Målar-Pelles villa

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Den här villan. Ribby 2;46, ligger på Nynäsvägen i Västerhaninge, omedelbart norr om flerfamiljshusen.

År 1929 byggde målaren Olof Pettersson, Målar-Pelle kallad, sin villa i kurvan av landsvägen vid Ribby.

Olof Sigismund Pettersson var född 1883 i Högsrum i Småland och kom till Stockholmstrakten på 1910-talet och till Västerhaninge, Örnsberg, år 1924 från Nynäshamn.

Året efter flyttar han till Hyddan på Fors och gifter sig med den två år yngre Edla Emerentia Fredholm i juni 1926. Hon var född i Västergötland och arbetade på Berga Slott åt hovjägmästare Helge Ax:son-Johnson sedan 1920.
I november 1927 föds tvillingdöttrarna Ulla och Birgitta.
År 1929 köper familjen Ribby 2:46 från Hem på Landet och bygger villan på Nynäsvägen och flyttar dit samma år.

Olof Pettersson avlider 1947 och hustrun 1972.

Båda döttrarna blir kvar i Västerhaninge, Ulla, gift Löfberg, arbetar på Apoteket och Birgitta, gift Johansson, är under många år poststationsföreståndare här.

Huset är fortfarande i släktens ägo, troligen i originalskick.




Tungelstavägen, på 50-talet

Hedlunds

Detta är ett vykort från 50-talet, fotografen står på Tungelstavägen, ungefär där Parkvägen går in, och riktar kameran mot norr.
Huset till vänster är Hedlunds Handelshus, här fanns sedan mitten på 40-talet speceriaffär, mjölkaffär och en järnhandel. Uppe i hörnet på fasaden ser man en skylt som talar om att det även finns ett konditori.

Här ligger nu ICA-Super Market.

I en annons i Haningebladet från 1956 ser vi att Ellen Åkerstedt, som drev konditoriet från 40-talet, överlät rörelsen till Svea Häggblad, gift med järhandelsföreståndaren Kjell.

Häggblad

Lägg märke till att det fanns ”Grammofonautomat”! Det blev under Sveas nyordning också en TV-apparat och vi ungdomar beställde bord till lördagskvällarna för att se ikonen Lennart Hyland leda underhållningsprogram.

Till höger skymtar hörnet på en villa och en flaggstång på gården. Den kallade vi ofta för Kanoldsvillan efter konfektyrfabrikanten som bodde där några år. I källaren på nedre våningen i en utbyggnad med ingång från norr fanns tidigare bl.a. skolkök och ett café. Och ovanpå en stor altan.
Hit flyttade senare droskägaren Ruben Ramström.

Den stora byggnaden i bildens högra bortre kant är Förlossningshemmet, i folkmun BB. Byggdes på 20-talet av dåvarande provinsialläkaren Erik Tretow.

Villorna hitom är Harry Anderssons, snickare och busschaufför och Josef Roséens. Roséen hade här en handelsträdgård, läs om den här.

Nedan till höger (ej på bild) låg dåtida fotbollsplanen.




Sahlbergs Torp

Sahlbergs torp

Båtsmanstorp nr 33 under Sofielund på Hanvedens rote

 Sahlbergstorp finns i HFL 1781-1895. Den siste båtsmannen flyttade ut 1894, dvs det året det vakanssattes. Kallades i  slutet av 1700-talet Hållsättra Båtsmansstuga eller Tillerhem.
Färgbilden ovan har några år på nacken, vi ser att taket består enkupigt handslaget tegel. Efter vissa strapatser kunde man också konstatera att spismuren med den öppna bakugnen fanns kvar.

I husförhörslängden för 1781-1790, Hållsättra Båtsmansstuga, hittar vi förste båtsmannen Anders Sahlberg, född 1745, med nio år yngre hustrun Anna Jonsdotter och tre barn. Dottern Anna född 1775 verkar ha dött här på torpet. Det är alltså denne Anders som ger namn till torpet.

