Kategori: Tungelsta (Sida 2 av 3)

Ivar Lo beskriver i sina självbiografiska romaner som utkommer på 1970-talet sin tid på Djurgårdsgrind, framför allt i böckerna Pubertet och Asfalt men han har redan 1951 i boken Analfabeten en del fakta från den tiden.
Vi har nu tillsammans ägnat oss åt att med fakta ur dessa verk, framförallt Pubertet från 1978, finna de personer han beskriver i det dåtida Tungelsta och följa deras liv med mycket kortfattade fakta.
Många är mycket lätta att relatera, många blir tyvärr oidentifierade.

Möjligen kan dessa artiklar hjälpa oss att få fram ytterligare fakta, därför använder vi oss även av citat ur böckerna som inte vi kan hänföra men som ändå kanske relateras med läsarnas hjälp.

Fortsätt läsa

Författaren Karl Ivar Jansson-Johansson, senare känd som Ivar Lo-Johansson kom som tioåring med föräldrarna Gottfrid och Anna Lovisa till hemmanet Djurgårdsgrind i Tungelsta år 1911. De kom då från torpet Ådala i Ösmo, den lilla gården köps av tomtbolaget Hem på landet, inte utan dramatik.

Ivar skriver i sina memoarer och romaner en del om sin ungdom på Djurgårdsgrind och berättar om människor i grannskapet. Vissa av dem är lätt identifierade, andra mera anonyma och kanske i vissa fall även fiktiva.

Vi har försökt spåra och relatera en del av dessa och här kommer nu en första kortartikel på detta tema.

Fortsätt läsa

Ivar Lo, hans bakgrund och lite om åren på Södertörn  

Av Sune Nilsson

Ivar Lo Johansson föddes på torpet Ådala under Hammersta i Ösmo församling den 23 februari 1901.
Han avlider nästan 90 gammal av ”brustet pulsåderbråck” den 11 april 1990  på Ersta i Stockholm.

Han är en av landets mest lästa och älskade författare och lämnade efter sig bl.a. en skatt av berättelser om Sverige och dess agrara befolkning under första hälften av 1900-talet.

Han har kallats ”statarförfattare” vilket naturligtvis är riktigt då en stor del av hans produktion handlade om statare och torpare, Karl Ivar Johansson har dock aldrig själv varit vare sig statare eller torpare, däremot hans föräldrar och generationerna där bakom.

Torpare, dräng, piga, tjänstegosse, fattighjon, inhyses och utfattig är benämningar som dominerar husförhörslängderna när man spårar hans ursprung. Denna bakgrund är ju inte på något sätt unik, alla som ägnat sig åt att forska i sitt ursprung finner det samma hos sina anfäder under 1800-talet.

Fortsätt läsa

Rubrik i dagens Nyheter från februari 1985.

Första februariveckan 1985 var “dramatisk” i Haninge!

Onsdagen den 6 februari spårade ett pendeltåg ur vid Handens station och hamnade i sjön Rudan!
Fredagen den 8 februari rånades Posten i Tungelsta!

Klockan kvart över tio denna bistra vinterdag klev en maskerad man in genom dörren och hotade den ensamma kassörskan med pistol och krävde “pengar”!
Han fick med sig 15000 kronor i sedlar och försvann, rånet tog bara någon minut. Inga kunder fanns inne i lokalen och övervakningskameran som fanns startades först när kassörskan tryckte på larmknappen när gärningsmannen lämnat.

Den stackars kassörskan, som var sjukvikarie, chockades naturligtvis men enligt tidningsuppgifter var hon i tjänst igen efter några dagar.

Polisen gjorde ganska omgående en husrannsakan i en lägenhet i Brandbergen, innehavaren och tre av hans kamrater hade nämligen varit synliga utanför postkontoret på torsdagen. Alla fyra var väl kända av polisen och togs in för förhör men släpptes senare.

Det går inte att finna uppgifter om detta brott klarades upp.

Det kan tyckas märkligt att det var möjligt med en ensambemanning på kontoret med tanke på de värden som hanterades. Händelsen gav också upphov till en debatt mellan facket och postledningen om bemanningspolitiken. I en artikel i Dagens Nyheter funderar postmästaren i Västerhaninge på att dubblera bemanningen på Tungelstakontoret men samtidigt minska öppettiderna.

Vill du läsa om tågolyckan 1985 finns artikeln här

Vykort okänt årtal, Sam Larsson var handlare på Ålstalund.

I församlingsboken 1910-13 dyker för första gången denna skola upp i prästens register över skolhus i socknen tillsammans med de tidigare skolorna Norra, (kyrkskolan), Södra (Östnora), Västra, Berga och Hemfosa. Den kallas då naturligtvis “nya skolan”.
Bygget påbörjades under 1912 på Skogs-Ekebytomten Nr 77 som Västerhaninge församling fått som gåva av tomtbolaget Hem på landet, det företag som exploaterade stora marker i Tungelsta i början på förra seklet.

Fortsätt läsa

Bjelkestorp i vinterskrud

Detta båtsmanstorp ligger efter vägen mot Vädersjö och tillhörde under sin aktiva tid Skogs Ekeby rote. Märkligt nog var två av rotehemmanen belägna i grannsocknen Österhaninge, nämligen Kalvsvik och Åbrunna, de övriga två var Ålsta och Vreten.

Det finns uppgifter om att Bjelkestorp också kallades “Komötet”. Det finns dessutom i husförhörslängderna en notering om att det fanns en “Åhlsta Båtsmansstuga” redan i början av 1700-talet, under perioden 1712-1729, vilket kan vara samma ställe.

Fortsätt läsa

Denna teckning av Tuntalurn från 1971 ritade Ulla Wall på beställning från Erik Wall. Han ville ha det då rivna huset dokumenterat. Till hjälp hade hon ett litet foto och Erik hade dessutom visat henne huset många gånger. Teckningen är i svart tusch och här är en färglagd kopia.  Hon skriver i en kommentar till bilden: “Tuntalurn” är latin och betyder “där solen skiner”. (rätta mig om jag har fel). Här fick gubbarna som behövde stöd bo. På bilden syns Malcolm suddigt. Här bodde också Late Ernst och Greve Tjabo.

Fortsätt läsa

Swedbank är en av stora affärsbankerna i landet. Den bildades genom en sammanslagning av olika  lokala sparbanker och de kooperativa jordbrukskassorna och fick 1997 namnet Föreningssparbanken och nio år senare blev det Swedbank.

Vad har då Tungelsta med detta att göra?

Jo, i oktober 1915 bildades landets första jordbrukskassa här, i Västra Skolan!
Av 16 lokala småbrukare och trädgårdsmästare. Samt en direktör!
Det officiella namnet blev Västerhaninge Sockens Jordbrukskassa!

Västra Skolan

Fortsätt läsa