haninge.org

Hembygd i Haninge

Författare: Sune Nilsson (sida 2 av 42)

image_pdfimage_print

Gillets medlemsbok 2018

Nu har den tredje boken i serien om Gårdar i Österhaninge lämnat tryckeriet!

Denna bok behandlar de stora godsen Årsta och Sandemar men också gårdarna och byarna i östra delen av socknen, Beteby, Stadsberga, Lännåker, Valsta m.fl.
Boken innehåller drygt 250 bilder från trakten, många inte tidigare publicerade.

Författarna Karin Aspberg och Gunnel Stenqvist är båda ursprungliga Österhaningebor, Karin, född Stavfors, från Beteby och Kalvsvik och Gunnel, född Fröstad från Årsta.
Detta borgar för en gedigen kunskap om trakterna och författarna beskriver utvecklingen genom seklen fram till våra dagar.

Karin Aspberg

Gunnel Stenqvist

Boken ingår i serien Haningebygden (Nr 39) och ingår som förmån i medlemskapet i Haningegillet. Den kommer inledningsvis att delas ut/säljas vid vår Julmarknad i Tingshuset den 2 december (1:a advent) mellan kl 11 till 15. Priset för övriga är 175 kronor.

Boken kan även hämtas i Tingshuset vid vårt arrangemang om klädedräkten torsdagen den 17 januari kl. 19.00. ( se vår hemsida här)

Boken kommer att säljas hos Akademibokhandeln och hos Klackenbergs  (Port 73), Handlaget i Tungelsta samt Klockargården i Västerhaninge.

Gillets årsmötet hålls den 3 mars. De som inte har hämtat sin bok senast då, får meddela sig till Gillet om man vill ha sin bok hem per post.

Om du är intresserad av de två tidigare böckerna i Österhaningeserien kan du köpa dessa om du besöker Tingshuset vid något arrangemang till ett paketpris på 250 kronor.

 

 

Brink, torp under Årsta

Häradsekonomiska kartan från 1905

Husförhörslängden 1746, Österhaninge, kallas då Brinken.

Torpet Brink, de nordligaste torpet under Årsta, Södra Roten, finns med i HFL från 1746.
Torparen då heter Anders Andersson, född år 1710, hustrun Anna är fyra år äldre och de har en dotter på sex år med samma namn.
I Jordeböckerna nämns ”Brinken” för första gången år 1703 som dagsverkstorp under Årsta och några decennier senare som skattlagt torp.
Det fanns två bostadshus på torpstället från slutet av 1800-talet, oklart när de kom till.

Det ”gamla” huset på Brink, t.h. jordkällaren. Foto Henry Hall Haningegillet 1981. Det är nog inte troligt att detta hus trots namnet är från mitten av 1700-talet.

Fortsätt läsa

Var är våra elefanter??

Det ser lite tomt ut framför Bilblioteket i Västerhaninge!

Bror Marklunds grupp ”Lekande elefanter” är borta, sockeln gapar tom!

Del välkända betongskulpturen har funnits här i Västerhaninge i hela 85 år, de första 50 åren stod den i trädgården vid den vackra vita villan efter Tungelstavägen som byggdes av vår gamle provinsialläkare Erik Tretow på 1930-talet. På senare tid användes den stora villan till förlossningshem.

Villa Solåkra låg i korsningen Tungelstavägen/Ringvägens förlängning. Revs när hyreshusen byggdes där. Elefanterna stod i trädgården ner mot Rosvägen och järnvägen.

Den norrlandsfödde skulptören Marklund bodde och verkade i Tungelsta några år runt 1930 och läkaren Tretow köpte gruppen 1933 för femhundra kronor.

När villan revs i början på 70-talet flyttades gruppen  till gräsmattan framför vårt f.d. kommunalhus  och blev med åren ganska sliten.

Haninge Hembygdsgille gjorde 2017 en uppvaktning hos kommunen och påpekade detta och de misskötta Marklundsinstallationerna på det lilla torget utanför Konsum. Och det helt saknade bronsverket Gycklaren!

En bild från hösten 2016, här ser vi att förkrigsbetongen börjat vittra.

Fortsätt läsa

Tågplundrare från Barkarby gripen i Tungelsta

Tungelsta station på en bild från 1907 ur Gillets arkiv. Här utspelades en dramatisk händelse en kväll i november detta år. Anledningen till händelsen var en tågplundring norr om Stockholm några dagar tidigare.

Rubrik i Dagens Nyheter den 13  november 1907. Uppgiften om bytets storlek är betydligt överdrivet.

Måndagskvällen den 11 november 1907 ”rånades” tåg 38 på väg från Köping mot Stockholms Central i närheten av Barkarby hpl.
Dagens Nyheter som rapporterar om händelsen den 13 november använder ordet ”rån” i sin artikel trots att inte någon form av hot eller våld förekom. Ganska snabbt ändrar man sedan benämningen av brottet till ”järnvägsröfveri” och gärningsmännen kallas  ”tågplundrare”!
Fortsätt läsa

Johan Petter och hans familj på Håga 57, första hälften av 1900-talet.

Det lilla lantbruket Håga 57, Nödesta 1:69, låg bakom billadan, ”Wellgards”.
Det såldes av Fredrique Upmark på Hammar år 1910 till Reinhold Nilsson i Kolartorp,  som i trakten kallades ”Kolartorparn”.
Han bodde aldrig  själv på Håga utan hyrde ut de två bostadshusen. År 1910 flyttade hans dotter Emmy, f 1881, hit, då gift sedan 1902 med Johan Petter Andersson, f 1874, tillsammans med barnen Olga, Sven, Märta och senare 1912, Ragnar.
Johan Petter skrivs då som arrendator på gården.

