Hembygd i Haninge

Kategori: Österhaninge (Sida 3 av 9)

image_pdfimage_print

Hammaren, torp under Årsta

Haningegillets torpgrupp skrev 1982 denna kortberättelse om torpet Hammaren under Årsta, Den bestod då av Henry Hall, Gunilla Hagström, Elsie Lindholm och Ulla Nygren.

Vid vägen till Årsta Havsbad ca 1 km från Österhaninge kyrka, ligger ett litet torp som heter Hammaren. Torpet är mer än 250 år gammalt. I Jordeboken från år 1731 står det under skattelagda torp bla ”Hamaren-Anders Persson”.

Hammaren (2)

Det finns även med i husförhörslängderna från Österhaninge socken, varav den första daterar sig från år 1746. I ortsnamnsbeskrivningar anges att Hammaren betyder stenbacke eller bergshöjd.

5355

Hammaren 1972. Ur Gillets arkiv

Fortsätt läsa

Runsten på vift

Ur Glimtar 1999:2

Katrine Bauers kåseri om Albystenens mystiska försvinnande och återfynd.

Albystenen

15 ALBY Sö 259 Albystenen finns omnämnd redan 1774 på en lantmäterikarta, men om inskriftens lydelse eller stenens tillstånd säges intet. På 1850-talet berättas att stenen blivit sönderslagen för flera mansåldrar sedan och då fanns ännu tre små brottstycken kvar. Dessa var emellertid försvunna vid en undersökning som gjordes 1885. Stenens fotstycke kan man uppsöka i ett skogsbryn c:a 130 m norr om nya kyrkogårdens nordöstra hörn.

Sommaren 1996 fick Albystenen fötter och promenerade bort från sin gamla grop i ängsbacken nordost om Nya kyrkogården i Österhaninge. Den hade väl tröttnat på sin tusenåriga plats och längtade efter att få stå någon annanstans, helst uppe bland gravstenarna på kyrkogården och allra helst vid grindarna, där den kunde ses och beundras av alla. Ingen såg riktigt hur den fick fötter eller hur det gick till. Borta var den bara en dag.
Albystenens fadder och många andra blev mycket upprörda. Tjuvar! Säkert var det tjuvar som varit i farten, någon som av eget intresse ville ha en runsten hemma i sin trädgård. Vad annars?

Kanske en utländsk liga specialiserad på statyer, urnor och minnesstenar för transport utomlands, till Sydamerika eller någon annanstans. För här i Sverige vet man ju att det är ett brott mot fornminneslagen att flytta en runsten.

Döm av allas förvåning när Albystenen hittades nästan genast och på mycket närmare håll än Sydamerika. Den låg på en lastpall i kyrkogårdens maskinpark. Men kyrkogårdens personal som kontaktades förklarade att runstenen minsann inte blivit bortrövad av dem. Det skulle aldrig falla dem in att flytta en runsten. Det hade Runverket gjort. Runverket å sin sida menade, att en flyttning av runstenen medgivits personalen vid kyrkogården, för att de ville ha den på en annan plats mer åskådlig för allmänheten, dessutom stod den i vägen ifall begravningsplatsen skulle utvidgas. Runverket hade inte heller flyttat stenen, de hade bara lagt upp den på en lastpall. Situationen tycktes otrolig, Självaste Runverket tycktes tillsammans med Kyrkogårdsförvaltningen ha brutit mot fomlämningslagen, lagen som säger att man inte får förändra, skada eller ta bort en fäst fornämning. Inte ens en markägare får flytta en fast fornlämning på sin egen tomt. Runstenar eller fragment därav, räknas till fasta fornlämningar.
Fortsätt läsa

Mysteriet Röda Grind

Henry Hall

Gillets Henry Hall skrev denna kortartikel i Glimtar 2010 om ett ställe på Årsta som helt plötsligt försvann ur kyrkoböckerna år 1843. Ingen vet varför, kanske rasade stugan av ålderdom, kanske eldades den upp eller brann ned av vådeld?
Artikeln är lätt redigerad.

