täby och Danviksräntan övergick till Västerhaningegårdarna. Ett förhållande som sedan rådde ända in på 1930-talet.

240px-danviks_hospital_december_2010
Danvikens Hospital i Stockholm som kom till under Gustaf Wasas tid var en inrättning där sinnessjuka och andra olyckliga existenser förvarades. Flyttades ut från Helgeandsholmen. Finns delvis kvar än idag, nu i Nacka. Finansierades med räntor bl.a. från Fors och en av Tungelstagårdarna.

År 1750 ägdes Fors av grosshandlanden Henrik Busch i Stockholm. Denne lät 1754 uppföra den huvudbyggnad som revs först 1936. och bebodde Fors till sin död 1764,

gamla-herrgarn

Huvudbyggnaden fick stå i drygt 180 år!

I början av 1770-talet ägdes Fors av kronobefallningsman Erik Levin och därefter kapten Georgi fram till 1814. Han kallades ”mannen utan händer” då han mist dem i krigstjänst.
Därefter kom patron Vahlenberg samt under åren 1834-1856 krigsrådet Georg Axel af Sillèn, sonen, Josef af Sillén, gifte sig 1853 med Hilda Upmark på Hammar.
År 1856 såldes Fors till inspektören Ax. J. Ahlström vid Hall, som i sin tur sålde gården 1857 till polisman Joel Tjellander som dock ganska omgående gjorde konkurs.

 

herrg

Nuvarande mangårdsbyggnad från 1936

lagarn

På konkursauktion år 1861 inropade gården av Carl Fredrik Hallström, som sedan bebodde och brukade det till år 1891. Han var vid 1862 års riksdag ledamot av bondeståndet, samt från 1861 till 1890 ordförande i Västerhaninge kommunalstämma och nämnd.

bild19-2magasin

Stallet och magasinet på Fors 1 på 1950-talet, det senare ombyggt till en pampig bostad. Magasinet sägs ha anor från 1730-talet. Fanns en vindflöjel med årtalet 1742.

Genom köp 1890 övergick Fors till kyrkvärden Per Olof Olsson och Augusta Johansson på Alvsta, som redan följande år sålde det till lantbrukaren August Eriksson också från Alvsta.

Denne avyttrade det 1893 till Lars Johan Hallberg från Nödesta för 32 000 kronor. Lars Johan Hallbergs dotter Ester gifter sig med sonen på granngården,den Häringeägda Fors Östergård, Edvin Nilsson.

De övertar gården som sedan går över till sönerna Sven och Olle som blir de sista ägarbrukarna här.

magasinet

Magasinet, numera ombyggt till bostad, i förgrunden mjölkkällaren

Runstenarna på Fors, Sö 237 och 238

fors

Runstenen Sö 237 står såsom »grindstolpe» på gårdsplanen till Fors herrgård, väl synlig från landsvägen. Den avbildades redan på 1600-talet. Inskrift: Tore och Tägn läto resa denna sten efter Fastbjörn, Tägns fader, och (Tore efter) Anund, sin son Det har i många sammanhang påståtts att stenen flyttats från prästgården hit till Fors vilket troligen är en missuppfattning.

Läs Anders Numans artikel i Glimtar 2/2012 eller gå in på

https://www.haninge.org/2016/09/01/runstenen-pa-fors/

forsvunnen-runsten

Det finns ytterligare en Fors-sten, Fors Sö 238, som avbildades år 1686 av Petrus Hegonius men som sedan många år är försvunnen. Inskriften löd: .. och Björn och Farulv de läto resa stenen efter Åke, sin fader. Han var … Troligen ligger den i grunden till någon närliggande byggnad här på Fors.

Mysteriet väderkvarnen

vaderkvarnen

Denna mycket tidiga bild över Österfors med Herrgården, sågen och kvarnen skapade en del huvudbry.
Uppe till vänster syns en väderkvarn! Inte på något sett dokumenterad och okänd för de flesta!

