Hembygd i Haninge

Kategori: Österhaninge (Sida 2 av 9)

Brink, torp under Årsta

Häradsekonomiska kartan från 1905

Husförhörslängden 1746, Österhaninge, kallas då Brinken.

Torpet Brink, de nordligaste torpet under Årsta, Södra Roten, finns med i HFL från 1746.
Torparen då heter Anders Andersson, född år 1710, hustrun Anna är fyra år äldre och de har en dotter på sex år med samma namn.
I Jordeböckerna nämns “Brinken” för första gången år 1703 som dagsverkstorp under Årsta och några decennier senare som skattlagt torp.
Det fanns två bostadshus på torpstället från slutet av 1800-talet, oklart när de kom till.

Det “gamla” huset på Brink, t.h. jordkällaren. Foto Henry Hall Haningegillet 1981. Det är nog inte troligt att detta hus trots namnet är från mitten av 1700-talet.

Fortsätt läsa

Lotta i Backen

Lotta på äldre dar med bärkorg och käpp. Bilden tillhör Lars Fröstad.

 

 

Anna Charlotta  Larsson,  född Åkerblom, mera känd som “Lotta i Backen”, var född den 13 januari 1868 på torpet Sjötäppan i Dalarö församling. Det låg på Sandemars marker norr om Dalarövägen vid Vinåker.

 

Fortsätt läsa

Årsta 1954, arrendatorn Fröstad intervjuas.

Under 1950-talet fanns lokaltidningen Haningebladet. Den gavs ut av vendelsöbon Börje Carlsson som i detta sammanhang skrev sina artiklar under signaturen Bese.
Här en artikel från nummer 10 1954 med mycket fakta om ett storjordbruk på 50-talet, kanske intresserar det någon?

Artikeln inleds med att gården gästas av prominenta personer däribland Carl Sundelius Husby, för demonstration av en ny jordbruksmaskin.

Vi var intresserade av allt som hörde till gården i övrigt och fick därefter en trevlig pratstund med arrendatorn Herbert Fröstad.

– Hur stora är ägorna, frågar vi.

– Hela åkerarealen är 800 tunnland, fortätter hr Fröstad.
Därav brukas under huvudgården 640 tunnland, varav 113 td i beten och övriga 160 td brukas av fem arrendegårdar.
Skogen består av 1.500 tunnland. Åkern är ungefär 6 km lång och 500 m bred.

– Årsta är inte kreaturslöst, vad vi kunnat konstatera?

– Här finns sex arbetshästar, två stamtjurar, 145 andra nötkreatur varav 70 mjölkkor och 25 gödstutar samt 50 kvigor och kalvar. Boskapen år av S.R.B.-ras vilket betyder Svensk Rödbrokig Boskap. Medelavkastningen pr är ar 3.850 kg mjölk varur tas 4 procent smörfett vilket blir ca 154 kg.
Varje morgon går mjölken till Mjölkcentralen på Torsgatan.

– Jorden, är den bra?
– Den består till större delen av godartad mellanlera s.k. “Svänlera” och en mindre del moränlera (sandblandad). Växtodlingen bedrives allsidigt. Höstvetet, som går på alla godsets jordar, odlas i år på 126 td. Oljeväxterna raps och ryps odlas på en areal motsvarande en fjärdedel av vetearealen, ungefär 43 td.
Dessutom odlas vithavre, korn, blandsäd, ärter, Solhavre 2, Drott och Rivalvårvete.
Torsdags- ärt odlas som kontrollodlingar till utsäde. Utan skryt kan sägas att vårt utsäde är av mycket hög kvalitet.

– Driften är förstås mekaniserad?
– Ja, till största möjliga utsträckning, säger hr Fröstad. Vi har tre större traktorer och två mindre transporttraktorer. Två skördetröskor, en självgående 8,5 fot med tank och en bogserad 6 fot med tank. Skörden sköter fyra man om. En man på varje tröska, en chaufför på bilen för transport från fälten till magasinet där befallningsman tar emot.
Magasinet sköter sig praktiskt taget självt utan manuell arbetskraft. Det som inte går ut till utsäde går till kvarnen. Ekonomikomplexet är 180 m långt och 20 m brett. Tegeltaket är ett tunnland stort.

– Hur stor personal har hr Fröstad till hjälp?

– Tretton man. Det är befallningsman, bokhållare, ladugårdsförman, maskinist, traktorförare, stalldräng, ladugårdskarlar och tre övriga, ofta utländska praktikanter.
För 25 år sedan var personalen över 30 personer. Den totala avlöningssumman om året var precis lika stor då som idag.