Salberg 1781

År 1794, stugan kallas då Tillerhems BT, inträffar det som verkar märkligt, båtsmannen Anders Sahlberg är då född 1762!
Det har sin förklaring i att ”gamle Anders” avlidit och att en yngre båtsman med förnamnet Anders övertar änkan, stugan och efternamnet! Ett mycket vanligt förfarande på den tiden.
Den yngre Anders avlider 1812 och änkan Anna flyttar ut till Tuntorp året efter.

Då kommer från Stockholm en ny båtsman, Erik Fundin, som får ärva efternamnet och stugan men ingen änka, har är född 1796, nu har torpet fått namn efter den förste båtsmannen, Sahlbergstorp.

Han finner en hustru, pigan Stina Ersdotter på Sofielund, och gifter sig 1821, hon är hela 20 år äldre. Här blir det inga barn men i stället kommer Stinas åldriga mor hit. Erik Sahlberg blir kvar i hela 39 år till sin pension på hösten år 1852, hustrun har då avlidit i april. Han blir kvar ”i egen stuga” till 1873 då han flyttar till fattighuset och avlider samma år.

Under de kommande åren är det hög omsättning på båtsmän, Lars Ersson-Sahlberg 1852 till 1854. Efterträdaren Karl Wilhelm Lundgren hinner knappt flytta in innan han får avsked ”för förfalskat betyg.

År 1858 är det dags för en tredje Anders på torpet, Anders Andersson-Sahlberg, blott 20 år gammal. Han hämtar en hustru från torpet Asplund, den fem år yngre Fredrika Andersson, gifter sig 1862 och får sex barn mellan 1863-1874. Familjen flyttar 1872 till Hållsättra.

Ny på torpet blir då Karl Johan Svensson-Sahlberg, född 1846 med hustrun Klara Augusta Kronström som kommer från Berga. De får sex barn mellan 1870-1883. Familjen flyttar till Grödinge 1885.

Samma år kommer då en ensamstående båtsman, Karl Johan Lindgren-Sahlberg från Sorunda, bara 19 år gammal, han skrivs in som stamanställd efter sin värnpliktstjänstgöring 1887 och flyttar 1894 till Stockholm och gifter sig där.

Han blir den siste båtsmannen på torpet, men från 1931 finns här enl. församlingsboken förre rättaren på Vedan, Erik Wilhelm Karlsson med makan Edla Sofia. Han avlider 1942, änkan bor kvar 1950. Hon avlider sju år senare på Krigslida.
Paret kom till Sofielund 1927 men skrivs då boende på gården, möjligen redan då till det gamla båtsmanstorpet.

Läs Harry Runqvists artikel om båtsmanstorpen

karta Sahlbergstorp 2

Här några kompletterande bilder på Sahlbergs torp, febr 2016.

Sahlbergs torp 2016 (2) Sahlbergs torp 2016 (3) Sahlbergs torp 2016 (1)

 

 




Krogen som försvann, läs historien om Tingskrogen i Västerhaninge på 1700-talet

Tingshuset Flickr 2

Tingskrogen låg mitt emot Tingshuset, som på den tiden var en envåningsbyggnad. Bilden är tagen c:a 1870 dvs ungefär 60 år efter att krogen revs. I bakgrunden t.v. Kyrkskolan.

På Wikipedia kan man läsa:
Krog är från början ett landsvägsvärdshus eller utvärdshus, men blev senare ett enklare näringsställe med utskänkning av öl och brännvin jämte servering av husmanskost (även i städer). Krog är slang men är numera i allmänt språkbruk.

För två-trehundra år var det gott om krogar i landet, våra socknar var inga undantag.

Gillets Sven Klasenius skrev 2011 denna artikelKlasenius för Glimtar om några av krogarna i Västerhaninge.

Tingskrogen låg på kyrkbacken i Västerhaninge mitt emot Tingshuset. Den var på 1700- och 1800-talen bara en av många krogar i Haningesocknarna. Men bättre placering än Tingskrogens är svår att tänka sig för en krog på den tiden – med kyrkan endast 100 meter bort och med häradets tingsställe på andra sidan landsvägen.