Kvarnen låg enligt vår bedömning på bergsklacken ovanför Hyddan och Korpkulla och det senare byggda Rosenborg. På 1951 års ekonomiska karta finns här en symbol för ”fast fornlämning” som registrerats på Riksantikvarieämbetet som ”hög, 15 m i diameter och två treuddar”. Eftersom detta är områdets högsta punkt är det naturligtvis en lämplig plats för en väderkvarn sett ur driftsynpunkt!

Så plötsligt finner Sven Klasenius en karta från 1868 på Krigsarkivet, ”Vitså Hamn”, där kvarnen finns utmärkt just på den plats vi beräknat, alla kommentarer om att det vi tolkat som en väderkvarn är en synvilla kommer på skam, militären har noterat och ritat in den på plats!

karta-vaderkvarnen

Med hjälp av arkivforskarna Numan och Klasenius står det klart att det mellan åren 1865-73 fanns en väderkvarn här, taxerad till 1000 rd. Den byggdes alltså under CF Hallströms tid, beskrivs som raserad 1873.
Bilden överst skulle m.a.o. kunna tidsbestämmas till omkring 1870 eller kanske något senare (då vi ju inte vet innebörden i ”raserad”, helt eller delvis)

Övriga byggnader på Österfors

Korpkulla

korpkulla2

Här fanns tidigare ett torp/backstuga, benämnt Korpkulla som revs 1927 när nuvarande byggnad uppfördes. ”Arkitekten”, Millimeter-Kalle, använde samma byggnadsteknik som sitt eget hus på Tungelstavägen, stående drevat timmer som monterades på marken först och restes upp som färdiga väggmoduler(tidigt prefab!). Man återanvände delar av det rivna torpet till mellanväggar mm. Grunden är murad torpargrund utan källare. Huset hade två lägenheter om ett rok vardera. Enligt Sven Nilsson uppfördes ”nya” Korpkulla som evakueringsbostad när nya Herrgården skulle byggas, men Rosenborg blev ledigt så fam. Nilsson bodde där under bygget. Korpkulla omnämns aldrig i HFL. Hyresgästerna står omnämnda som hyresgäster bara. Fram till slutet på 70-talet hyrdes båda lägenheterna ut separat, men sen fick Valter och Sanna Jonsson hyra hela huset fram till 1980, då nuvarande ägaren fick hyra huset.1982 avstyckas Korpkulla från Fors 1 av nya ägaren Lars Fröstad. Ny ägare blir Bengt Lidbom som fortsatt är ägare. Mindre tillbyggt uthus och farstukvist samt veranda har tillkommit under åren

Hyddan 1

hyddan1

I HFL från 1884-1929 som lägenhet på Fors 1-mark, timrat hus med grund av natursten. Senare pålagd ytterpanel. Uppfördes troligen av grundläggare Olof Eriksson som flyttade in 1884, kom ifrån Gryt. Avstyckning från Fors 1 sker 1929. Ägare är änkan efter KG Eriksson (Olofs son) 1950 säljs fastigheten till David och Lotten Andersson från Östergården, 1972 ärver dottern Mary Tyllman fastigheten. Enligt vissa uppgifter fanns ett bygglov för en modern villa och rivningsbeslut för Hyddan 1 och 2. 1973 säljs fastigheten till Barbro och Gösta Högberg som har det som sommarställe fram till 1983, sedan till Olof och Inga-Britt Johansson som bor här permanent, 1997 säljer änkan Johansson till nuvarande ägaren Willy Ljungqvist som totalrenoverat och byggt till.

Hyddan 2

hyddan2

Ett mindre enplanshus ovanpå jordkällaren, med enstaka hyresgäster fram till 1929 då det byggdes till nuvarande storlek, delvis med rivningsvirke från torpet/backstugan Korpkulla. Användes senare som ”lekstuga” fram till 1973, när Högberg köpte Hyddan. Gösta och svärfar totalrenoverade ”Lillhyddan” och svärfadern bodde här till sin död. Fam. Ljungqvist bodde här under renoveringen av ”stora” Hyddan.