 

Det finns ett digert bokverk som i vissa stycken bjuder läsarna en mycket spännande läsning. Med lite god vilja kan man kalla det för en thriller. Bokverket, som är handskrivet, utkom med en volym ungefär vart femte år, alltsedan 1746 fram till och med 1895. Titeln är “Husförhörslängder för Österhaninge Socken uti Sotholms Härad”.
Från år 1900 döptes detta verk om till det mera vardagliga ”Församlingsböcker”.

Häri döljer sig åtskilliga mysteri­er, mystiska försvinnanden, dödsfall m m.

Fortsätt läsa

Tågolyckan i Handen 1985

I sjön

Bilden från olycksplatsen fanns i Dagens Nyheter den 7 februari, fotograf Rolf Söderberg.

Strax efter 9.30 på osdagsmorgonen den 6 februari 1985 spårade ett norrgående pendeltåg ur norr om dåvarande stationsområdet i Handen. Tåget leddes av misstag in på ett s.k.säkerhetsspår och den stoppbock som fanns vid spårslutet klarade inte av att hindra tåget som körde ner i sjön Rudan.

Första vagnen gick genom isen och blev med sin främre del stående på botten.

De omkring 40 passagerarna klarade sig märkligt nog ganska bra rent fysiskt men blev naturligtvis chockade, tågföraren skadades lindrigt.

I DN:s artikel om olyckan fanns denna rubrik:

Rubrik

Det är ett uttalande från SJ:s driftledning som är föbryllade. Bansträckningen var försedd med s.k. ATC, ett säkerhetssystem som skall förhindra denna typ av olyckor.
Sträckan var på den tiden enkelspårig och möten mellan pendeltågen skedde på stationerna. Rutinmässigt skulle de två inblandade tågen mötas i Skogås. Denna morgon var det förseningar i trafiken och detta innebar att mötet skulle ske i Handen. När olyckståget startade norrut var det mötande södergående tåget på ingång och säkerhetssystemet borde automatiskt stoppat det norrgående.
Nu fungerade detta inte fullt ut men en i systemet integrerad säkerhetsväxel lades om vilket ledde tåget in på stoppspåret men med för hög hastighet för att kunna stanna i tid.

Man kan ju fundera på hur det hela slutat om denna växel inte fungerat, ett södergående tåg kommer ju i hög fart på det enda spåret.
Eller om olyckan skett sommartid utan uppbromsande is?

Liknande olycka några veckor senare i Skogås

Skogås 26 febr

Ur DN 28 februari 1985

 

Sent på kvällen den 26 februari inträffade en liknande olycka vid Skogås, tåget körde mot rött och växlades in på ett säkerhetsspår men i detta fall klarade stoppbocken att hejda tåget. En passagerare och tågföraren skadades lindrigt.

SJ fick under våren 1985 hård kritik för ATC-systemet i media.

 

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska

I Glimtar från 2005 finns en artikel som bygger på en intervju med Selma Fingal som gjordes på Hagagården 1982 av Elsie Lindholm och Ulla Nygren

HHG_1935

Selma som barn, omkring år 1900.

Selma Fingal, som föddes 1894, har växt upp på Lövhagen, hennes mammas barndomshem. På Lövhagen hade man åtta kor och två hästar. Man tvättade även stadstvätt. Selmas pappa köpte Lövhagen med en förbindelseskuld på elva år; men när dessa år hade gått hade ej pappan råd att lösa ut torpet, så det gick på auktion.

Familjen flyttade till Kalvsviks gård där fadern blev statare. Bostället hette Kråkvilan. Ett stort rum och ett stort kök med en hög tröskel mellan var deras bostad. Trägolv och vedspis fanns. Selmas mamma blev hjärt- och lungsjuk, kanske av förlusten av Lövhagen, som hon tog väldig hårt. Selma som var äldst av fem syskon fick klara av hushållet när hennes mamma blev dålig. Ett av Selmas minnen av sin mamma var att hon satt framför kakelugnen och sjöng for sina barn.