Platsen för Västerhaninge kyrka var vid  denna tid också en knutpunkt för kommunikationerna på Södertörn. Norrifrån kom vägfarande från Stockholm, västerifrån från Sorunda och Grödinge, söderifrån inte bara från Ösmo utan från hela södra skärgården. En stor del av de ”resande” kom till fots. Kanske stannade man till vid krogen inte bara för att få en bit mat eller en stärkande sup, utan också för att hitta någon att få skjuts med.
Vissa församlingsbor dröjde sig kvar på krogen om söndagarna och kom för sent till högmässan. Många hade också väldigt bråttom från kyrkan. På sockenstämman i februari 1788 uppmanades sexmännen (ett slags ordningsmän och moralens väktare runt om i socknen) att hjälpa den gamle skröplige kyrkvakten med att hålla kyrkporten stängd åtminstone tills prästen hunnit läsa färdigt välsignelsen, som avslutade högmässan.

karta

Storskifteskartan 1790. Kartografen har bara angett namnet KROG, eftersom den var ställets huvudverksamhet. Byggnaden  väster om genomfartsvägen är nuvarande Tingshuset (ung,)

Tingskrogen tycks också ibland ha varit ett mycket livat ställe. Vid tingen, som alltid drog mycket folk till trakten, anordnades ofta dans på krogen. Prästen såg farorna i hur detta menligt kunde påverka barn och ungdom som åsåg osedligheterna. Sockenstämmans beslut att bötfälla både dem som anordnade dessa tillställningar och dem som deltog är nedtecknat i protokollet.

Västerhaninges store nedtecknare Gustaf Westerin nämner Tingskrogen i sin skildring Västerhaninge och Muskö socknar, och hur prästerskapet också från predikstolen förmanade dem som kom sent till kyrkan från krogen. 1789 hotades de skyldiga till och med att bli utskrivna till krigstjänst. GW skriver sedan att först 1844 blev Tingskrogen indragen, och avslöjar därmed att han tror att det handlar om krogserveringen i Tingshuset.

Säkert är detta en bidragande orsak till att denna på sin tid såväl populära som impopulära krog så totalt glömts bort.
I husförhörs- och mantalslängder liksom i andra handlingar skiljer man konsekvent på Tingskrogen och Tingsbyggningen, som senare kallas Tingshuset när det byggts på med en våning.

utdrag

Läget intill kyrkan skapade dock också vissa problem. Kyrkoherden Johan Möller, som verkade i församlingen 1778—1797, tog på sockenstämman flera gånger upp den oönskade konkurrensen från krogen.
Om man tittar i husförhörslängderna för Västerhaninge kan man se att före 1810 är det bara Tingskrogen som finns med av dessa, eftersom det är det enda av dem som är permanent bebott. Under några år på 1790-talet används också Tingsbyggningen som bostad, och då finns båda byggnaderna

1743 infördes fönsterskatt i Sverige. I 1744 års förteckning för Sotholms härad över antalet fönster i byggnader kan man se att Tingskrogen hade fem, Tingsbyggningen tio fönster.

Skickliga hembygdsforskare, tillika framträdande medlemmar i Gillet, har genom åren ägnat stor möda åt att kartlägga Tingshusets historia. Runt 1980-talet hade man kommit fram till att den ursprungliga envåningsbyggnaden uppfördes på 1730-talet. Och i Haninge Hembygdsgilles meddelande 1982:4 sammanfattar Harry Runqvist läget med att konstatera att byggnaden uppförts 1731—1734.
På de nedersta posterna kan man se att Tingsbyggningen fick betala skatt för tio fönster, Tingskrogen för fem.
Tingskrogen orsakade inte kontroverser bara under sin existens. När ägaren, bonden Johan Olof Lidström i Ribby, lät riva den 1814 blev detta orsak till nya trätor. Anledningen var att tingen, som hölls tre gånger om året, nu saknade en plats där den så kallade tingsgästningen bekvämt kunde anordnas.
Kamrer Stråle på Krigslida utredde på eget initiativ frågan, och föreslog att tingsplatsen nu skulle flyttas till Fors eller Sanda i Österhaninge. Där fanns nämligen gästgiverier som kunde förse de till tinget samlade med mat och dryck.
Frågan löstes dock efter flera års förhalande med att Tingsbyggningen 1821 byggdes på med en andra våning. När tingssalen och rättens övriga rum flyttades en trappa upp kunde man ha krog i salen på bottenvåningen. Först 1844, som Westerin skriver, upphörde all krogverksamhet i och kring Tingshuset. Krogen byggs Vi vet alltså, genom protokoll från ting och från sockenstämmor i Ösmo, att den gamla Tingskrogen revs. Men när var huset byggt?
Av allt att döma är Tingskrogens och Tingsbyggningens historia gemensam, tills deras olika funktioner slogs ihop i det nya Tingshuset.

