haninge.org

Hembygd i Haninge

Sida 37 av 48

Helge Åkerblom, profil i Österhaningebygden

2700847936_49f113f22d_o

Helge Åkerblom utanför sin villa Björklycke efter vägen mellan Kalvsvik och kyrkbyn. Året är 2008.

Inför boken Gårdar i Österhaninge träffade jag honom vid många tillfällen, en beundransvärd människa med stora kunskaper!
Inte bara om sin hembyggd utan om det mesta som timat under hans livstid. Hans konstintresse var imponerande!
Helge var på senare år bygdens elektriker och kände sina kunder och grannar mycket väl och delade gärna med sig inför vår faktaforskning. Han kanske ibland kunde uppfattas som lite fåordig och sluten men när han väl kom igång flödade informationen!
Det kanske ändå måste sägas i sammanhanget att han inte var nån större vän av samhällsstyrning och myndigheter.

Helge var född på Årsta 1920, yngste son till Frans och Lisa Åkerblom statare där, familjen hade tidigare bott på Solberga och Husby. Hans tre äldre bröder var Rickard, Edvin och Sven.

Rickard,Frans, Helge o Sven Åkerblom

Rickard, Frans, Helge och Sven Åkerblom. Bilden tillhör Ulla Åkerblom.

År 1924 flyttar de till Åbrunna och 1926, nu som torpare, till Snörom under Solberga. De två äldsta bröderna flyttar ut. Omkring 1950 köper Frans Åkerblom byggnaderna på Snörom som finns kvar i  Åkerblomssläkten, Helges äldsta dotter Lena driver hästverksamhet där.

På 1930-40 talet var Helge en duktig idrottsman på lokal nivå, sysslade med friidrott i Västerhaninge IF.

Helge flyttade till Hägersten under kriget och arbetade som portvakt och fastighetsskötare, han utbildade sig till elingenjör på kvällstid. Vid krigsslutet deltog han i Folke Bernadottes räddningsaktion i Tyskland med att arbeta på som röntgentekniker i en specialutrustad “Vit Buss”.

I början på 50-talet återkommer han till Österhaninge, köper fastigheten Hesslingby 5:1 som han döper till Björklycke och får tre döttrar tillsammans med hustrun Märit.
Han arbetar som elektriker men prövar också på radio/TV-branschen med en affär i Handen.
Hustrun Märit avlider 2003 och Helge år 2012.

Björklycke övertogs av yngsta dottern Anna.

 

Familjen Hedén på Åby

Heden

Familjen Hedén på trappan till arrendatorsbostaden på Åby i mitten på 30-talet. Längst fram Lovisa och Frans, bakom fr.v. Greta, Anders och Hanna. Huset finns kvar idag i ombyggt skick och används av Mormonkyrkan

Ny arrendator på prästgården Åby i Västerhaninge blev år 1932 Anders Hedèn, född 1905 i Visnum i Värmland. Med sig hade han sina föräldrar Franz och Amalia Lovisa samt systrarna Hanna född 1907 och Greta född 1910.
Familjen kom från gården Hammarsgård i Husby-Sjutolft öster om Enköping, ägd av fadern Frans sedan 1923.

Frans

Frans Hedén, 1872-1955, i sin krafts dagar, oljemålning okänt årtal.

Fortsätt läsa

Busstrafiken till Årsta Havsbad och Berga, 40-60talet

Ringvägen

9-an på Ringvägen för färd till Årsta Havsbad och Berga. Förväntansfulla passagerare på väg till “sportstugan” i Årsta en vårmorgon i april, okänt år,

Richard Roosvall, sommarboende i Årsta Havsbad sedan många år, har skrivit en artikel om busstrafiken mellan Årsta Havsbad och Stockholm förr i tiden. Den har varit införd i Årsta Havsbladet år 2001, en medlemstidning som han producerade.

Den bygger till stor del på minnen nedtecknade av en pionjär i sammanhanget, Runar Alvesäter, född 1929 i Dalarö.

RunarAlvesater1017

Runar Alvesäter, still going strong 2015. Det är Runars minnen som Richard Roosvall bygger sin artikel på . Runar själv har år 2010 givit ut en egen bok tillsammans med Leif Stolt, Bussminnen 1, Finns bl.a. på  Adlibris.

Han bodde som barn med familjen alldeles intill bussgaraget i Handen. Pappan arbetade på Busstrafiken Stockholm-Södertörn. Det föll sig naturligt att Runar också hamnade ”vid bussarna”.

