Hembygd i Haninge

Kategori: Västerhaninge (Sida 4 av 21)

Häringetorpen vid Sotholmen

vandrare-2-oktUnder hösten genomförde Gillet ett föredrag om torpen efter gamla Hemfosavägen, numera Sotholmens Byväg. Det följdes upp med en vandring söndagen den 2 oktober då vi i ett fantastiskt höstväder promenerade från Dammtorp vid Hemfosagränsen ner till Betsholmen vid gamla Nynäsvägen.
Här en något kortad version av det kompendium vandrarna fick i sin hand.

Lite modern historia om torpen efter Sotholmens Byväg

2884726897_0388a7bb18_o

Friherre August Trolle-Löwen med hustrun Maria, född Lagercrantz.

I slutet av 1920-talet avvecklas Häringefideikommisset och släkten Trolle-Löwen får rätt att avyttra godsets fastigheter. Då säljer friherre August Trolle-Löwen gården Grindtorp samt en rad kringliggande torp och mindre boställen (Nytorp, Stenbacken, Ryttartorp, Tegelbacken, Fiskartorpet och Sotholmen ).

Köpare var professor Martin Fehr. Affären omfattade även Dikartorp, Dammborg och många andra fastigheter i såväl Västerhaninge, Ösmo som på Muskö.
Fehrs fastighetsinnehav var 1938 värderat till drygt 112 000 kronor.

Fortsätt läsa

Fors, en by med anor från 1300-talet

sondagen-den-11-sept-1

Söndagen den 11 september 2016 anordnade Gillet en vandring på Fors i Västerhaninge under sakkunnig ledning av Sven Klasenius, Bengt Lidbom, Anders Numan och redaktören.
Vandringen blev välbesökt i det vackra sensommarvädret, mellan 45-50 intresserade ställde upp!

Deltagarna fick ett kompendium som handledning under vandringen. lite omarbetat kan det läsas som en “populärbeskrivning” av området med sin historia från 1300-talet.

(Denna beskrivning är långt ifrån fullständig.)

Fortsätt läsa

Nytorp under Häringe

Nytorp 2

Nytorp, troligen på 1990-talet, foto Inga Offerberg

Det finns troligen tusentals Nytorp runt om i landet, här berättar vi lite om torpet efter Hemfosavägen, numera Sotholms byväg i Häringe.

Inga Offerberg

Inga Offerberg, kompetent och flitig forskare har skrivit mycket om Häringetorpen och vi tar mycket fakta från henne i denna artikel. Hon var under hela sitt liv fritidsboende i Västervreten.

Fortsätt läsa

Runstenen på Fors

Anders NumanVid uppfarten till gårdsplanen till Fors gård står nästan som en grindstolpe en runsten som varit föremål för en viss diskussion. Västerhaninges nedtecknare Gustaf Westerin skriver 1895 att den “flyttats från prästgårdstomten” och detta har hävdats genom åren och bekräftats i flera sammanhang.

120 år senare kan Gillets Anders Numan ganska säkert påstå att detta är en missuppfatnning, stenen har stått på Fors från början.


Anders Numan skriver:
Fortsätt läsa

3050Porträtt Mossa (2)

En ung Karl Ivar Johansson

Här kommer ytterligare en liten betraktelse över Ivar Lo-Johanssons beskrivning av Tungelsta i början på förra seklet. Här handlar det om den stolte skogvaktaren på Ektorp som satte sig upp mot ägaren och fick betala ett dyrt pris.

051Bok PubertetUr Pubertet, kapitel XXXII 

Jag behövde idoler och för mig kom skogvaktarn på grannstället under en tid av min ungdom att betyda allt. Jag dyrkade honom ända till trå­darna i hans nötta, gröna rock. Han hette Gustaf Carlsson och hade samma efternamn som min tidiga barndoms skogvaktare på Häringe.

Han var den tredje gene­rationen i samma befattning som funnits på skogsgodset Ektorp.

Alla generationerna skogvaktare hade varit bosatta på det vackra Sadelmakartorp. Därifrån hade han av någon anledning måst flytta och han hade tillsvidare i brist på annan bostad måst slå sig ner i den simpla hyresvillan. Familjen bestod av hustrun, som knappt syntes och som ingen talte om, och av fem vuxna eller halvvuxna barn, två pojkar och tre flickor.

Flickorna var hurtiga och pojkaktiga och förblev också oåtkomliga för mig. De bägge sönerna var äldre än jag själv och hade jakten i blodet. Den yngre hade förut drömt om att bli skogvaktare på Ektorp liksom fa­dern. Han borde ha kunnat bli det i fjärde generationen, men så plötsligt hade han inte haft någon anställning som vinkade, och han hade inte ens längre haft någon skog att jaga på.

Skogvaktarns två söner blev snart mina vänner och kamrater trots att jag alltid betraktade dem som överlägsna mig. De var för mig ett par fria jägare med grankvist i hatten, med skogen i sina kläder, med bössan bred­vid sig i sängen där de sov, lättväckta vid varje fågels uppflög.

Skogvaktarn på Sadelmakartorp

Sadelmakartorp omkr. 1904.   Övre Raden: Okänd dräng, skogvaktaren Gustaf Adolf Carlsson 1861-1943, okänd.  Främre raden: Gustafs barn, Elin Ingeborg 1891-1986, Anna Greta 1902-1984, Edith Maria 1900-1976, Joh(a)n Verner 1898-1984, Märta Laura 1895-1983, Erik Teodor 1893-1954.   Hustrun Anna 1870-1913 saknas

Fortsätt läsa

Kaplansgården, lite märkliga transaktioner!

KlaseniusI Gillets bok om Ribby berättar Sven Klasenius historien om den gamla Kaplansgården som låg i Västerhaninge där Ribbyskolan nu finns. En del märkliga transaktioner genom åren!

