Kategori: Västerhaninge (Sida 3 av 21)

Som tradition fotograferades alltid kalasgästerna, jubilaren nr 23 och hustrun Karin nr 22. Klicka på bilden för att göra den större och tydligare.

Gösta Eriksson, kallad Pricken, var född 1905. Troligen är det hans 50-årsdag och året är alltså 1955.
Han var lastbilschaufför, anställd av Erik Riby  och körde linjetrafik mellan Stockholm och Västerhaninge/Tungelsta med bl.a. tvätt och trädgårdsprodukter.
Fortsätt läsa

Genom idogt sökande i de stora tidningarnas digitala historiska arkiv kan man hitta små notiser med lokal anknytning,

Här några exempel!

Dagens Nyheter 18 juli 1872

Bonden Anders Johansson brukar från år 1853 Sågen 1/8 mantal, kallades också Lugnet, åt sin svärmor Ulrika Kristina Isoz. Han var född 1833 i Gränna men kommer till Västerhaninge från Stockholm.

Svärmodern är änka efter handskfabrikören Johan Petter Isoz som avlidit 1857. På det lilla  hemmanet finns förutom hustrun Emma Augusta tio barn.

Fortsätt läsa

Vi träffade Nisse Tyllman, känd Västerhaningeprofil, kanske framförallt i sportsammanhang över en kopp kaffe i vårt vackra Tingshus.
Vi pratade om hans tid i Västerhaninge under dryga 80 år med sin stora familj och  saxar delar av detta här.

Först lite om hans bakgrund.

Faderns släkt från Småland, modern från Västergötland

Fadern med det märkliga förnamnet Lechard föddes i oktober 1879 på gården Stora Björka, Västra Ed, Kalmar län  som ägdes av Nisses farfar, Karl Edvard Karlsson. Märkligt nog är Karl Edvard född med efternamnet Tyllman men väljer att kalla sig Karlsson efter sin far Karl Gustav (Tyllman).

Namnet kommer troligen från grannbyn Tyllinge, i Ukna socken i Småland, där släkten funnits på gården Kasinge sedan 1700-talet.

Karl Edvard säljer sin Smålandsgård år 1894 och flyttar som arrendator till Stavsborg på Färingsö. Sonen Lechard kommer efter år 1901. Här tar han efter Kungl. Maj:t:s godkännande tillbaka släktnamnet Tyllman år 1910 och gifter sig två år senare med den fyra år yngre Amanda Jansson, född i Björsäter i Västergötland, och de två äldsta sönerna Gösta och Åke föds här.
Karl Edvard  flyttar 1916 lite mera lokalt på Färingsö, till Kronofogde- och Häradsskrivaregården Troxhammar på hela 1,5 mantal, som arrendator.
Lechard skrivs här som förvaltare. Här på gården föds sönerna Arne, Folke och Bengt.

Fortsätt läsa

Inledning, Sune Nilsson

År 1896 kommer till Stora Katrineberg från lägenheten Rosta på Nora, smeden Frans Johan Tärnholm, f 1867 i Ösmo, med hustrun Selma Kristina Winberg och sonen Gunnar Mauritz f 1895 och föds John Bernhard 1898. Som fosterbarn kommer år 1905 från Adolf Fredriks fs Elsa Sundqvist född 1904 och 1919 kommer från Kungsholmens fs Gustav Verner Wahlberg född 1914 till änkan Selma Kristina som fosterbarn. Gösta Wahlberg startar senare egen ambulerande charkverksamhet i Handen.
Familjen skrivs som hyresgäster.

Det är lite oklart när Frans Johan Tärnholm börjar sin slakteriverksamhet här, men troligen omkring 1905 då han köper Stora  Katrineberg, Stav 1:13, och bygger sin anläggning och bostad, Han avlider 1909 utan att i församlingsboken skrivas som slaktare. I boken från 1910 noteras dock hustrun Selma som slakteriidkerska.

Tärnholmsbröderna John och Gunnar flyttar ut under 1910-talet men 1916 är man åter hos modern och skrivs som slaktare. John gifter sig 1919 med Signe Sofia Jansson och Gunnar 1921 med Agnes Maria Sofia Löfqvist.

