haninge.org

Hembygd i Haninge

Kategori: Södertörn

image_pdfimage_print

En liten historia om en Giddetavla…

Det kommer med jämna mellanrum in bilder på tavlor av vår kringvandrande målare A Gidon, Gidde kallad.
Fick två stycken från journalisten Veronica Högberg i Nynäshamn, båda med motiv från Strandvägen i Nynäshamn.
Den ena av dessa (se ovan) har titeln Kärlekstallen och Veronica bifogar en notis från Nynäsposten i maj 1969.

Krigsrubrik i maj 1969 – ”KÄRLEKSTALLEN SPRÄNGD”

Kärlekstallen är inte mer. En mindre dynamitgubbe klöv roten på den snart hundraåriga tallen natten till i lördags och nu står den just utsprungna Strandvägs-klenoden majestätiskt lutad mot klipphällen utan kontakt med sina rötter. Stubintråden har polisen tagit hand om men den ger ingen annan ledtråd än att det måste ha varit en vettvilling framme. (…) Många har sina initialer ristade i stammen och det kanske var det som blev trädets öde. Någon försmådd friare kan ha sett sin älskades namn i en rivals hjärta och det kan ha blivit för mycket för honom varpå han bryskt gjorde slut på den för honom eländiga situationen. (Saxat ur NP 1969-05-20, Sign BEJ)

Som vi kan konstatera målade Gidde tavlan 1968, i grevens tid innan det small 1969!

Ytterligare ett Nynäsmotiv, Tvillingtallen!

Pappa Mauritz, Ivar Lo och redaktören

Ivar Lo baskerHar på senare år ”hittat” min favoritförfattare igen! Kanske har ni märkt det på bloggen?
Som mycket annat här i livet går även sådana intressen i vågor.
Gustav NybergAnledningen till det nyvaknade intresset  är att en ung doktorand på universitet, Gustav Nyberg, kontaktade mej via nätet.
Han arbetar med en avhandling under rubriken ”Statarnas förfackliga kamp” och är dessutom engagerad i Ivar Lo-sällskapet.
Han hade snappat upp en kortartikel på nätet om min far som var statdräng och statare på Södertörn i 40 år.

Fortsätt läsa

Örentorp på Torö, kopia av vårt Tingshus

Örent

 

nanna-svartz

Nanna Svartz 1890-1986

Detta vackra hus finns på Torö i Nynäshamn och uppfördes i början på 1940-talet av Nanna Svartz, Sveriges första kvinnliga medicinprofessor. Hon och maken, läkaren Nils Malmberg, hade viss anknytning till södra delarna av Södertörn och hade många gånger passerat Sotholms Tingshus i Västerhaninge och fängslats av dess exteriör. Här nedan finns en berättelse, skriven av dottern Gunvor, hur byggprojektet utvecklades.

Under 1930-talet sökte Nils Malmberg och hans hustru Nanna Svartz efter ett weekendställe i närheten av Stockholm, De var sedan flera år sommarboende på Syd-Koster i norra Bohuslän, men ville ha en tillflyktsort för höstar och vårar. Vartefter åren gick blev tomterna de tittade på större och större och till slut bestämde man sig år 1939 för ett torp på Torö, sju mil söder om Stockholm. Andra världskrigets utbrott och ett allt varmare intresse för den egna torvan bidrag till att det aldrig mer blev någon Kostersommar,
Fortsätt läsa

Flyghaverier i Hårsfjärden

Erland

Erland Österberg i unga år. Han var född 1922 i Lossa, Uppland och avled 2011 i Östersund. Västerhaningebo under många år bl.a. som verkmästare på Håga Verkstad men avslutade sin karriär som yrkeslärare i Östersund.

Erland Österberg, Västerhaningebo under många år, och en bidragande person för dokumentation av av vår byggd inte minst på denna sida hade dessutom ett stort flygintresse.

Under sina sista år i Östersund inledde han en serie småartiklar under rubriken ”Flyghaverier på Södertörn”.

Som den gedigna person som Erland var började han med tidigt 1900-tal, en olycka på Hårsfjärden 1922 inledde och han hann med ytterligare två inlägg innan hälsan sviktade.
Du kan läsa dessa via länkarna i slutet på inlägget.

Erland Österberg var också en mycket avancerad modellbyggare, vid ett besök på Sparreholms Bilmuseum i somras fann jag ett antal vackra, välbyggda flygplansmodeller signerade Erland.

SparreFlyg

En av modellerna på Helge Karinens museum på Sparreholms slott. Erlands verk delar hall med ett antal Rolls-Royce och Hitler-mercor.

Här kan du läsa artiklarna:

Supermarine 1922

S-5, Heinkel He 5, haveri på Hårsfjärden 1927.

