Gagnefkullan som var trädgårdskulla vid Vendelsö.

Denna artikel var införd i Haninge Hembygdsgilles tidning Glimtar hösten 2009.
Den är skriven av Vendelsökännaren och hembygdsforskaren Henry Hall.

 

Anna Persdotter Wiklund i Gagnefdräkt 1940. Foto tillhörigt Åke Östlund.

Dalkullan Anna Persdotter Wiklund från Gagnef i Dalarna var trädgårdskulla i Vendelsö under åren 1925–1935. Förutom vid Vendelsö var hon på flera andra ställen, bl. a. i Nacka och Ängelsberg under de här tio åren.

Det är tyvärr inte känt exakt när och hur många somrar hon var här. Fyra trädgårdsmästerier fanns vid den här tiden i Vendelsö. Det var Gistedts, Göranssons, Hallgrens och det vid Grindstugan.
Gistedts låg österut och Göranssons söderut från Vendelsö f.d. gård. Vendelsö gård hade ju som bekant upphört som gård långt tidigare, nämligen 1907.

Vem var då denna Anna från Gagnef?

Hon var född 1873 och var drygt femtio, kanske sextio år gammal, när hon var trädgårdskulla vid Vendelsö. Hon hade gift sig vid nitton års ålder, år 1892, med Per Olsson, som långt senare tog sig efternamnet Wiklund. Han var skomakare och snickare. De fick sex barn varav två dog tidigt, ett strax efter födseln och ett i kikhosta.

År 1903 begav sig mannen till Kanada via Göteborg och Hull i England. Det var hårda tider och svårt att få jobb för många i Sverige. Anna var gravid i tredje månaden. Han blev borta i 20 år. De hade ingen brevkontakt. Anna blev ensam och fick arbeta hårt för att hålla ihop hemmet och ta hand om fyra minderåriga barn. Barnen fick hjälpa till så mycket de kunde, så det blev inte så mycket tid över till lek.
De hade en get, så att de fick mjölk på somrarna. För att dryga ut det knappa höet till geten under vintern repade man löv som torkades och lades in ovanpå höet i ladan. Det var löv från sälg, björk och al som man repade. Löv från rönn repades inte utan nöps av blad för blad så att inte den nybildade bladknoppen bröts av. Barnen skulle samla in en skäppa rönnlöv varje dag (skäppa var ett rymdmått som var olika mycket i olika delar av landet – kunde vara mellan 20 och bortåt 30 liter).

Så småningom fick Anna möjlighet att köpa sig en ko och hon kunde då sälja lite mjölk och smör. Barnen fick tidigt börja arbeta utanför hemmet. Redan vid 12 års ålder fick sonen Per bli ”strögrabb” vid sågen. Dottern Anna (hon hette Anna precis som sin mor) for som 13-åring till Stora Tuna, där hon skulle vara barnpiga men istället fick arbeta i ladugården och hjälpa till med höbärgning.
Som 16-åring kom hon till Riddersviks gård i Hässelby, där hon arbetade i trädgården och fick 1:70 om dagen. Det var 1911.

Samma år som första världskriget bröt ut 1914 gifte hon sig och var under sommaren på en handelsträdgård vid Antuna i Rotebro. Då hade hon sin 5 år yngre syster Kerstin med sig.
Som tidigare nämnts kom Per tillbaka hem efter 20 år. Han hade varit farmare där borta i Kanada. Men han blev inte hemma mer än ett par år utan for tillbaka till Kanada 1925 och blev kvar där resten av sitt liv. Han och Anna skiljde sig aldrig!

Göranssons trädgårdsmästeri i Vendelsö som det såg ut på 1950-talet. Det långa vita huset är ett växthus. I bakgrunden syns Vendelsö allé med ”KryddKalles” affär till höger. Foto tillhörigt Karin Engström

Samma vy, som bilden ovan, tagen i oktober 2009. Till höger i bakgrunden syns det svarta plåttaket till f. d. ”Krydd-Kalles”. Foto: Henry Hall

Nu, 1925, var Anna helt ensam. Barnen var alla vuxna och klarade sig själva. Det var nu hon också gav sig av hemifrån och blev trädgårdskulla bl. a. vid Vendelsö. Hon arbetade sannolikt vid Göranssons trädgård.
Enligt Sven Gistedt hade de enbart manlig arbetskraft vid Gistedts trädgårdsmästeri. Handlaren Erik Lundberg, som bodde i hörnhuset snett emot Vendelsö gård redan i början av 1900-talet var enligt Tord Bolander från Gagnef.

Kan han ha tipsat Anna att komma till Vendelsö?

Anna Persdotter Wiklund dog 1958 vid en ålder av 85 år efter ett strävsamt liv. Hon var mormor till Åke Östlund i Tyresö. Artikeln är i huvudsak baserad på uppgifter från honom. Åke håller som många andra på med släktforskning. För att få reda på något om sin morfar i Kanada skrev han till UD – och fick svar med adress till morfaderns granne, som dock var död sedan ett 50-tal år.
Åke skrev då till ortens postmästare, som överlämnade brevet till grannens son. Sonen kände väl till Åkes morfar.
Åke och han brevväxlade ett flertal år och sonen berättade om morfaderns liv och att han dog 1948. Det var i Manitoba i Kanada. Sonen sände också senare foton av graven med en stor sten.

Till vänster sitter Anna Persdotter Wiklund med dottern Anna och barnbarn 1936. Längst till höger sitter Åke Östlund, närmast honom hans bror Nils och i mitten sitter Åkes kusin Lennart Nordström. Foto tillhörigt Åke Östlund

Ännu en bild på Göranssons trädgårdsmästeri, tillhör Dora Michaelsson, Vendelsö. Repro: Henry Hall