Hembygd i Haninge

Kategori: Handen (Sida 4 av 6)

Söderbytorp

Nedanstående bild fanns i Gillets arkiv som Söderbytorp utan årtal och övrig beskrivning. Efter stor nätaktivitet finns alla fakta. Det är så här man önskar att det ska fungera.

Söderbytorp

Söderbytorp, foto från 1912,  Delar av familjen Lindström, fr.v sonen John, modern Ida, sonen Erik, (på gunghästen), dottern Ester, fadern Karl och dottern Hilma. Hästen hette Docka och hunden Pil. Tack till Tonny Treiberg och Kjell Eriksson (vars farmor Ester finns på bilden)

 

Man hittar Söderbytorp första gången i husförhörslängderna år 1746 men finns på en karta redan 1648.

Var, som framgår av namnet, torp under Söderby Gård på 1/8 mantal, tidvis brukat direkt under gården men också av torpare. Under vissa tider också bebott av inhysingar och fattighjon.
Från 1858 bodde här  några skomakare, först Carl Westerlind med sin familj där sonen Johan efter faderns död 1867 tar över. Därefter Sven Lindqvist som flyttar 1877.

Blir från 1878 åter torp då Karl Gustaf Johansson kommer från Västerhaninge, han flyttar till Nykrogen 1882 och ersätts av Erik Gustaf Andersson som kommer från Hurtigs torp och blir kvar som torpare i 25 år till sin död 1907.

Därefter, från 1910, torparen Karl August Lindström som kommer från Sågen i Västerhaninge med hustru och sex barn, bl.a. Gustaf Einar född 1891. Karl August hade under många år varit mjölnare på Vitså Kvarn, han  avlider 1916 men familjen blir kvar och sonen Einar skrivs som hemmansägare.
Ny ägare blir Johan Fredrik Pettersson med hustru och barn som kommer från Vallentuna år 1931.

Låg ungefär där det stora bilföretaget efter Vendelsövägen finns idag.

Läs här om Söderbytorp på senare tid.

 

Ett modernare Hörncafè

Hörncafeet

Det senare “Hörncafét”. Foto: Johnny Couchér.

På den här bilden ser vi en modernare upplaga av caféet, det är troligen under Erik Engströms tid och fastigheten låg parallellt med Nynäsvägen söder om Bror Ljungs Nynäsmack. Och var Konsumbutik före detta och senare en mera modern matservering.
Är väl inte så mycket “hörna” här men namnet var ju traditionellt betingat i Handen!

Fortsätt läsa

Handens skola 1940, klass 6

Handens Skola 1940, klass 6
Hittade denna bild i Gillets arkiv med en något förvirrad namnlista.

Visste att jag sett den i någon av Flodbys/Eklunds böcker och fann till min glädje att den fanns i ” Handen i bilder” med en fullständig och troligen riktig förteckning.

Jag “snor” den rätt av och hoppas att vännen Olle, han har ensam skrivit denna bok, inte har något emot att jag delar med mig från hans stora kunskapsbank.

Fortsätt läsa

Lennart Hagelins tredje och sista (?) artikel om Handen

Här på bloggen försöker vi reda ut samhället Handens ursprung och det något märkliga ortsnamnet.
Finns många motsägande uppgifter, är läsaren intresserad bör man kanske läsa föregående inlägg:
  1. Handen, var ifrån kommer namnet, Sven Klasenius151220
  2. Mera om Handen, Lennart Hagelin 160104
  3. Handen igen, Lennart Hagelin 160113
  4. Handens ursprungliga fastigheter, Sune Nilsson 160116
1949

Tomtkarta från 1949.

Fortsätt läsa

Minnen från Handen

I Glimtar från  2006 skriver Caisa Olsson en liten betraktelse om Handen från sin barndom:

“HANDENS CENTRUM” – ropade busskonduktören ut!
Då visste man att man var hemma!

Hemma i ett lugnt villaområde där alla kände alla, och det var roligt och tryggt. Vi hade egna bussar, Stockholm-Södertörn, gräddgula och gröna. 2:an gick till Handen, 5:an till Dalarö och 9:an till Årsta Havsbad.
Vi som bodde i Handen kunde åka med alla tre. Man kände alltid chauffören som körde bussen, också konduktören. När man stigit av och gått över Dalarövägen var man på Vendelsövägen där jag bodde i nr 8.