Det är Bengt “Acke” Andersson, infödd Västerhaningebo 1952, som skrivit denna artikel. Acke är känd framförallt i fotbollssammanhang fram till mitten av 70-talet i VIF.
Han han jobbat hela sitt liv inom byggvarubranschen men ägnar sig nu för tiden helst åt att spela golf och att hembygdsforska.

Epoken Tärnholm på på Katrineberg startade i början på 1900-talet och slutade nästan 70 år senare!
Det var slakteri och charkuteriverksamhet som var affärsidén.
Det startades av de äldre bröderna John och Gunnar och blev ett riktigt familjeföretag då deras barn kom in i rörelsen och senare övertog.
Det låg på Katrineberg efter Nynäsvägen söder om Berga.

Fortsätt läsa

Sotingesmedjan vid Tingshuset i vinterskrud, januari 2017

SOTINGESMEDJAN,  ETT KULTURARV,  (Bo Stjernström 2000)

Det har funnits många bysmedjor i de sex Haningesocknarna, men idag är de flesta försvunna, förändrade eller tomma skal.
Varje gård hade någon form av smidesverkstad och smideskunnig person. En av dessa smedjor stod på den sydligaste av de tre Sotingegårdarnas mark. Som brukligt var stod den vid bortsidan av åkern, på brandsäkert avstånd ifrån gården, som gått i arv från far till son sedan 1840- talet. Inte förrän 1994 gick själva gården ur släkten efter att huvudbyggnaden renoverats av den siste smedens son Lennart Andersson.

Hans far, Einar Andersson, använde smedjan till mitten av 1960-talet och därefter stod den öde. 1972 köpte Söderby gård in åkermarken där smedjan stod och granplanterade framför. När sedan aspslyet växte upp i åkerkanten försvann den helt ur synhåll från den gamla byvägen.
Det gjorde tyvärr även städet och de flesta verktygen som fick vingar under 1980-talet.
Vem vet var de finns nu?!
Fortsätt läsa

Denna artikel av Inga Offerberg var införd i Hembygdsgillets tidning Glimtar år 2002

Landsvägen

Den som brukar färdas på väg 73 kan knappast undgå att lägga märke till att huvudleden här och där åtföljs av sling­rande vägstumpar. Det är den gamla landsvägen som buktar sig än på den ena än på den andra sidan. Så är det vid Östnora, där den från Gansta i nordost löper ut på 73:an cirka 300 meter före avtags­vägen till Östnora camping. Strax efter det att man passerat vägskylten återkom­mer den men nu på andra sidan mellan en tät granhäck och höga lindar.

Kartan framställd av Bo Stjernström 2002

Fortsätt läsa

 

Gillets Göran Sonmark skrev denna artikel om Märta Carlsson i Glimtar år 2010.
Märta var dotter till Axel Carlsson, “Millimeterkalle”, legendarisk snickare och byggmästare i Västerhaninge.

MILLIMETER-KALLES DOTTER MÄRTA BLEV 100 ÅR.

Märta Carlsson framlevde sina fem sista år på Johanneslunds äldreboende. En besöksgrupp, som jag tillhör, hälsade på henne emellanåt. Det fanns samtalsämnen. Hon hade minnen från ett svunnet Västerhaninge. Och så var hon trots sin aktningsvärda ålder nyfiken på vad som hände ute i världen.
Till detta kom en seg livsvilja. Även om krafterna avtog mot slutet, förstod vi, att Märta gärna ville fylla 100 år. Och det fick hon.
Den 1 augusti i år (2010) firades hundraårsdagen på hennes rum bland släktingar och vänner.
Dagen efter dog Märta.
Fortsätt läsa

Lilla Katrineberg och källarstugan på 60-talet. Foto Göte Ekström.

Torpet har i äldre tider kallats Katrinelund.
Katrineberg finns som torp i HFL 1826-95 och hette från början Catharinaberg. Förste torparen kom hit 1830.

Man kan säga att Katrineberg består av två delar, den södra (Stora Katrineberg) som i början på 1900-talet blev slakteri och den norra (Lilla Katrineberg) som var den brukade marken med torpstuga och uthus.

Stora Katrineberg var under många år slakteri i familjen Tårnholms ägo men där finns nu en entreprenadfirma, Lilla Katrineberg (större till arealen) var från början den brukade delen men är numera fritidshus.

Karta från 1933 visar de båda delarna av Katrineberg

Fortsätt läsa