Tingskrogen låg mitt emot Tingshuset, som på den tiden var en envåningsbyggnad. Bilden ovan är tagen ungefär 60 år efter att krogen revs.    En bortre hållpunkt är ett protokoll från vintertinget i februari 1731, som hölls i Västerhaninge prästgård. Inspektorn på Häringe, Anders Lundahl, framför på tinget sin arbetsgivares erbjudande om att bekosta byggandet av en ”tingsstuga”, om bönderna under vintern släpar fram timmer för ändamålet.
I andra änden av intervallet finns ett protokoll från vintertinget 1735, som påbörjades den 27 februari, där det klart står skrivet att tinget hölls ”uti dess Tings Stufwa wid Västerhaninge kyrka”.

Harry Runqvist återger också ett dokument som Inger Heijkenskjöld funnit bland handlingar på Häringe:
Tre nämndemän kvitterar sitt arvode för utförd syn av Tingsbyggningen. Det finns anledning att här återge detta kvitto ordagrant, som det återges i Gillets meddelande.

”Undertäknat hafwer bekommit för dät wij på TingzByggningen hålde laga syn huru wida dän war mäd lås och iärn beslagna lukor och dörrar med alt annat tillbehör wähl försädd att Conservera Cronomedlen utj då Crono Stämmorna där skulle hållas à 1 daler 16 ./. till mans fyra daler och Sexton öre Smt som qvitteras Väster Haninge tingz Krog d 1 Martij 1736. Pär Bängtson i fors dommare,  Olof Olofson i tungelsta, Pär Erson i nedersta nämndemän.”

Värt att observera är, att synen gäller Tingsbyggningen och att kvitteringen av arvodet sker på Tingskrogen – d.v.s. tvärs över gatan! Det är lätt att se om man redan vet att det rör sig om olika byggnader, annars inte.
Första notering om Tingskrogen finns i mantalslängder från oktober 1732. Detta visar att de båda byggnaderna antagligen uppfördes ungefär samtidigt, eller snarare den ena direkt efter den andra.

Denna insikt ställer till viss del Häringes ägares handlande i ny dager. Det började med att grevinnan Agneta Wrede, som vid denna tid var ensam härskare över godset, sände inspektorn Lundahl till tinget med erbjudande om att på egen bekostnad uppföra ett tingshus på kyrkbacken.

Gustaf Westerin berättar i sin tidigare nämnda bok på sidan 122 om denna grevinna på Häringe och hennes detaljerade instruktioner till sin inspektor. Väl insatt i gårdens affärer talar hon om för honom hur han ska sköta sitt jobb. I paragraf 22 kommer hon till Sotholms krog, som uppenbarligen var en guldgruva för Häringe, och grevinnan vill försäkra sig om att inspektorn ser till att det bryggs tillräckliga mängder öl och brännvin att förse krogen med, samt att krögerskan mäter rätt!

Agneta Wrede var alltså väl förtrogen med nyttan av en krog, och ett av adelns privilegier var att sätta upp sådana på sina ägor. Vid denna tid hörde en av Ribbygårdarna till Häringe, och det var på Ribby bys allmänning som Tingsbyggningen och Tingskrogen uppfördes.
Agneta Wrede dog 1730, så det blev hennes måg Magnus Julius De la Gardie som kom att uppfylla – om än inte lika frikostigt – sin svärmors löfte. Häradets bönder fick ju själva stå för timret till Tingsbyggningen. Krogen bekostade han väl helt själv, får vi hoppas.

