Hembygd i Haninge

Kategori: Haninge (Sida 2 av 3)

image_pdfimage_print

Hilding Eklund, produktiv hembygdsförfattare och fotograf

Vi som nu arbetar med att dokumentera vår Haningebygd lutar ju oss ofta mot äldre uppgifter och fakta som finns runt omkring oss, på nätet, i arkiven men inte minst i tryckta alster.
När det gäller det sista alternativet återkommer ofta namnet Hilding Eklund.

Han har i stort antal böcker, vissa i samarbete med Olle Flodby, dokumenterat bygden med egna och insamlade bilder men också tecknat ner intressanta berättelser om sitt eget och andras liv.

Vi bad Hilding göra en egen liten presentation av sin person, här kommer den!

Fortsätt läsa

Öster- och Västerhaninge Hushållningsgille…

…med underliggande Capellagers bildades 1849 vid ett möte i Västerhaninge Tingshus av Friherre C.J. Cederström, Friherre W. Löwen, Herr C. Sundelius, Herr Kyrkoherden J. Törnqvist, Herr A. Tydén och Herr Revisor M. Upmark.

Cederström valdes till ordförande och Upmark till vice d:o. Ingeniör H. Stenberij utsågs till sekreterare och som ordningsman utsågs Herr Kronolänsman L.E. Norman.

Hushållningsgillet

Fortsätt läsa

Haningeböckerna

Böckerna

Ett måste i bokhyllan!

Det är inte bara Haningegillet som ger ut intressanta böcker om hembygden…
För dryga tio år sedan gav författarduon Hilding Eklund och Olle Flodby ut sina ”bilderböcker” med motiv från våra socknar.
Boken ”Västerhaninge i gamla och nya bilder” kom 2003, året efter kom ”Glömda bilder från Handen, Österhaninge, Årsta och Sandemar”.

Alla som är intresserade av vår lokala historia bör ha dom i bokhyllan!

Böckerna gavs ut på ett privat förlag tillsammans med bokhandlaren Hans Bildsten och finns fortfarande på nätet både som nya och hos antikvariaten!

Trots det oändliga flödet av bilder via nätet är det handfast och trevligt att vid aftonlampans sken bläddra igenom dessa och minnas och kanske lära.

Fortsätt läsa

Flyghaveri på Gålö 1960

j34-se-dxm
Den 2 augusti 1960 arbetade lantbrukaren Åke Eriksson, Liåker på Gålö, med att plocka flyghavre på åkern öster om sin gård.

Han hade under dagen sett ett antal jaktflygplan träna avancerad flygning över Gålö och vid middagstiden hörde han plötsligt en starkt vinande ljud och kunde konstatera att ett av dessa plan störtade lodrätt mot marken på hans havreåker och försvann totalt ner i den lite sumpiga södra delen i åkern.

Fortsätt läsa

Fackligt pionjärarbete

År 1904 försöker man bilda en fackförening för jordbruksarbetare i våra trakter!

En ”P Hansson” från Torsholm i Gubbängen försökte kalla intresserade till ett offentligt möte i Johanneslund i Västerhaninge.

Kraven för ett sådant arrangemang var att det skulle anmälas till Länsstyrelsen och här nedan ser vi denna anmälan som vidarebefordrats till kronolänsman Hjalmar Fahlborg på Mulsta.

Ansökan om att ordna ett offentligt möte för ortens jordbruksarbetare för att bilda jordbruksarbetarförening.

Handlingen kopierad av Anders Numan, Haningegillet.

Lokalen för mötet är lägenheten Johanneslund på Åby Prästgårds marker (platsen för seniorboendet efter nuvarande Tungelstavägen).

Där bodde arbetaren Erik August Haglund, f 1846, troligen arbetar han på Åby åt prosten Atle Fahlborg, han kommer från Skogs-Ekeby via Stav och Välsta.

Enligt församlingsboken ägde han själva huset och kunde därför lämna sitt tillstånd till mötet.

Hans agerande verkade inte påverka hans vidare liv, han blir kvar på Johanneslund till sin död 1920.

Hur man lyckades med värvning av medlemmar är oklart, år 1907 bildades dock en distriktsförening under namnet Lantarbetareförbundet.

 

Trafikregler från 1903

Vår arkivspecialist Anders Numan fann detta dokument som lästes upp i Dalarö kyrka sommaren 1906.

Myndigheterna hade insett att den tilltagande ”automobiltrafiken” var farlig för de dåtida hästvagns-transporterna och folk i allmänhet och länsstyrelserna utfärdade regler för att minska riskerna.

Detta gäller Stockholms län, lägg märke till bl.a. att hastigheten vid mörkerkörning var begränsad till 10 km/timmen….

DSCF0003 (1)

Skrammel-Nisse

8587148724_0e5522372e_o

Nisse Lindgren med några adepter utanför Åbyskolan i Västerhaninge. Vi ser bl.a. Bosse och Gunnel Larsson, Bertil Gustafsson, Inge Andersson-Torenius och Anna-Lisa Demander-Brorsson.

Nils Edvard Lindgren, känd under smeknamnet ”Skrammel-Nisse”, var född 1912 i Tungelsta. Fadern Isak Edvard hade kommit till Tungelsta tre år tidigare från Fågelås i Hjo och gifte sig 1911 med Emma Arvidsson. Familjen köper 1915 fastigheten Kristineberg i Tungelsta.