Han började vid 17 års ålder som konduktör på linje 9 år 1946. När det var många passagerare som väntade, sattes det in extrabussar på turen. Den första bussen avgick då på ordinarie tur-tid, med ett mindre antal passagerare för att kunna ta upp fler under resan. Därpå skickades det efter extrabussar efter behovet, det kunde ibland vara upp till fem extrabussar på en tur, särskilt mot stan på söndagseftermiddagarna.

Runar tog busskort och började själv som chaufför 1951.

Ålle

Ändhållplatsen på Ringvägen, i bakgrunden Åhlén & Holm och Folksamhuset.

På senare år ägnade han sig åt “busshistoria”, läs artikeln där han bl.a. berättar om “busskriget mellan SJ och BSS”

Busstrafiken på Årsta och Berga

En lokal konstnär, Hjalmar Nyholm

portr

Hjalmar Nyholm, här ett självporträtt, var produktiv som konstnär men hade problem med hälsan och sitt sociala liv.

Hjalmar Nyholm föddes 1873 i Maria Magdalena församling i Stockholm såsom tredje barnet i en syskonskara på tio barn och avled 1905 i Österhaninge i följderna efter en förkylningssjukdom. Han var son till slöjdläraren och klockaren Johan Alfred Nyholm från Väs­terljung och dennes hustru, barnmorskan Lovisa Adolfina, född Sandberg, från Orkesta.
Hjalmars far och mor var verksamma i Österhaninge i sina yrkesroller under många år.

Vid fem års ålder insjuknade Hjalmar i scharlakansfeber, vilket utvecklade sig så olyckligt, att han blev döv och nästan stum resten av sitt liv. Måhända bidrog detta till att han fick möjlighet att utveckla de anlag, som tidigt upp­märksammades av omgivningen.

Dåvarande prosten i Österhaninge, Carl Herman Levin, säger sålunda i ett yttrande, som åtföljde en ansökan om inträde vid “allmänna institutet för döfstumma å Manilla”, att barnet “synes ha lätt för att lära” och “ha ovanliga anlag för ritning”.

Efter utbildning vid Manilla under åren 1882—1889 vann han år 1892 inträde vid Konstakademiens Målare- och Bildhuggarskola, där han kvarblev till år 1897. Han gjorde en kortare studieresa till Italien men verkade sedan under sin ganska korta aktiva tid i Österhaninge där han levde under knappa ekonomiska villkor.

21588051960_5a54f3a4f4_o (1)

Denna tavla av Hjalmar Nyholm skänktes till Österhaninge församlingshem vid invigningen hösten 2015 av  systersonen Hans G Forsberg. Motivet är Kyrkbyn från Hesslingby Källarbacke.

Fortsätt läsa

Ribbyholm

Gåramålning 3

Gåramålning från 1917 av Olof Olsson, tillhör familjen Eriksson.

Ribbyholm, i södra delen av samhället på gränsen mot Fors, är en avstyckning från frälsehemmanet Ribby 2 år 1880.
Fastigheten såldes på auktion i Tingshuset samma år av änkan Charlotta Lidström till Karl Gustaf Gustafsson från  Kvarntorp i Österhaninge för 2.910 kronor.

Karl Gustaf avlider dock av lunginflammation innan inflyttningen så det blir hans änka Anna Maria och hennes fosterson Karl Johan, makens från förra giftet, som flyttar in på Ribbyholm 1882.
Hon avlider 1888 och Ribbyholm tas över av Karl Johan Karlsson och dennes hustru Anna Christina,

Familjen flyttar från Ribbyholm i november 1893 till backstugan Fridalund på Stav, Karl Johan skrivs här som arbetskarl.

I mars  1893 kommer från Lilla Kisala i Huddinge Anders Eriksson, f 1831, med hustrun  Maria Magnusdotter samt barnen Hilda,  (hans i föreg.äktenskap), Anna,  (hennes före äktenskapet) samt gemensamme Erik Leander.

Fortsätt läsa

Barnkolonien i Årsta Havsbad

inledn

Den stora verandan där mat och dryck serverades.

Redan några år efter att HSB startat sportstugeområdet Årsta Havsbad grundade man på direktören Sven Wallanders inrådan en barnkoloni där.
HSB var starkt samhällsengagerat och föregångare för barntillsyn i sina bostadsområden i Stockholm, lekstugor med daghem, barnträdgårdar och läxläsning för skolbarn.
De flesta av dessa stängde sommartid och den framsynte direktören Wallander såg på så sätt till att barnen fick en god miljö att leva i under några veckor på sommaren.