Kaplansgård till salu!

Socken-Kaplan 1900

Sockenstugan på Kaplansgården, t.v. skymtar den privatägda vita stugan

1871 drogs komministertjänsten i Västerhaninge in sedan siste prästen i Kaplansgården, Lars Erik Lundqvist, flyttat. 200 meter väster om kyrkan fanns ett litet markområde som kallades Komministervreten. Den låg ungefär vid parkeringen väster om Västerhaninge Centrum.
Fortsätt läsa

Det brittiska flottbesöket på Älvsnabben 1854

Bosse Stjernström
Gillets Bosse Stjernström, kunnig på det mesta, bl.a. på marin historia, skrev denna artikel 2004 vid 150-årsminnet av det brittiska flottbesöket på Älvsnabben.

150-årsminnet av det brittiska flottbesöket vid Älvsnabben 1854

Minnet av det mäktiga flottbesöket och den brittiske löjtnanten Henry Freelands tragiska öde högtidlighölls på Muskö, söndagen den 18 april 2004. Det var ett samarrangemang  mellan Marinen, Hemvärnet, Västerhaninge-Muskö församling samt Muskö hembygdsförening och Haninge Hembygdsgille.

027 Till muskö kyrka

Fortsätt läsa

Österhagen, torp under Fors och torparbarnens liv

Österhagen modern

Österhagen på 1970-talet, foto Kerstin Öberg

Detta lilla oansenliga torp på Fors marker återfinns första gången under eget namn i husförhörslängden 1861-65 under Fors 1 som då ägs av Karl Fredrik Hallström. Det finns uppgifter som tyder på att själva stugan är flyttad och uppbyggd  från den Häringeägda Östergården.
På Österhagen, som även kallades Tallbacken, skrivs utan inflyttningsdatum  Olof Larsson, född 1800 i Västerhaninge, och  hustrun Inga Maria Olsdotter och deras sju barn födda mellan 1845-1860.

Österh 1

Inga Margareta har kommit till Fors 2,  Östergården, som piga till nyblivne änklingen Olof år 1843 och får där senare samma år sin oäkta son Gustav som avlider året efter.
De gifter sig 1844, Olofs första hustru var 21 år äldre, nu får han en hustru som är 23 år yngre. På Östergården föds deras tre första barn, Inga Lovisa 1845,  Karl Gustav 1848 och Lars Erik 1850.

Fortsätt läsa

Gösta Engman, en sann idealist i idrottsvärlden

Gösta Engman

Följande korta hyllningsartikel är tagen från FB och skriven av Bengt “Acke” Andersson, Västerhaningebo från födseln och mycket engagerad i Västerhaninge IF genom åren.
Han beskriver här en god kamrat och vän.

Mannen på bilden heter Gösta Engman, född i Vännäs uppe i Norrland. Flyttade 1949 till Västerhaninge, och arbetade i många år på Järnvägen d.v.s Nynäsbanan.
Gösta är en av många som är grunden i den svenska idrottsrörelsen. De har arbetat ideellt utan någon som helst ersättning. Idag är Gösta 88 år gammal och bor på Johanneslunds äldreboende i Västerhaninge.
KlubbmärkeJag har många minnen av Gösta som mycket aktiv funktionär I VIF. Han stod i entrén när det var fotboll och ishockey, Han var lagledare för B-laget i fotboll. Han jobbade på bingokvällarna i Bygdegården. Han var funktionär på Skidans dag som var en skidtävling med olika åldersklasser från barn till seniorer och oldboys. 1969 ersatte han min far Holger som sekreterare i VIF:s supporterklubb.

I Jordbänningarna skötte han loppmarknaden på Ringvägen där han också sålde Bingolotter.
När vi nu gläds åt idrottsframgångar via TV, så är det i många fall Göstas sentida kollegor som har skapat förutsättningarna till dessa framgångar. Som person har Gösta alltid varit glad sympatisk och positiv. 
Och refererande till ovanstående kallar jag honom för  en riktig ” tungviktare ” i VIF och Jordbänningarna.

Bengt ” Acke ” Andersson
( Beträffande Jordbänningarna så har min kusin Agneta Andersson och hennes man Ove varit behjälpliga med information)

Ivar Lo och Tungelsta: Dykardottern på Prästängen

1001Porträtt äldredarIvar Lo beskriver i sina självbiografiska romaner som utkommer på 1970-talet sin tid på Djurgårdsgrind, framför allt i böckerna Pubertet och Asfalt men han har redan 1951 i boken Analfabeten en del fakta från den tiden.
Vi har nu tillsammans ägnat oss åt att med fakta ur dessa verk, framförallt Pubertet från 1978, finna de personer han beskriver i det dåtida Tungelsta och följa deras liv med mycket kortfattade fakta.
Många är mycket lätta att relatera, många blir tyvärr oidentifierade.

Pubertet, kapitel XXXII

051Bok PubertetDet fanns en dykardotter i den tiden av min ungdom Hon hette Anna Bergström och bodde bara en kilometer bort från oss. Deras jord var utarrenderad åt en annan granne. Hennes far var i tjänst hos ett dykarbolag i Stockholm och kom bara hem vid veckoskiftena.
Jag hade föreställt mig att det var något särskilt med dottern just därför att fadern var dykare. Jag tyckte mig alltid se den märkvärdige mannen kliva omkring i dykardräkt med tunga blyskor nere på havsbottnen….
Men dottern fanns trots allt.

Hon var nåt år äldre än jag och medlem i godtemplarlogen Hemmet nere vid stationen. Min mor tyckte mycket om henne därför att hon alltid var finklädd… .

Fortsätt läsa

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2024 haninge.org

Tema av Anders NorenUpp ↑