Detta är ett utdrag ur verket Gods & Gårdar från 1940. Texten innehåller två uppenbara fel, Johan Petter ägde aldrig gården. Det var svärfadern Reinhold Nilsson i Kolartorp. Noteringen att Johan Petters hustru Emmy var född Andersson är också felaktig.

Fortsätt läsa

Välkommen till www.haninge.org!

Mitt vackra barndomshem, statarstugan Marieberg i norra delen av Fors By i Västerhaninge, får bli vinjettbild för de drygt 400 inlägg som finns på min hemsida om Haningetrakterna förr och nu.
Sune Nilsson, nils.sune.nilsson@gmail.com

Här finner du en länk till ett alfabetiskt register sorterat efter rubrik, kanske finner du något som intresserar dej?

I sökrutan uppe till höger kan du även söka på enskilda nyckelord i samtliga artiklar!

Nedan följer de utlagda artiklarna i den ordning de publicerades, de senaste överst!

Helikopterolyckan utanför Huvudskär för 50 år sedan.

Tio personer omkom då militär helikopter störtar i havet utanför Huvudskär, två överlevde kraschen.

Olyckshelikoptern Y 62, en Vertol 107, Hkp 4, under ett uppdrag 1967.

Hösten 1968 var en tid av oro och osäkerhet i Europa, Tjeckoslovakiens försök att frigöra sig från Sovjet, den s.k. Pragvåren, fick ett dramatiskt slut den 21 augusti då sovjetiska stridsvagnar rullade in på huvudstadens gator och stoppade det tjeckiska folkets frihetskamp.

Det kalla kriget var verkligen kallt denna höst och det militära läget inte minst i Östersjön var mycket spänt. Både NATO och Warszawapakten hade stor närvaro i vårt innanhav och svenska marinen och flygvapnet hade en hög insatsberedskap. Just den aktuella tiden pågick stora övningar hos de båda pakterna men även svenska kustflottan övade intensivt.

Fortsätt läsa

Gålö har blivit en ö igen…

I morgon onsdagen den 12 september invigs den nygrävda kanalen som på ett påtagligt sätt visar att Gålö är en ö.
Kanalen är endast någon dryg meter bred och har fått namnet Gålö Gäddkanal!

Här ses vattenvägen mellan Lännåkersviken och Askviken/Badhusviken markerad på en karta från början på förra seklet.

Här ser vi hur Gålö Gäddkanal nu går, i stort sett samma sträckning som ovan.

Kanalen följer i stort den sträckning som den ursprungliga vattenleden som historiskt skiljt Gålö från fastlandet. Den går i en trumma under Oxnövägen strax väster om fastigheten Hvilan.

Kanalen grävdes vintern 2018 och sammanbinder flera marar och småsjöar med Askviken öster om Gålölandet och Lännåkersviken västerut. För 150 år sedan fanns denna passage som en farbar genväg för mindre skärgårdsbåtar att undvika mer öppna vatten vid Mysingen.

En bild från senvintern 2018.

Åtgärden ingår i ett större projekt att ”Stärka gäddbeståndet i skärgården” som finansieras av Stockholms stad och med EU-medel från EU:s fiskerifond. Skärgårdsstiftelsen och Gålöstiftelsen bidrar också på flera sätt.

Under senare decennier har rovfiskbeståndet minskat i hela skärgården. Anledningen anses bero på flera orsaker kopplade till ex. brist på lekplatser och ett ökat predationstryck från främst säl och skarv. Mycket engagemang har satsats på att förbättra gäddans tillgång till lekplatser.

 

Vendelsöbilder

Vendelsö Folkets Park, en av många bilder i artikeln.

Sven Erik Edberg

I spåren efter den nybildade s.k. Vendelsögruppen har vi i Gillet fått ett antal engagerade medlemmar som nu börjar bidra med lokalt material från trakten.

Sven Erik Edberg, mångårig Vendelsöbo, med rika kunskaper i ämnet, letade fram och uppdaterade sin artikel ”Vendelsöbilder” och nu kan alla intresserade ta del av den här!

Läs Sven Eriks krönika här!

Vendelsöbilder 3 sept 2018

En liten historia om en Giddetavla…

Det kommer med jämna mellanrum in bilder på tavlor av vår kringvandrande målare A Gidon, Gidde kallad.
Fick två stycken från journalisten Veronica Högberg i Nynäshamn, båda med motiv från Strandvägen i Nynäshamn.
Den ena av dessa (se ovan) har titeln Kärlekstallen och Veronica bifogar en notis från Nynäsposten i maj 1969.

Krigsrubrik i maj 1969 – ”KÄRLEKSTALLEN SPRÄNGD”

Kärlekstallen är inte mer. En mindre dynamitgubbe klöv roten på den snart hundraåriga tallen natten till i lördags och nu står den just utsprungna Strandvägs-klenoden majestätiskt lutad mot klipphällen utan kontakt med sina rötter. Stubintråden har polisen tagit hand om men den ger ingen annan ledtråd än att det måste ha varit en vettvilling framme. (…) Många har sina initialer ristade i stammen och det kanske var det som blev trädets öde. Någon försmådd friare kan ha sett sin älskades namn i en rivals hjärta och det kan ha blivit för mycket för honom varpå han bryskt gjorde slut på den för honom eländiga situationen. (Saxat ur NP 1969-05-20, Sign BEJ)

Som vi kan konstatera målade Gidde tavlan 1968, i grevens tid innan det small 1969!

Ytterligare ett Nynäsmotiv, Tvillingtallen!

Äldre inlägg Nyare inlägg

© 2019 haninge.org

Tema av Anders NorenUpp ↑