5460208375_e8ef7cffaa_o

År 1931 invigdes anläggningen med den s.k. Sportstugan med plats för 32 boende, området byggdes ut under 30-talet till upp mot 80 sängplatser för barn upp till 12 års ålder.

stugan

”Sportstugan” låg bland tallar och bergklackar på det höglänta koloniområdet vid Karlslund.

karta

Här låg barnkolonien, byggnaderna revs på 60-talet och tomterna såldes och bebyggdes.

Om detta och mycket annat berättar Richard Roosvall i en artikel i Årsta Havsbladet:

Barnkolonien i Årsta Havsbad

 

Kvarntäppan i Västerhaninge

IMG_1764

Kvarntäppan är idag en välskött idyll med en fantastisk miljö intill Hågaåns reglerade damm.

IMG_1768

Utanför trappan ligger en gammal kvarnsten, troligen från nån av kvarnarna efter Hågaån.

År 1919 kommer Alfred Åkerberg hit med sin hustru Matilda och sönerna Kalle och Erik. De kommer då från Fredrik Lindboms Ribbygård som man arrenderat i fem år. När Lindboms dödsbo säljer gården klarar man inte av att köpa den utan köper det lilla lantbruket Kvarntäppan, Lida 1:6, av Erik Hallberg på Nedersta.

21706109716_e000c8e45d_o

Alfred Åkerberg med hustrun Matilda utan för det gamla huset på Kvarntäppan. Bilden tillhör Jan-Åke Åkerberg.

Ganska omgående kompletteras jordbruket med tvätteriverksamhet, vatten saknas inte, fastigheten gränsar till dammen för Håga Kvarn & Såg. Dessutom byggs ett nytt tvåvånings bostadshus.

IMG_1763

Nedre delen av kvarndammen med dammluckorna.

Vid arvsskiftet år 1956 övertas Kvarntäppan och tvätteriverksamheten av sonen Kalle, sedan 1932 gift med Greta Ingeborg Karlsson. De har barnen Evert och Gertrud. Evert avlider 1957 och dottern Gertrud övertar när fadern avlider 1974 och är ägare idag 2015.

Tvättlådor

Många Västerhaningebor var s.k. landstvättare, här typiska trälådor som användes vid transport till kunderna i huvudstaden.

Sonen Erik har gift sig 1930 med Svea Svensson och bygger senare eget hem på Aspvägen, de har döttrarna Ulla och Inga och två söner, Arne och Jan-Åke.

Skyttestenen vid Tingshuset

2803923778_f86d72b0c3_o

Stenen på Tinghustomten kom dit 1984. Ett vackert monument över skytteröresen från slutet på 1800-talet.

Utanför Tingshuset i Västerhaninge står denna stentavla som användes som måltavla av Skyttegillet då skjutbanorna fanns uppe på Ribbys utmarker i väster, någonstans i trakterna vid nuvarande Norrskogs-Furudalsvägen under sent 1800-tal.

Fronten beströks med tjära eller beck och efter varje skottserie avläste man poängen och tavlan tjärades igen.

Olle Numan, delvis uppväxt i Fors med föräldrarna Ragnar och Sigrid, var stor skytteentusiast och jägare och engagerad i Skyttegillet från 30-talet.
Han skriver en artikel 2002 om hur stenen, som varit förvunnen i många år, återfinns 1947 och flyttas till dåvarande banan vid Kyrkvreten i Fors.

Under en promenad 1947 genom Norrskog, norr om Västerhaninge järnvägsstation, återfann vägmästare Edvin Fredriksson (mästerskytt i skyttegillet) den gamla stentavlan. Stenen transporterades från Norrskog till Kyrkvreten, Fors. Ett antal medlemmar hjälptes åt med transporten, prästgårdsarrendatorn Anders Hedén på Åby höll med traktor, några av deltagarna Valdemar Karlsson, Olle Karlsson, Sten Gustavsson, Lennart Fahlström, Edvin Fredriksson, Edvin Ljungkvist m.fl.

År 1984 stängdes skyttebanan vid Kyrkvreten, Fors. Hembygdsgillets dokumentationsgrupp var ute och fotograferade och tittade på Fors by och dess kringmarker och undertecknad visade gruppen till stentavlan. Vi började fundera om inte detta kulturminne skulle kunna bevaras på lämpligt ställe på Tingshustomten. Kontakt togs med Västerhaninge Skyttegille och på deras årsmöte 1984 beslöts att hembygdsgillet skulle få ta hand om ”dyrgripen”. Efter ansökan hos kommunen beviljades bygglov och placering på Tingshustomten. Transport och gjutning av fundament ombesörjdes av Hans Cederlund på ett förnämligt sätt.