Fortsätt läsa

Lutande kyrktornet, en skolhistoria

Rune Karlsson 2015Rune Karlsson, en av författarna till Tvätteriboken och Handenbo i många år, skrev 2007 denna lilla berättelse om sin tidiga skoltid.
Det lutande kyrktornet i Österhaninge är en viktig faktor i sammanhanget.

Kyrkan

En modern bild på kyrkan från genomfartsvägen. På denna bild är ju lutningen överdriven pga optiska problem.

Fortsätt läsa

Lantbrevbäring i Norrby på 60-talet

Att samhällsservicen förändrat sig genom åren är vi väl alla bekanta med.

Lantbrevbäraren Sven-Erik Bäck skrev en härlig artikel i Glimtar om sitt arbete i Norrby i början på 60-talet. Här finner vi en beskrivning på en social insats av stora mått, troligen långt utöver den som Kungliga Postverket tänkt sig.

Moped

Karta över distriktet, teckning Anita Stjernström 2002.

Sven-Erik och hans kollegor var för många på den tiden den en livsviktig kontakt med resten av samhället och kanske för vissa en rent av nödvändighet för ett någorlunda liv i stugor och villor.

Att detta inte kunde fortsätta i vårt moderna effektiva Sverige är väl förståeligt…..

Så här berättar han i artikeln från 2002:

Fortsätt läsa

Handens ursprungliga fastigheter

När man i olika sammanhang läser om samhället Handens tidiga utveckling är det tre fastigheter som ständigt återkommer:

Nyvreten

Lägenheten Handen

Handen 1

Nyvreten

Nyvreten

732

Lägenheten Handen

 

 

 

 

 

 

Hörnfiket

“Hörnfiket” låg på Handen 1, (Söderby 1:2) men det fanns väl en byggnad där innan?

Kan någon läsare ha en bild på en äldre byggnad på Handen 1? Den uppkommer som registrerad fastighet 1921 genom avsöndring från Söderby 1, första ägare är Olga Säfström.

Malmborg

Köpebrevet på Handen 1 1920.

Fortsätt läsa

Handen, namnet och ursprunget igen!

I en artikelserie om Handen finns sedan tidigare två artiklar här på bloggen som man kanske ska ha läst för att få konsekvens i det hela. Det kommer också ytterligare en artikel i ämnet.

1, Sven Klasenius, Handen, varifrån kommer namnet?

2. Lennart Hagelin, Mer om Handen..

I en artikel i Gillets tidning Glimtar skriver Lennart Hagelin under rubriken:
KRONOALLMÄNNINGEN HANWEDEN – LÄGENHETEN HANDEN?

Nyvreten

Nyvreten, Handen. Foto Tommie Lindström

De flesta, för att inte säga alla, tycks vara överens om att namnet Handen kommer från smedsstugan vid Kilens spets, som i församlingsboken heter Lägenheten Handen, senare Gamla Handen, som låg intill Söderby gårds smedjetomt vid vägskälet där Stockholmsvägen delade sig i Dalarövägen och Nynäsvägen. Det finns två huvudteorier om hur lägenheten fick namnet. Den ena gäller en vägvisare i vägskälet, den teorin behandlas i nästa artikel.

1951

Fortsätt läsa

Percy Nilssons tvätteri

SVARTBÄCKEN, LJUNGBY, ÖSTERHANINGE

Redogörelsen nedan för Percy Nilssons tvätteri bygger på en uppteckning av en intervju gjord av Sofia Danielsson, Nordiska museet, 1963. Den ingår i Gillets bok “Så tvättade vi i Haninge”, av Rune Karlsson och Anita Stjernström, utgiven 2015.

Percy byggnation

Tvättstugan, här under utbyggnad 1963 för en mangelbod. Torkutrymmet ovanpå var helt öppet under taket.

Percy Nilsson (1924-2014) och hans mor Signe Nilsson (född i Sibbarp i Halland) kom till Österhaninge 1924.
Modern arbetade som hembiträde på en gård i Svartbäcken, där man tvättade.
År 1949 kom de till ett ställe nära Ljungby och man byggde där ett tvätteri, en tvättstuga i bottenvåningen och över denna en torklada i öppen stolpkonstruktion. Enligt Percy var det meningen att torkladan skulle ha luckor, ”men så fick vi hänga hos grannen (Petterssons, Ljungby) och fick hjälp med manglingen där”.   Tvättstugan är byggd av cementsten och med gråvit putsning.
Den ligger i nordväst-sydostlig riktning på en sluttning mot sydost.

Fortsätt läsa

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2024 haninge.org

Tema av Anders NorenUpp ↑