1743 skänktes Ribbygården till Magnus Winge, och krogen tycks sedan ha följt Ribbys ägare. När mjölnaren Matts Lidström i Fors köpte gården 1807 specificerades det i köpebrevet att krogen ingick.       Men nya tider stundade  snart.  Mjölnaren Lidström dog 1813 och på tinget samma höst frånsade sig sonen Johan Olof tingsgästningen.  Orsaken var, uppgav han, att krogen inte längre var lönsam sedan tillståndet att servera brännvin dragits in. Lidström monterade ned den gamla krogen – enligt lantmäterikartor lika stor till ytan som Tingsbyggningen – och satte i stället upp en stuga på platsen.

Frågan om utskänkningstillståndet är oklar, eventuellt kan förflyttning av gästgiveriet från Gansta till Fors 1812 ha spelat in. Gästgivare hade vanligen ensamrätt på brännvinsförsäljning inom en halvmils avstånd. Sådana hinder kunde dock överbryggas med någon form av kompanjonskap eller avtal med gästgivaren.
1838 skrev den då vikarierande kyrkoherden Lind ett nytt klagomål om krogen. Den stängdes för gott 1844.
Efter Tingskrogens försvinnande öppnar ännu en krog alldeles i närheten – Kyrkkrogen, som finns noterad i husförhörslängden. Krögerska tycks vara skolmästaren Håkan Winges änka Brita, som tidigare haft samma jobb på Tingskrogen. Kyrkkrogen blir dock bara en kort parentes, och stänger troligen senast när nya krogen i Tingshuset öppnar. Som bostad finns den kvar i husförhören ytterligare ett tiotal år. Närmare detaljer om Kyrkkrogen är obekanta, ganska klart är dock att det inte – som Westerin antog – är namnvariant på någon av de andra krogarna.




Västerhaninge Ålderdomshem, 50-talet

Boende och personal omkr 1950

Boende och personal omkr 1950, är det någon som känner igen någon anhörig?

Bilden visar åldringar och personal på Ålderdomshemmet i Västerhaninge.

Det uppfördes 1917 på samma tomt som dåvarande Kyrkskolan, numera Klockargården låg. Åbyskolan/Åbygården uppfördes först 1922, då mellan dessa två byggnader.

2691478595_501d72a7f7_o

Det hus som byggdes 1917.

I församlingsboken kallas det ”ålderdomshemmet”, en dåtida modern benämning. De hus som tidigare bebotts av åldringar, fattighjon och sinnesslöa kallades först fattigstugan och därefter fattighuset.

En tidig fattigstuga låg på Ribbymark, på den nordliga tomten i korsningen mellan nuvarande Nynäsvägen och Blåkullavägen och det sista fattighuset låg som en flygel till dåvarande kyrkskolan.

Socknen hade stora problem med denna byggnad och i mitten på 1910 talet tog man ställning och påbörjade planering av det första ålderdomshemmet.
Man hade ett tag planer på att köpa August Petterssons stora trevåningsvilla, den som sedermera blev Folkhögskola, men fattigvårdsnämnden trodde att den översta våningen skulle vara alltför besvärlig att nå för det tänkta klientelet.

Byggkostnaden blev 30.880 kronor, i dagens penningvärde strax under miljonen.

År 1955 byggdes så ålderdomshemmet om i etapper och fick det vackra namnet Västergården.

6880371716_55098d99d8_o

Västergården rivs i mars 2012, t.v. Åbyskolan/Åbygården.,

Det var den byggnad som revs på våren 2012 och vars tomt nu är en välbehövlig infartsparkering.

Förest Thea Holm omkring 1950

Thea Holm, föreståndarinna på 50-talet.

 

 

 




Berga Skola 1933

SkolkortBerga

Eleverna på Berga Skola år 1933 är födda åren 1921-1924.

Bakre raden fr. vänster:

Gustaf Lundblad, Svea Steen, Greta Andersson, Olle Numan, lärarinnan Märta Granberg, Ulla Andersson, Ulla Lundin, Ingegerd Pettersson, Berta Jansson.

Mittre raden:

Saga Lindgren, Lisa Lindgren, Gunnel Jansson, Gunvor Tärnholm, Inga Jonsson, Elsy Lindström, Maj-Britt Andersson, Märta Pettersson, Ella Andersson.

Främre raden:

Sven-Erik Hellberg, Lennart Eriksson, Stig Tärnholm, Sture Tärnholm, Olle Nilsson, David Jonsson, Bengt Bengtsson.