En lek som Selma berättade om var när hon och en kamrat, medan deras mammor mjölkade, satt och kammade huvudlöss ner på en bricka för att sedan leka att lössen var kor som de vallade.  Brickan delades i två halvor och nåde den lus som kom in på fel halva av brickan.
När Selma var liten hade de en 14-årig dräng på gården. Selmas bröder lekte på fritiden med honom. De åkte ”stolpekärra”, en sorts kälke. Eftersom Selma var flicka och hade kjol fick hon inte vara med och leka, Men hon fann på råd och tog av sig kjolen och lekte i sina röda långkalsonger. När hennes pappa fick se henne i den klädseln fick hon skällning, för så gör inte en flicka.

Fortsätt läsa

Skolbranden i Österhaninge 1993

HHG_3493

Den vackra Kyrkskolan i Österhaninge förstördes totalt vid en brand i maj 1993. Den var uppförd år 1904 och ersatte då den skola som kommit till på 1870-talet och som låg på andra sidan kyrkan.  Även denna skola förstördes av en eldsvåda, 90 år tidigare. (se bild nedan)

HHG_2917

Här på en bild från första läsåret, 1904-05, ser man den verkligt pampiga byggnaden. Skolan var ritad av arkitekten Karl Güettler.  En notering säger att en av lärarinnorna är Hilma Wallin.

 

Fortsätt läsa

Bergastugan

Bergastugan
Om man åker Dalarövägen söder ut från Handen, passerar Albyvägen till höger och Åva/Högstavägen till vänster kommer man till Berga Backe. Uppe på krönet på vänster sida låg denna byggnad, Bergastugan, till 1967 då den brändes ner.
Bergastugan låg på den gamla bytomten, sägs vara det gamla gästgivargården som byggts om. Gästgiveriet flyttades hit från Sanda1833 och upphörde i slutet av samma århundrade.

Fortsätt läsa

Vem var Oskar Lod?

Arne

1928 – 2009

I början på min ”forskning” på hembygden hade jag god hjälp av gode vännen Arne Roswall. Vi använde ofta söndags-förmiddagarna till strövtåg i trakterna. Denna artikel är från 2001 och sedan kompletterad sju år senare.

 

En hisnande vacker söndag i november 2001 förlades helgpromenaden till markerna runt Husby och Beteby. Under ledning av Lennart Sundelius, tills nyligen brukare av Husby och Ormsta och född på den gamla kungsgården Husby, vandrade vi över de gröna golfbaneytorna till den plats efter ån där gården Broby en gång var belägen.

karta

Generalstabskartan c:a 1880

Fortsätt läsa

Det senaste om Röda Huset

Text

Genom Haningegillets agerande har räddningsaktionen tagit ett steg till!

Formella ägaren till fastigheten och huset (Bocentrum) har visat positivt intresse i att medverka till dess bevarande och har kopplats ihop med två kommunala instanser.

Dels Fredrika Bremers avdelning kulturhantverket (Jörgen Arnstad) som också vill engagera sig i ärendet och ställer upp om allt praktiskt i övrigt kan lösas.

Dels kommunens stadsbyggnadsförvaltning (Karolina Lundqvist) som med viss reservation ändå på tjänstemannanivå stöder tankarna på räddningen.

Det stora problemet är ju att om huset i sin helhet ska kunna bevaras måste ju en plats för uppmontering anvisas.
Inte enkelt att finna, om detta lyckas skall bygglov sökas som kostar pengar.

Det är bråttom, exploatören vill ha bort huset och bygga tre villor under våren.

En lösning är ju att byggnaden efter demontering läggs upp nånstans i avvaktan på vidare diskussioner. Inte heller detta verkar enkelt.

Få se vad som händer, vi i Gillet kan nog inte göra mera just nu.

Vidare rapporter kommer!

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2021 haninge.org

Tema av Anders NorenUpp ↑