– Hur har skörden varit i år?
– Kvaliteten är genomgående mycket god. Frånsett vårvetet, som under en regnperiod de sista dagarna i september lönnmältade på rot. Men i stort sett är vi här i våra bygder fullt nöjda med 1954 års skörd, slutar hr Fröstad.

Pappa Mauritz, Ivar Lo och redaktören

Ivar Lo baskerHar på senare år “hittat” min favoritförfattare igen! Kanske har ni märkt det på bloggen?
Som mycket annat här i livet går även sådana intressen i vågor.
Gustav NybergAnledningen till det nyvaknade intresset  är att en ung doktorand på universitet, Gustav Nyberg, kontaktade mej via nätet.
Han arbetar med en avhandling under rubriken “Statarnas förfackliga kamp” och är dessutom engagerad i Ivar Lo-sällskapet.
Han hade snappat upp en kortartikel på nätet om min far som var statdräng och statare på Södertörn i 40 år.

Fortsätt läsa

En vådlig olyckshändelse 1877!

Emma Hessling 1849-1919. Porträttmålaren är Hjalmar Nyholm.

Denna bastanta kvinna som finns avporträtterad på Tingshuset i Västerhaninge hette Emma Gustava Hessling och var född den 23 juli 1849 på Fors Kvarn i Västerhaninge. Hon var dotter till mjölnaren Gustav Hessling född 1800 i Ösmo. Efter ungdomstiden i bl.a. Stockholm kommer hon 1877 till Glädjen i Jordbro som piga hos arrendatorn Frans Johan Dahlström. Tillsammans med arrendatorns syster, Emelina Augusta, flyttar hon året efter till Stenhamra där de tillsammans driver en handelsbod.
Fortsätt läsa

Hesslingby under familjen Israelssons tid

skarmklipp

Hesslingby i slutet på 1950-talet

Sista ägarna som bebor, brukar och driver gården Hesslingby som traditionellt lantbruk blir Axel Israelssons familj. De köpte Hesslingby 1927, Åbrunna ingick inte i köpet.

Axel Israelsson kom från Säby säteri på Ingarö, var född 1886 i Linde bergsförsamling. Hustrun Matilda Vilhelmina Nilsson var född 1894 i Önnestad. Makarna fick fyra söner: Karl Axel, född 1924, Bengt, född 1930, Gustaf, född 1931 och Erik, född 1934 samt två döttrar: Anna, född 1926 och Solveig, född 1928.
Nu vidtog en tid av återställande av gården och framförallt de odlade markerna.

Fortsätt läsa

Fest på Hässlingby

Syskonen Israelsson på Hässlingby har bjudit in traktens ungdomar på fest och här är man uppriggade för ett gruppfoto i stora salen, tidpunkten är troligen början på 50-talet.

Fest på Hesslingby

1. Sven Larsson, Småhamra 2. Lars Olof Eriksson, Hamra 3. Sonja Danielsson, Övre Bihagen 4. Karl Axel Israelsson, Hässlingby 5. Karin Sjögren, Tomta 6. Erik Larsson, Småhamra 7. Stig Johansson, Hammarby 8. Ulla-Britt Eriksson, Hamra 9. Astrid Sjögren, Tomta 10. Gunnar Sjögren, Tomta 11. Ulla Jansson, Valsta 12. Erik Israelsson, Hässlingby 13. Gunbritt Sandberg, Lännåker 14. Margareta Åkerblom, Lövhagen 15. Gunnar Danielsson, Övre Bihagen 16. Gustaf Israelsson, Hässlingby 17. Åke Sandberg, Hammarby 18. Anna Israelsson, Hässlingby

Kanske kan vi få hjälp med att namnsätta övriga festdeltagare?

 

Sunnansund, Simpviksgubben och Ethel Karlsson

Gålö Gärsar, Gålös livaktiga hembygdsförening, ger ut en tidning “Notvarpet”.
Ur denna har vi saxat denna berättelse om gården Sunnansund och dess befolkning, underlaget kommer från Eva Eliasson, mångårig Gålöbo, och har bearbetats av tidningens redaktion. Artikeln skrevs 2014.

HHG_9318

Sunnansund 1:4, bild från 1925 ur Gillets arkiv, okänd fotograf.

Sunnansund 1:4

Den förste namngivne brukaren av Sunnansund som hittats, är Rasmus. Han bodde här 1650 tillsammans med sin hustru. Sedan saknas mantalslängder fram till 1666. Den som då bor på gården heter Lars. Inga efternamn är registrerade förrän 1682, då Mats Erikson, gift med Kierstin Larsdotter brukade gården.

Fortsätt läsa

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2024 haninge.org

Tema av Anders NorenUpp ↑