Kommentar:
Lärarinnan Märta Granberg gifte sig 1941 med tonsättaren Ragnar Althén.
Lennart Eriksson i främre raden bytte namn till Kings.

2692626760_2f27053221_o

 




Arvid Nilsson på Fors med familj

Arvid Nilssons familj

Detta är ett foto från omkring år 1900.

Det är arrendatorsfamiljen på Fors Östergård,  fadern Arvid Nilsson nr 3 och modern  Fredrika Charlotta nr 8.
Östergården tillhör den på här tiden Häringe och familjen Trolle-Löwen.
Samtliga barnen blir kvar i trakterna under sitt liv, efter namnlistan finns några korta kommentarer och bilder.

Personerna är:

1 (okänd)

2 Leander Nilsson                                     6 Anna N, gift Palmqvist

3 Arvid Nilsson                                           7 Britta N, gift Lindström

4 Edvin Nilsson                                          8 Fredrika Charlotta Nilsson

5 Lotten N, gift Andersson                      9 Ernst Nilsson

  1.  Finns en uppgift att personen är Anders Larsson född 1840 och är far till nr 8 Fredrika Charlotta. Möjligtvis talar bilden/åldersskillnaden mot detta.
    *
  2. Leander, (1888-1954) gifter sig 1912 med Anna Sofia Palmqvist, dotter på Jakobsdal i Västerhaninge, tvättare i Jordbro och från 1919 på Jakobsdal, har sonen Karl-Erik född 1914.
    *
  3. Arvid, (1862-1943), född på Hammersta i Ösmo, gifter sig med nr 8 år1886, kommer som arrendator till Östergården 1892 från Lidatorp i Ösmo. Han blir änkling 1919 och gifter om sig två år senare med  Kristina Lovisa Andersson och flyttar till Backen på Ribby. Genom arv/köp går Backen till dottern Anna Andersson år 1944.
    *
  4. Edvin, (1890-1965), gifter sig 1918 med Ester Hallberg, dotter på Fors 1, arrenderar inledningsvis denna gård av svärmodern men övertar den 1928 genom arv/köp. Får två söner, Sven 1919 och Olle 1924 som senare övertar gården samt köper Östergården år 1950.
    *
  5. Lotten, (1894-1971), gifter sig 1919 med David Andersson, son på Alvsta, och de övertar 1919 arrendet på Fors Östergård efter hennes far och friköper den från Häringe 1938. Säljer den till Edvin Nilssons söner 1950 och flyttar till Hyddan. De har döttrarna Margareta Fredrika född 1922 och Mary född 1925. Mary, gift Tyllman, övertar genom arv/köp Hyddan 1972.
    *
  6. Anna, (1892-1966), gifter sig med  statdrängen Karl Andersson år 1917. Arrenderar 1919 Alvstatorp, maken väl känd som ”Kalle i Alvsta”. Har inga barn. Vid faderns död 1944 ärver/köper hon Backen.
    *
  7. Brita, (1896- 1968) gifter sig 1925 med sonen på Skarplöt Erik Lindström, som övertar familjegården  år 1957. Erik är änkling och har två söner från detta äktenskap, får med Brita dottern Anna Brita år 1927.
    Anna-Brita gifter sig Nils Petersson och de övertar via arv/köp Skarplöt år 1962.
    *
  8. Fredrika Charlotta, (1863-1919), född Larsson på Björsta i Ösmo, gifter sig med nr 3 år 1886, till Östergården 1892 från Lidatorp i Ösmo.
    *
  9. Ernst, (1898- 1980), gifter sig med Ester Andersson från Riddartorp 1923 och flyttar samma år som hyresgäst till Bergenstorp, eller Tittut, där man börjar tvätta. Köper och flyttar senare till Lilla Solhem i Västerhaninge och fortsätter tvätteriverksamheten där. Inga barn.

Några bilder med anknytning till artikeln

2692614297_3c9a2b47e9_o

Fors Östergård 1938, teckning Olle Numan.

2870420060_aa2d8e0606_o

Fors 1, gamla mangårdsbyggnaden, tv Edvin och Ester Nilsson.

Edvin

Ester och Edvin Nilsson, Ester och Ernst Nilsson, Sven och Olle Nilsson. Bilden från 1926.

