haninge.org

Hembygd i Haninge

Sökresultat: ”Rune Karlsson” (sida 1 av 3)

Rune Karlsson, humanist, forskare och pedagog

Rune Karlsson

Författaren (tillsammans med Anita Stjernström) av Gillets årsbok ”Så tvättade vi i Haninge”, Rune Karlsson, har på vår enträgna begäran skrivit en kort artikel om sitt liv från tvättarson i Kvarntorp under sina första 25 år till en akademisk karriär med kungligt inslag.
Titeln på artikeln nedan har satts av redaktören under viss protest från författaren!

Mitt yrkesliv – en lightversion av en klassresa

Elin Mimmi Fanny Gustaf Pelle

Min mor Elin t.v, med systrarna Mimmi, Fanny och brodern Gustav. Mimmi senare gift Wretman och Fanny gift Hultström.

Mina föräldrar var Elin Linnéa Pettersson (1905–1994) och Carl Herman Carlsson (1903–1985). Min mor föddes i Högsta, Österhaninge, men flyttade tre år senare med sin mor Anna  Pettersson (1872–1925) och sina systrar Mimmi och Fanny till Marielund, nu rivet, vid Skutans gård i Österhaninge. Där föddes brodern Gustav år 1908.

Alla syskonen gick i Svartbäckens skola. Marielund låg ett par hundra meter från Forsla kärr och vid kärrets strand fanns en tvättstuga (nu totalt försvunnen), som gav min mormor och hennes barn en möjlighet att försörja sig. Hon blev stadstvätterska, dvs. tvättade kläder åt bättre bemedlade personer i Stockholm.

Fortsätt läsa

Hilding Karlsson, välkänd Västerhaningeprofil

Hilding Karlsson

Vi lite till åren komna Västerhaningebor har ju naturligtvis våra minnen från vår uppväxt av ett antal profiler i samhället.
Vi minns den prydlige stinsen  Nils Huge med signalspaden under armen, vi minns den ambulerande fiskförsäljaren Tippen Cederblad med sin trehjuling och den kringlallande, oftast lite påverkade, konstnären Gidde med sin plywoodportfölj.

Men det fanns många, många fler. Som kanske inte av olika anledningar är lika mycket uppmärksammade av eftervärlden.

En av dom var Hilding Karlsson från Krigslida!

Fortsätt läsa

Hanna Karlsson, en personlighet från Muskö

Rune Karlsson 2015Rune Karlsson, en av författarna till Gillets tvätteribok, hittade i sina gömmor ett skolbetyg från år 1882 från Ösmo norra folkskola för sin farfars syster Sofia Johanna Karlsson-Johansson.

Han imponerades av den 13-åriga flickans kunskaper och skrev denna lilla betraktelse om hennes liv.

Hanna – en personlighet från Muskö

Johanna (Hanna) Sofia Johansson, f. Karlsson, 1869-1960, flyttade från Muskö vid11 års ålder med sin föräldrar och tre bröder till Alsnäset på fastlandet. Hanna K. hade gått i småskolan på Muskö och kom nu att gå två år i Ösmo norra folkskola.

BetygHennes betyg därifrån vittnar onekligen om en mycket duktig elev. Dessutom är betyget ett mycket intressant historiskt dokument.

Ämnen som ”Rätt- och välläsning” finns inte längre i någon läroplan.

Märkligast är det idag försvunna ämnet ”Kristendom”, i vilket Hanna  har fått inte mindre än tre betyg. I en överkurs (”utöfver det föreskrifvna minimum”) kunde hon också inhämta kunskap i ”Kyrkohistorien” (mindre ideologiskt?), vilket hon dock inte tycks ha gjort.
Däremot har hon vitsord i de överraskande moderna ämnena ”Linearteckning och Geometri”.
Innebörden av ämnet ”Skrivning” är oklar. Täcker ordet uppsatsskrivning och grammatik?
Inskränker sig bedömningen till välskrivning/handstil torde Hanna och hennes klasskamrater ha haft det svårt att uppnå lärarens nivå.
Hanna har ej heller något avgångsbetyg i ämnet ”Militäröfningar”.
”Skolungdomens vapenövningar” var obligatoriska för elever vid elementarläroverk och folkskollärarseminarier 1870-1917. En senare motsvarighet blev den s.k. värntjänsten, en militärutbildning ledd av militära instruktörer för gymnasiets tre högsta årskurser, sex dagar vid höstterminens början under åren 1941-1944.
(Själv deltog jag som elev i Södra Latin i Stockholm, i en sådan militär utbildning hösten 1944).
Fortsätt läsa

Sunnansund, Simpviksgubben och Ethel Karlsson

Gålö Gärsar, Gålös livaktiga hembygdsförening, ger ut en tidning ”Notvarpet”.
Ur denna har vi saxat denna berättelse om gården Sunnansund och dess befolkning, underlaget kommer från Eva Eliasson, mångårig Gålöbo, och har bearbetats av tidningens redaktion. Artikeln skrevs 2014.