På dokumentationsgruppens dag den 25 november 1984 klarades några frågetecken upp angående platsen där stentavlan hittades. En besökare, vilken som barn bodde i Norrskog, Sven Eskil (Andersson) Thorenius och nu boende i Brandbergen, berättade att hans moder jämnt grumsade över den stora stenen som låg i vägen. Platsen vet vi nu exakt, Ribby 2:45.

 

kaffe

Kaffepaus hos Ester och Ernst Nilsson vid Tittut i samband med transporten av stentavlan. Foto: Olle Numan.

Här kan du läsa lite mer om skjutbanorna:

Skyttet i Västerhaninge

Lite om idrotten i Västerhaninge, förr!

Här VIF:s A-lag i början på 1950-talet.

2692921015_876af18d62_o

Stående fr.v. Rune ”Spånga” Nilsson, Alf Lantz, Henning ”Putte” Lundqvist, Lennart ”Saxen” Andersson, Gunnar ”Orra” Pettersson, Bosse Bengtsson, Pelle Berglund. Knästående: Roffe Svensson, Svenne Kings, Olle Nilsson, Kurt Erngren, Lennart Kings

Idrotten i Västerhaninge är synonymt med Västerhaninge IF, VIF! Och kanske ffa fotboll!
Föreningen bildades i juli 1925 av en samling entusiaster under ledning av Edvin Pettersson i Vallby, “Idrotts-Pelle”, tillsammans med bl.a. Erik Åkerberg och Einar Hultman.

Bildandet

Problemet var att man inte hade nån idrottsplats!

På tidiga 20-talet spelades fotboll under mera informella former på ängen väster om kyrkan där nu den nya kyrkogården finns!

2804573253_a577d6a6f4_o

Fotbollsspelare från 20-talets Västerhaninge. Bilden tagen vid den gamla planen som låg där den nya kyrkogården nu finns. I bakrunden det gamla gravkapellet som revs på 50-talet. Fjärde man frv, i övre raden, Kalle Åkerberg, f 1893

År 1929 kunde man efter vissa bekymmer köpa marker efter Tungelstavägen (mittemot nuvarande ICA) från Hem på Landet, säljaren godkände inte föreningen som köpare utan ett par av grundarna fick träda in. Köpet finansierades med lån och borgen från medlemmarna.

Föreningen utvecklades genom åren, det gällde i första hand fotbollen men man sysslade även med friidrott, bandy och skidor.

2763386004_69f5a8a43d_o

Spjutkastning och annan friidrott utövades på fotbollsplanen

Sonny 1

Skidans dag på 50-talet, vi ser bl.a. Evert “Plåtis” Karlsson, Kalle Ottosson och skidgeneralen Hilding Karlsson.

Läs en mera utförlig artikel på:

Den tidiga idrotten

 

 

Oskar- Pelle, ett original

Döpt till Johan Oskar Pettersson
oskar

Denne stilige unge man är statarsonen från Årsta, Johan Oskar Pettersson.

Han var född den 8 oktober 1882 i en statarstuga på Sanda i Österhaninge under arrendatorn Anders Cederström. Han var äldste son till statdrängen Johan Olof Pettersson, f 1856. och dennes hustru Emma Matilda Åkerberg, född samma år, båda i Österhaninge.

Han får 1884 en bror Johan Arvid. Familjen flyttar 1890 till Åby i Västerhaninge där ribbybonden August Pettersson arrenderar prästen Fahlborgs ägor.

Föräldrarna och Oskar flyttar år 1900 till Ribbylund och J.A. Pettersson. Oskar flyttar sedan 1903 ensam tillbaka till Österhaninge, nu som dräng på Husby, men är åter i Västerhaninge, nu på Fors, efter ett år och gifter sig 1904 med pigan hos Robert Hallberg på Ribby, Alma Nilsson, f 1883 i Västerhaninge.

De får barnen Tora Sigrid 1905, Karl Oskar 1906, Johan Arvid 1908 och Ester Kristina 1910. Han flyttar med familjen till Årsta år 1914 där sonen Johan Arvid avlider 1919 och Tora Sigrid flyttar till slottet som husjungfru 1922.
Här på Årsta får man 1925 ytterligare en son, Gunnar.

År 1924 köpte han av Olof Persson en tomt i det område som Ribbybönderna i århundraden kallat Samuelsvreten och ligger efter nuvarande Villavägens östra sida. Han bygger en mindre stuga som han hyr ut de första åren men 1927 flyttar han själv in med hustrun och sönerna Karl Oskar, Gunnar och dottern Ester Kristina.
Fortsätt läsa

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2024 haninge.org

Tema av Anders NorenUpp ↑