Rosenborg

rosenborg1

Uppfördes på ofri grund ca 1916, ägare Matilda Eriksson , ensam arvtagare till GW Jansson, Alvsta 1, vars syster var änkefru Matilda Hallberg, Fors 1. Finns i HFL första gången 1922. Byggnaden är uppförd med stående spontad grov plank i stommen och liggande spontad panel som senare fick ett lager med eternitplattor. Grunden består av natursten och källare under halva huset.Efter Matildas död 1940 övergick ägandet till Fors 1. I början på 40-talet flyttade Olle Nilsson med blivande familj in i Rosenborg , flyttade i början på 60-talet till Jägartorpsvägen i Västerhaninge.
Hyresgäster efter Olle var familjen Edvin Andersson, som bott i Korpkullas bottenvåning tidigare.Via Lars Fröstad 1983 till Kjell Ekberg och Mia Ehnberg som anlägger ny avloppsanläggning tillsammans med Korpkulla. Säljer 1985 till nuvarande ägarna Toril Melangen och Kalle Skattman som avlägsnade eternitplattorna och byggde till samt har uppfört ett garage.

Haninge Verkstadsförening, HIAB och SL

22348631818_5b92630bd4_o

Avstyckades 1951 från Fors 1 och här byggdes en kooperativ Verkstadsförening på initiativ av Herbert Fröstad, tänkt för traktens bönder. 1954 köpte HIAB fastigheten och öppnade serviceverkstad med Ove Olofsson som chef, 1970 köpte Stockholms Lokaltrafik fastigheten och placerade Ribbygaraget här. 2003 köpte LÅÅSAB AB fastigheten, uthyrning av lokaler samt egen maskinbutik. 2016 Såldes fastigheten vidare till ett byggbolag.

Skyttepaviljongen

skyttepaviljongen-2016-small

Västerhaninge Skytteförenings klubbhus, uppfördes någon gång på 50-talet, avstyckades 1984 från sammanslagna fastigheten Årsta-Fors Ny ägare blir Antonino Guzzetta som renoverar befintligt enplans klubbhus till bostad. Efter ett senare ägarbyte byggs ett nytt tvåvåningshus på skjutbanans betongplatta.

Fors 3, Västerfors

Gårdarna här på Västerfors har genom åren genomgått komplicerade arvsskiften och ägarbyten. Här fanns också krogarna, gästgiverierna och handelsbodarna. Här några exempel:

Gästgivargården

sigrid-numan-gastgivarg

Denna byggnad har genom åren kallats Gästgivargården. Här har också varit handelsbod, i slutet på 1800-talet fanns det tre affärer på Fors. Här bodde brukarna av en av Fors 3 -gårdarna. Här bodde under 1900-talet bokbindaren Ragnar Numan med familj. Finns kvar idag, kallas av ägaren Karin Falk för Lindgården. Bilden, Sigrid Numan med sonen Olle år 1929

2870419852_ce5c57665a_o

Gästgivargården omkring 1900

Sista affären i Fors, fd gästgiveri

affar

Detta var den sista affären i Fors, upphörde år 1954. Blev sedan bostad och revs omkring 1965. Låg intill den s.k. Gästgivargården. Siste innehavaren var Signe Lundberg född Steen på Vitså. Här bedrevs tidigare gästgiveri.

Handelslägenheten Stenkulla

11314287_522a09a0fc_o

Här är vad som finns kvar av fastigheten Stenkulla, den sydligaste fastigheten på Fors. Också här var det handelsbod under lång tid. Det har på senare år funnits uppgifter om att själva byggnaden flyttades till Tungelsta runt sekelskiftet 1900 för att bli affären Ålstalund, dvs den nuvarande pizzerian vid stationen. Foto Stefan Jansson

”Petter-Magnus””, en Fors 3 gård, senare scoutstuga

bild5petterm

Namn efter brukaren Pehr Magnusson

Lindbomsgården, en av gårdarna på Fors 3

2692672552_0366f59989_o

Har fått sitt namn efter brukarfamiljen under många år, på senare tid bodde här skomakaren Nils Rasmussen och kallas därför ibland Skomakarstugan. Numera fritidshus, ägs av Christer Guteman

Några övriga byggnader på Fors

Övre Marieberg, statarstuga under Fors 1

2756385219_f873956757_o

Marieberg, statarstuga/ lägenhet i norra Fors nära gränsen till Ribby. Finns med i kyrkböckerna från 1831. Numera fritidshus.