T-2 Heinkel He-115, haveri på Mysingen 8 aug 1944

 

 

 

Tragedin i Lännaskogen 1941

Den här minnesstenen över en 17-årig yngling från Bromma står i skogen väster om Länna industriområde.
Den numera svårtydda texten lyder:

Eleven vid Bromma Läroverk Lennart Wikholm 17 år gammal slöt här den 26 oktober 1941 sin idrottsbana.

2616737306_573e9d193d_o

Foto: Flickr, Kenny Lex

En orienteringstävling i markerna väster om Länna hösten 1941 fick en tragisk avslutning. Den 17-årige eleven Lennart Wikholm, elev på Bromma läroverk, saknades efter avslutad tävling på söndagsmiddagen.
Funktionärer och tävlande sökte igenom den mycket besvärliga terrängen utan resultat och man kallade på polis som ordnade skallgång men inte heller denna styrka lyckades finna den saknade.

På måndagen uppbådades en styrka på 400 personer men inte förrän dagen därpå fann man den saknade liggande död på en klippa. Provinsialläkaren Dagulf i Huddinge kunde konstatera att han avlidit av köld och utmattning och varit död i ett dygn då han hittades.

…det ser ut som om Wikholm förirrat sig på ett eller annat sätt, tappat karta och kompass, hasat nerför klipphällar och slagit sig, dock ej i huvudet, och slutligen utmattad lagt sig på berget för att vila och somnat av utmattning. Dåligt klädd som han var hade den starka kölden därefter gjort sitt.

ny karta

Enl, uppgift på Flickr från fotografen Kenny Lex ser koordinaterna i RT 90 ut så här: N 59° 12 .213 E 018° 06.755

Läs här artikel i Svenska Dagbladet 1941

Viktor Pettersson, folklivsskildrare på Södertörn.

 

foto

Viktor Pettersson gav 1934 ut skriften ”Sägner och Minnen från Södertörnsbygden”

Författaren till boken ”Sägner och minnen från Södertörnsbygden”, Viktor Pettersson, var född den 30 juni 1874 på Valsjö gård i Ösmo.

bok

En raritet, finns den i bokhyllan? Här finns många härliga skrönor!

Sin tidiga barndom och ungdomstid tillbringade han på Vansta där fadern var statare. I vuxen ålder brukade han under ett par år Klockargården och bodde åren 1892-1911 på Mellanberg under Vansta. Sistnämnda år gifte han sig och flyttade då till Nynäshamn, där han verkade till sin död den 19 mars 1951.

Fortsätt läsa

Klagomuren i Hanvedsskogen

3079750991_b8303a0bc0_o

Foto: Urban Sondell 2008

Hagelstam, Södertörns Vildhuss!

Bilden ovan visar en stenmur uppe i Hanveden som är en rest av entreprenören Julius Hagelstams projekt att leda om vattenvägarna däruppe. Hans planer var att få till ett kanalsystem som via befintliga sjöar slutligen skulle mynna i Årstaviken. Detta  för att föra jordbruksprodukter och virke till Stockholm. Kanalbyggen var då höjden av modernitet, jätteprojektet Göta kanal var under byggnad med allt vad det innebar av teknisk utveckling.

4247699344_9ca6dffe0c_o

Otto Julius Hagelstam 1784-1870

Om vi utgår från Hagelstams Lissma Gård, som han köpt 1822,  så började det tänkta systemet i det inre av hans skogar från Ådran, Öran och diverse småsjöar till Lissmasjön och vidare till Drevviken. För att få allt vatten att rinna åt sitt håll lät började han uppföra det som i dag kallas Klagomuren vilket vållade häftiga protester från bl.a. Västerhaninge där vattnet plötsligt sinade till kvarnarna. Man kan lätt förstå kvarnägarnas ilska och frustration när dammarna tömdes och vattenhjulen stannade.

Kanalen skulle göras 4, högst 5 fot djup (1,2 högst 1,5 meter), 10 fots bredd i botten och 30 fots ytbredd (3 respektive 10 meter) avsedd för pråmar och båtar. De nödiga slussarna vid Årsta skulle byggas i trä.

Fortsätt läsa

När Nynäsbanan skulle byggas…

Rallare

Redan i mitten på 1800-talet började man planera för en järnväg mellan Nynäs och Stockholm. Ett flertal projekt med utländska intressenter gick i stöpet men på 1890-talet då professor Hjalmar Sjögren,  ägaren till Nynäs Gods, engagerade sig kom man igång. Gillets Tord Bolander skrev 2004 om svårigheterna att få till ekonomin.
Man måste så här i efterhand beundra Sjögrens engagemang och även dåtidens  förtroendemän i Södertörnssocknarna som vågade satsa stora pengar i projektet.

Hur tror ni våra trakter skulle se ut idag utan denna trafikled?

Läs artikeln här: Om bygget av Nynäsbanan

© 2019 haninge.org

Tema av Anders NorenUpp ↑