HHG_9318

Sunnansund 1:4, bild från 1925 ur Gillets arkiv, okänd fotograf.

Sunnansund 1:4

Den förste namngivne brukaren av Sunnansund som hittats, är Rasmus. Han bodde här 1650 tillsammans med sin hustru. Sedan saknas mantalslängder fram till 1666. Den som då bor på gården heter Lars. Inga efternamn är registrerade förrän 1682, då Mats Erikson, gift med Kierstin Larsdotter brukade gården.

Fortsätt läsa

När borgerskapet skickade sin tvätt till Haninge!

Rune Karlsson

Vår veteranmedlem Rune Karlsson, medförfattare till boken ”Så tvättade vi i Haninge”, intervjuades i vintras av tidningen ”Svenska Öden och Äventyr” om sitt liv från tvättarson i Kvarntorp till akademiska studier och examina och en yrkesbana som pedagog i olika sammanhang, t.o.m. kungliga, vilket framgår av artikeln nedan.

Fortsätt läsa

Affärer mm i Handen förr i tiden

För något år sedan hade jag på ett par FB-sidormed bilder på affärer och  vissa andra företag i Handen från 30-60- talet.

Det har via FB och andra kanaler kommit många kommentarer, mer eller mindre seriösa. Jag försöker nu sortera ut sådant som är av värde. Här är några!
Tänk på att allt kanske inte sammanstämmer med verkligheten!

Kanske kan vara till glädje ändå!
Fortsätt läsa

Selma Fingal, tvätterihistoria

Tvätteriboken 2015Vi saxar en sida ur Gillets tvätteribok om en av traktens slitande kvinnor i det hårda yrket.

 

Nedanstående bygger delvis på en intervju, publicerad i DN Sydost (1982) och gjord av Eva Bäckstedt. Henry Hall skriver också om makarna Fingal i boken “Jordbro i tiden” (1996). I en längre intervju gjord av Nils Listam berättar Selma F. mycket sakrikt och levande om sitt långa och strävsamma liv. (Bandinspelning 1978. Haninge kommuns arkiv.) Texterna är redigerade av Rune Karlsson.

Fortsätt läsa

Välsta Vret, Västerhaninge, familjen Larssons stadstvätt

Ur Gillets årsbok ”Så tvättade vi i Haninge”

Intervju gjord  av Rune Karlsson och Anita Stjernström 2014 med sonen Bosse Larsson på Välsta Vret, känd från bl.a. TV-programmen Nygammalt, Dans kring granen och Allsång på Skansen.
Han hade fyllt 80 år fyra dagar före intervjun. Han avled året efter.

43 Bosse L. intervju 3

Författarna besöker Bosse Larsson på Välstavret

Fortsätt läsa

Lutande kyrktornet, en skolhistoria

Rune Karlsson 2015Rune Karlsson, en av författarna till Tvätteriboken och Handenbo i många år, skrev 2007 denna lilla berättelse om sin tidiga skoltid.
Det lutande kyrktornet i Österhaninge är en viktig faktor i sammanhanget.

Kyrkan

En modern bild på kyrkan från genomfartsvägen. På denna bild är ju lutningen överdriven pga optiska problem.

Fortsätt läsa

Percy Nilssons tvätteri

SVARTBÄCKEN, LJUNGBY, ÖSTERHANINGE

Redogörelsen nedan för Percy Nilssons tvätteri bygger på en uppteckning av en intervju gjord av Sofia Danielsson, Nordiska museet, 1963. Den ingår i Gillets bok ”Så tvättade vi i Haninge”, av Rune Karlsson och Anita Stjernström, utgiven 2015.

Percy byggnation

Tvättstugan, här under utbyggnad 1963 för en mangelbod. Torkutrymmet ovanpå var helt öppet under taket.

Percy Nilsson (1924-2014) och hans mor Signe Nilsson (född i Sibbarp i Halland) kom till Österhaninge 1924.
Modern arbetade som hembiträde på en gård i Svartbäcken, där man tvättade.
År 1949 kom de till ett ställe nära Ljungby och man byggde där ett tvätteri, en tvättstuga i bottenvåningen och över denna en torklada i öppen stolpkonstruktion. Enligt Percy var det meningen att torkladan skulle ha luckor, ”men så fick vi hänga hos grannen (Petterssons, Ljungby) och fick hjälp med manglingen där”.   Tvättstugan är byggd av cementsten och med gråvit putsning.
Den ligger i nordväst-sydostlig riktning på en sluttning mot sydost.

Fortsätt läsa

« Äldre inlägg

© 2019 haninge.org

Tema av Anders NorenUpp ↑