Övre Marieberg, smedstugan

4759764056_c0951a0495_o

Här bodde också sista gårdssmeden på Fors och här fanns också smedjan, nu borta sen länge. Numera fritidshus.

Nedre Marieberg, fritidshus

2692672104_4732ed6410_o

Nedanför dessa byggnader mot åkern finns några gula, mycket nedslitna byggnader som var permanentbebodda till 1920-talet men sedan blev fritidshus.

Kyrkvreten

kyrkvreten

Kyrkvreten, torp under Fors 2, finns i HFL sedan 1825. Sista boende var Elisabeth ”Lisen” Olsson som avled 1959. Hon hade de sista åren tvätteri och hönseri. Revs 1982, var de sista dryga 20 åren fritidshus. Spisen från Kyrkvreten finns nu i Janstorp.

Båtsmanstorpet Bergenstorp eller Tittut

tittut

Kallades även Tittut. Det här gamla båtsmans-torpet med flera namn finns i HFL från 1709 och tillhörde ”Första Södermanlands Båtsmans Compagnie”. Blev i början på 1900-talet bostad för arbetare på gårdarna i Fors och hantverkare. Här bedrevs också på senare år landstvätt. Numera inbyggt i en större villa i backen bakom den stora verkstadsanläggningen

Östergården, Fors 2

osterg-82

Tillhörde Häringe och har genom åren brukats av arrendatorer. Sambrukades i olika perioder med Alvsta. Berga och Fors 1. Friköptes från Häringe 1938 av David Andersson som 1950 sålde till bröderna Sven och Olle Nilsson på Fors 1.

Österhagen eller Tallbacken

osterhagen

Torpet kom till på 1860-talet, det låg efter avfarten på motorvägen  från Nynäshamn (Västerhaninge/Årsta) vid Fors trafikplats. Blev fritidshus på slutet. Sattes i brand, skadades svårt, revs några år före vägbygget.

Ringen och Ringhagen

ringhagen

Ringhagen

ringen

Lägenheten Ringen

Ringen var en lägenhet som låg nere vid ån ung. där motorvägen nu går fram. Här bodde pigor, drängar och hjon förr i tiden. År 1914 blev en ung flicka mördad här av sin svartsjuka fästman som sen hängde sig i Mariebergsbacken.
Här fanns på från början av 1930-talet en dansbana som drevs av Bondeförbundet och var mycket populär i bygden. Inte minst av flottisterna på Berga! Och kanske av flickorna i Västerhaning?
Sista valsen drogs här 1952.

Skarplöt, en Fors 3-gård

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 

Var enl. HFL 1826 en backstuga med okänt läge, namnet försvinner för att på 1880-talet dyka upp igen som gård på 1/8 mtl. Oklart var då byggnaderna låg. Dagens lokalisering i NV delen av Fors är troligen från början på 1900-talet.Genom ingifte och arv med familjen Lindbom blir gården på 1/4 mtl och man kan då säga att
Skarplöt har ägts och brukats inom samma släkt från storskiftet på 1700-talet.

Sista ägarbrukarna, Nils och Anna-Brita Petersson, hon född Lindström, tar sista skörden på Skarplöt 2001, man har slutat med mjölkproduktionen tio år tidigare. De bor fortfarande kvar i den vackra gula mangårdsbyggnaden. Viss småhusbebyggelse är påbörjad på ängarna nedanför. Markerna brukas av Berga.

mod-karta-1927