5435921288_9e9848ea06_o

Jakobsdal, Lugnetvägen Västerhaninge.

5842024439_acc5ab1196_o

Mangårdsbyggnaden på Skarplöt 2010, foto Stefan Jansson.

2692652126_a613a54310_o (1)

Hyddan, Fors 1:2

2817055488_d8f74df115_o

Gåramålning av Lilla Solhem, tillhör Sonja Borggren.




Berga skola 1950

Detta härliga klassfoto från  från Berga skola, klass 7, 1950 tillhör Margareta Mattson. det är också hon som namnsatt de flesta på bilden.
Dock saknas några, kan vi få hjälp med namn?

2852679469_e6cbf0dc10_o

Berga Skola 1950, klass 7, tillhör Margareta Hjalmarsson-Matsson.

Övre raden:

Raymond Sandberg, Ulf Hansson, Kjell Nilsson, okänd, Maj Karlsson, överlärare Karl Gustafsson, Inger Sandberg, Margareta Hjalmarsson, okänd, okänd, Stig Svensson

Nedre raden:

Solveig Sandberg, Maud Lundin, Roland Runeborg, Eivor Runeborg, okänd, Annbritt Vidlund

Bild7Skola

En mycket vacker teckning av skolan av Olle Numan.

 




Skyttegillets årsmöte 1949

Vi klipper in ett foto från 1949 då Västerhaninge Skyttegille jubilerade. Här finns många gamla bekanta från den tiden. Jag har fått hjälp av Mona Eriksson och Ingvar Carlsson med namnsättningen men som ni ser fattas en hel del namn. Kanske något är felaktigt?

Om vi kan fylla luckorna får vi en fantastisk dokumentation, vi förser drygt 90 ansikten med namn för framtiden och kanske kan sprida minnen och hågkomster i yngre generationer.

Det finns olika alternativ att svara:
1 Ni som kommit via FB, svara där!
2 Svara på ”kommentar” under artikeln!

skarp-1949

Här finner du förteckningen!

Läs kommentarerna efter artikeln, finns tillägg och ändringar!

Se även dessa två inlägg:

Styrelsen 1949

Skyttegillet 1944




Det saknade tornet på Tornberget

1255

På denna bild ur Gillets arkiv skymtar ett av tornen i bakgrunden. Det är läraren och hembygdsforskaren Börje Larsson som tagit bilden vid ett besök med sin klass 1967.

Tornberget, Södertörns högsta punkt med 111 m.ö.h., ligger i västra delen av vår kommun uppe i Hanveden.

När inlandsisen försvann var det det första landmärket som dök upp i trakterna och den lilla sjön intill är en rest av ishavet.
Trakterna runt berget har varit ”befolkade” sedan stenåldern.

I betydligt modernare tid är Tornberget en välbesökt plats för att skåda över milsvidda skogar och kringliggande bebyggelse,

I min barndom på 50-talet fanns två utkikstorn på platån, ett ”civilt” rangligt trätorn som man kom upp i med visst besvär samt ett militärtorn som byggdes för flygspaning under kriget. Båda dessa torn revs av säkerhetsskäl på 1980-talet.

Den uppväxande skogen och avsaknaden av torn gjorde att Tornberget miste en del av sin dragningskraft för att uppleva vackra vyer men naturligtvis besöktes det av vandrare och entusiaster.

Sedan 2010 är området ett naturreservat och vid invigningen lovade Haninge Kommun att ett nytt torn skulle byggas. Man valde att försöka få finansiering via privata sponsorer som kunde ”köpa” ett trappsteg men intresset var för litet och det hela dog ut.

Enligt tidningen MittiHaninge är det nu aktuellt att bygga tornet i helfinansierad kommunal regi. Kommunens Dennis Fast säger till tidningen:

…vi har en förhoppning om att kunna lämna ut projektet på upphandling nu. Jag sticker ut hakan, och säger att förhoppningen är att vi ska kunna bygga utkikstornet innan nästa vinter kommit….

Tornet kommer att bli tio meter högt och beräknas kosta runt miljonen. Bedömare påstår att man ska kunna se Södermalms Kyrktorn!

Den som lever får se!

Tornb karta