Nils står från 1931 i församlingsböckerna som organist och kantor.
Han gifter sig 1941 med lärarinnan Ellen Östberg.  Hon har sedan 1939 bott på Hammarbo. De bor kvar på Kristineberg till 1944 då de flyttar till Handen.

Han blev känd för oss ungdomar när han i slutet på 40-talet åkte runt i traktens skolor och på ett lekfullt men pedagogiskt sätt försökte få oss intresserade av att traktera olika musikinstrument.
Bristen på konventionella sådana gjorde att de flesta av oss spelade på plåtburkar med träpinnar eller försökte hålla takten med hemmagjorda tamburiner.
Det var nog denna verksamhet som gav honom sitt smeknamn.

Gillets Anita Stjernström skriver så här i Glimtar:

Jag sökte efter Skrammel-Nisse på nätet och blev förundrad över vilken påverkan han både har haft och fortfarande har i svenskt musikliv! Från och genom skramlet som barn har många kända musiker fått sitt musikintresse, får man veta.
Förskolans musikpedagogik har inspirerats av honom och flera avhandlingar och böcker beskriver hans metod. Musikpedagogen Michiel van Lint  organiserade Skrammel-Nissedagen i Utansjö. Han vill visa att känslan för musik finns inuti varje barn och att spela musik har en positiv effekt på barn. ”Barn kan göra musik helt på egen hand utan att vuxna ska lära dem och säga vad som är rätt och fel” är tanken bakom. Man kan t.o.m. lyssna på datorn till förskolebarnens spontana musicerande på en länk från P4 Västernorrland.

För handikappade och för utvecklingsstörda barn insåg Skrammel Nisse tidigt att hans metod kunde ha stor både glädjande och lugnande inverkan. Vår trubadur Bosse Larsson vittnar om hur han som ung var med Skrammel Nisse på besök bland barnen på Hammarbo i Tungelsta. Det var en härlig upplevelse för alla.
Vi har alltså all anledning att vara stolta över att ha haft Nils Lindgren boende och verksam i Haninge!

 

Här nedan följer några artiklar ur Gillets tidning Glimtar om Nisse Lindgren.

Bosse Falks brev till Michiel van Lint om Nisse Lindgren

Hilding Eklunds artikel och Monika Nordhs kommentar

En kommentar av Erik Andersson, Brandbergen

 

 

 

Djupdalen och gränstrakterna mot Huddinge

6076183784_de0e2bf647_o

Detta fantastisk hus finns i dag på det gamla torpet Djupdalens marker söder om Haningeleden i NV Jordbro

Fastigheten tillhör idag (2015) Haninge kommun och är privatägd. Ligger väl dold och svårtillgänglig uppe i skogen mot Huddingegränsen.
Den har tidigare tillhört Huddinge och har en intressant historia.

Denna har beskrivits av Gunnel Jacobsen och Birgit Karlsson, Huddinge Hembygdsförening samt Bo Stjernström i en artikel införd i Glimtar 1, 2014.

Fortsätt läsa

Ännu några gamla telefon kataloger…

Katalog

Att läsa telefonkatalogen var i min ungdom en benämning på nåt tråkigt, när man erbjöds något man inte ville ta del av sa vi: Då läser jag hellre telefonkatalogen!

Detta gäller inte läsarna på den här sidan och inte om det handlar om katalogen från tidigt 40-tal, många finner glädje i att hitta äldre släktingar och vänner och dåtida annonsinslag.

Därför kommer här Tungelsta och Österhaninge/Gålö ur Södertörnskalendern 1942.

Södertörnskalendern 1942, Tungelsta

Södertörnskalendern 1942, Österhaninge med Gålö

Tidigare inlägg på samma tema:

Södertörnskalendern 1942, Handen

Södertörnskalendern 1942, Västerhaninge

Tvätteriboken

Boken 1

Haningebygden nr 38, SÅ TVÄTTADE VI I HANINGE nu från tryckeriet!

Under dryga första hälften av 1900-talet var det s.k. stadstvättandet en stor verksamhet i våra kommuner och bidrog till vår försörjning.
Alltifrån kompletterande verksamhet på bondgårdarna till större specialiserade anläggningar.

Alla vi Haningebor med några år på nacken har på ett eller annat sätt minnen och förhållanden till denna verksamhet, det fanns under vissa perioder ett hundratals tvättare i gång.

Detta inspirerade ett par av våra duktiga dokumenterare att skriva en bok om den epoken.

Tvättarsonen Rune Karlsson från Kvarntorp och Glimtarredaktören Anita Stjernström kan nu presentera ”Så tvättade vi i Haninge”!

På 140 sidor beskriver och bildsätter de verksamheten i allmänhet men gör också inslag om enskilda tvättare runt om i trakterna.

Boken2

Det är gott om bilder i boken som förhoppningsvis ger läsaren kopplingar till miljöer och personer. Också kartor med tvätteriernas belägenhet.

Boken är en del i Gillets skriftserie Haningebygden vilket innebär att alla medlemmar kommer att få de utskickad omkring årsskiftet.

De som har möjlighet kan hämta sitt exemplar på Tingshuset vid Julmarknaden söndagen den 29 november mellan kl. 11-15 eller i samband med  Christian Rexfalks föredrag om båtsmanstorpen onsdagen den 3 december kl. 19.00.

Priset på boken för den som vill köpa är 150:-.
Den kommer att vara tillgänglig hos de lokala bokhandlarna under december.

Om du vill beställa för leverans per post (tillägg för porto) kan du gå in på Gillets hemsida

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2021 haninge.org

Tema av Anders NorenUpp ↑